Samtal om framtidens träningsskola
I september träffades en grupp forskare och pedagoger som arbetar med särskolan på ett möte på Skolverket för att diskutera den kommande kursplanerevideringen. Det blev en intressant dag där samtalet ofta rörde sig kring att träningsskoleeleven mer måste ses som en aktiv samhällsmedborgare.
Under vintern och våren 2009-2010 ska kursplanerna för grundskolan och särskolan revideras. Eftersom grundsärskolans kursplaner ska bygga på grundskolans kursplaner ska grundsärskolans och träningsskolans kursplaner redovisas för regeringen ungefär ett halvår efter grundskolans, nämligen i oktober 2010. I tre remissomgångar kommer det att vara möjligt för skolor, enskilda pedagoger och allmänheten att läsa och lämna synpunkter på kursplaneutkasten.
Samråd för att samla in kunskap
Syftet med samrådet var att samla ihop några av de forskare, lärarutbildare och pedagoger som har stora kunskaper och lång erfarenhet av särskolan för att samtala om dagens kursplaner och hur kursplanerna bör se ut i framtiden.
-Kursplanerna behöver moderniseras och därför behöver vi veta mer om nya forskningsrön och annan ny kunskap inom området, säger Marianne Nyhlén, undervisningsråd och projektledare för den obligatoriska särskolans nya kursplaner på Skolverket.
Flera av samrådsdeltagarna menade att träningsskolan i högre grad måste förbereda eleven för att bli en aktiv samhällsmedborgare, och i den mån det är möjligt även förbereda eleven för ett arbetsliv. Bristen på utbildade lärare är redan idag stor och kommer i framtiden att bli akut, i bästa fall kan den nya lärarutbildningen råda bot på det. Att eleverna inom träningsskolan befinner sig inom ett sådant brett spann av utvecklingsnivåer är ett problem när kursplanerna ska skrivas. Gruppen var ense om att kursplanerna måste bli tydligare och mer anpassade till de svårigheter elever med till exempel autism har.
Text och bild: Helene Sjögren
Vilka synpunkter framförde deltagarna i samrådet?
Elisabet Frithiof
Universitetslektor i specialpedagogik vid Växjö universitet
Vad tycker du om träningsskolans nuvarande kursplaner?
De nu gällande kursplanerna var ett steg i rätt riktning på sin tid, de var tydliga. Men granskar man dem idag märker man att de är ojämna vad beträffar ämnesområdena imbördes.<br /> <br />Det är intressant vilka saker man i kursplanerna tar för givet när det gäller eleven: det gäller människosyn, kunskapssyn och samhällssyn. Ska träningsskolan fostra en samhällsmedborgare eller är det en skolform för de "icke bildbara"? Det är att spetsa till det lite, men i nuvarande kursplaner framstår träningsskoleleven knappast som en aktör, inte som en fri, ansvarig och skapande människa. Det är också intressant vad som inte nämns i träningsskolans kursplaner.
Vad har du för förhoppningar på de kommande kursplanerna?
I ämnet estetisk verksamhet nämns bild men jag saknar dans och film. Musik finns, men snarast i form av lek och rytmik och för mig tyder det på att man betraktar eleven som ett "evigt barn". Etiska och existentiella frågeställningar har ingen plats i träningsskolans nuvarande kursplaner, men det är precis lika viktigt där.
Jag hoppas att man tillsammans, med all den kunskap som finns hos praktiker och teoretiker kan skriva fram bättre och ändamålsenligare kursplaner som visar större respekt för den enskilda eleven och hans eller hennes potential. <br />
Mona Holmqvist
Docent i pedagogik vid Högskolan i Kristianstad
Vad tycker du om träningsskolans nuvarande kursplaner?
De är problematiska, till exempel för de elever har autism. Kursplanerna andas att vi alla fungerar och tycker likadant: alla kan delta i lek och alla kan lära sig att förstå andra människors perspektiv. Det gör att flera av målen i praktiken blir omöjliga att uppnå för många elever.
De problem majoritetssamhället har är det inte självklart att träningsskoleeleven delar. Ett exempel på det är när man i kursplanen i ämnesområdet motorik lyfter problemet med det mångkulturella samhället. Att uppfatta skillnader mellan människor utifrån deras ursprung är omöjligt för flertalet av eleverna i träningsskolan och därmed utgör detta inget problem som elever behöver bearbeta i träningsskolan, även om det är ett mycket viktigt område inom andra skolformer där elever kan ha en benägenhet att på ett negativt sätt differentiera mellan olika grupper av individer. <br />
Vad har du för förhoppningar på de kommande kursplanerna?
Jag vet ju att det inte är möjligt med det uppdraget som Skolverket har fått, men jag hade önskat att man skulle luckra upp gränsen mellan grundsärskolan och träningsskolan så att en elev i grundsärskolan skulle kunna välja tolv kurser fritt från grundsärskolans och träningssskolans kurser och att en elev i träningsskolan skulle kunna välja fem kurser. En sådan flexibilitet skulle gynna många elever.
Utan att i texten peka ut olika diagnosgrupper vill jag att man öppnar upp i texten och accepterar att det finns olika sätt att se på världen och inte alltid utgår ifrån majoriteten.
Ulla Alexandersson
Universitetsadjunkt i specialpedagogik vid Göteborgs universitet
Vad tycker du om träningsskolans nuvarande kursplaner?
De lämnar en del övrigt att önska. Jag hade velat ha en flexiblare gräns mellan grundsärskolan och träningsskolan, utan att för den sakens skull förringa att det finns elever i träningsskolan som befinner sig på en tidig utvecklingsnivå. Det system vi har med grundsärskolan och träningsskolan åtskilda kan fungera som ett tak för träningsskoleelvernas lärande och det är inte bra.
Att eleverna i träningsskolan läser ämnesområden istället för utifrån de akademiska ämnena som särskoleeleverna och grundskoleeleverna gör tycker jag är bra. Det ligger närmre hur barn faktiskt ser på världen. <br />
Vad har du för förhoppningar på de kommande kursplanerna?
Sättet att se på eleven måste förändras, i nuvarande kursplaner finns ett gammalmodigt synsätt på vilka möjligheter eleverna i obligatoriska särskolan och träningsskolan har till lärande och kunskapande. De nya kursplanerna måste bli ett användbart stöd och en handledning för pedagogerna. Målen måste bli tydliga, möjliga att uppnå och kommunicera med föräldrar och i bästa fall även med eleverna.
Samtalen idag har visat vilken stor kompetens och erfarenhet som finns bland pedagoger och forskare och det bådar gott!<br />
Mari Lundahl
Pedagogisk verksamhetsutvecklare i Visby kommun
Vad tycker du om träningsskolans nuvarande kursplaner?
De ämnesområden som finns inom träningsskolan är bra, egentligen skulle jag vilja att även grundsärskolan hade samma ämnen. Flera av ämnena är väldigt vida, med ett omfattande innehåll och det vore bra om de kunde stramas åt lite. Det skulle göra kursplanerna till ett bättre redskap för pedagogerna. Samtidigt är det ju så att träningsskoleeleverna är så olika sinsemellan - allt från förspråklig nivå upp till en utvecklingsnivå som fem-sexåringar och det kräver flexibla kursplaner!
En annan sak är att undervisningen för träningsskoleleverna måste utgå mer ifrån vad eleverna kommer att behöva i sitt dagliga och framtida liv. Det är svårt att lära in och behålla kunskap som man inte har någon praktisk användning för.<br />
Vad har du för förhoppningar på de kommande kursplanerna?
Jag hoppas att eleven kan hamna mer i centrum och att eleven blir mer delaktig i undervisningen. Många av skrivningarna i dagens kursplaner utgår ifrån vad som är "normalt" i samhället, det tas till exempel för givet att alla tycker om att umgås och kan känna samhörighet i en grupp och det behöver faktiskt inte vara så.
Ett av de största problemen som jag ser det är lärarkompetensen: idag finns ingen lärarutbildning som utbildar lärare till träningsskolan.
Fler alternativ