Med lärarens lärande i fokus

Skolverkets GD Anna Ekström talar inför 730 matematikhandledare.

Det är den 25 april 2013 och den första dagen på Matematiklyftets handledarutbildning. Matematiklyftet är en fortbildning som Skolverket erbjuder alla matematiklärare i Sverige. Nästan 14 000 lärare kommer att delta under fortbildningens första år, och 730 matematikhandledare har utsetts för att handleda dem.

− Sådana här dagar är det extra kul att gå till jobbet, säger Anders Palm, Matematiklyftets projektledare. Sådana här dagar känner man att det verkligen är på riktigt.

Början på ett viktigt förändringsarbete

Tomas Johansson, matematikhandledare i Mörbylånga Generaldirektör Anna Ekström inleder dagen med att hylla läraryrket. Psykologen Niklas Rydbo föreläser om ledarens viktiga roll i hur grupper utvecklas över tid. Skolverkets matematikexperter Lena Apelthun och Helena Karis berättar om de didaktiska perspektiven som genomsyrar stödmaterialet i fortbildningen. Anette Jahnke från Nationellt centrum för matematikutbildning delar med sig av inspirerande tankar om undervisnings- och fortbildningskultur.

− Det är fantastiskt att få vara delaktig i den viktiga förändringsprocess som matematiken står inför. Fastän man inte känner så många av de andra handledarna så finns här en känsla av gemenskap. Man känner sig utvald, säger Tomas Johansson som är matematikhandledare i Mörbylånga kommun.

Handledarna är noga utvalda

För att få bli matematikhandledare i Matematiklyftet måste läraren vara behörig att undervisa i ämnet matematik. Läraren ska ha undervisat i ämnet i minst fyra år och dessutom vara en skicklig matematiklärare. Det innebär att läraren har gedigna kunskaper inom matematikdidaktik och en förmåga att sprida engagemang och intresse för matematik hos elever. Den lärare som blir handledare har också förmågan att dela med sig av sina kunskaper till andra lärare – och ta till sig av deras. Shpend Rukiqi, matematikhandledare i Uddevalla

− Matematikhandledare är lärare som har förmågan att tänka utanför de konventionella ramarna, säger Shpend Rukiqi som är matematikhandledare i Uddevalla kommun.

− Matematikhandledare är också lärare som orkar och vill driva utvecklingen framåt. För att gemensamt kunna utveckla undervisningen inom en lärargrupp behöver den enskilde läraren kliva ur sin bekvämlighetszon, sluta gömma sig bakom läroboken, våga prova nya saker och dessutom våga vara öppen med sina egna misslyckanden. En handledare måste kunna hjälpa och utmana lärarna att våga ta det klivet.

Shpend Rukiqi berättar om hur han själv gör för att sprida intresse för matematik hos sina elever:
− Jag ställer alltid mig själv frågan ”Vilka ämnen och områden intresserar de här eleverna?” När jag vet svaret försöker jag hitta på praktiska matematikuppgifter som relaterar till elevernas egna intresseområden. På kort sikt tar det förstås tid, men i längden vinner man på det.

Viktig att leda gruppen till självständighet

En viktig och utmanande del av handledaruppdraget är att leda en grupp utan att göra gruppen beroende av ledaren, säger psykologen Niklas Rydbo. Detta blir särskilt viktigt för matematikhandledarna, eftersom de inte kommer att kunna delta på alla kollegiala lärarträffar. Effektiva grupper kan jobba även utan sin handledare, men bra handledning gynnar, underlättar och stärker gruppens möjligheter att nå till det stadiet.

Lena Apelthun på Skolverket säger att i början är det viktigt att handledare styr lärarnas diskussioner till att handla om lärarnas eget lärande. Annars kan diskussionerna fastna i elevers lärande och svårigheter. När lärarna väl har vant sig vid detta så kommer det att bli naturligt för dem. Det är något som erfarenheterna från Matematiklyftets utprövningsomgång också bekräftar.

Skolledare har stort ansvar på lokal nivå

Många handledare på konferensen har höga förväntningar på Matematiklyftet men de ser också utmaningar.

Christina Eriksson och Veronica Öhman, matematikhandledare i Älsvbyn − Den stora utmaningen med fortbildningen är förstås att få ihop det organisatoriska, påpekar några matematikhandledare från Uppsala kommun. Lärarna måste ges goda förutsättningar till att jobba med det här. Det är huvudmannens och rektorns ansvar att ge dem det. Därför är det viktigt att rektorerna deltar i Matematiklyftets rektorsutbildning.

De är inte ensamma om att trycka på detta. Flera av dagens föreläsare pratar om att ett bra stöd från skolledare och huvudmän är en förutsättning för att satsningen ska leda till att undervisningen utvecklas – och i längden till förbättrade resultat hos eleverna.

Många handledare är intresserade av de organisatoriska aspekterna. Projektledaren Anders Palm får på åhörarnas begäran slänga in en ny punkt i programmet: Exempel på hur fortbildningen kan organiseras tidsmässigt. En kollegial träff i veckan är lagom, säger han. Det tar ungefär två veckor att gå igenom en moduldel med momenten A, B, C och D. Men allting handlar inte om schema och tid.

− Det finns många olika sätt att ge lärarna förutsättningar för kollegialt lärande, säger Veronica Öhman som är matematikhandledare i Älvsbyns kommun. Hon fortsätter:
− I vårt arbetslag har vi inför Matematiklyftet ändrat rumsfördelningen så att alla matematiklärare nu sitter bredvid varandra. På det viset kan vi matematiklärare ha en ständigt pågående didaktisk diskussion, som inte behöver avbrytas för att vi måste gå till olika rum.

Text och bild: Martina Frykholm