Att bedöma elevers skrivna texter
Att bedöma elevers skrivna texter är en av lärarens många viktiga och inte alltid så lätta uppgifter. Kursplanen betonar en helhetsbedömning av de olika moment som ingår i kursen, och det gör också anvisningarna till de nationella proven när det gäller enskilda texter. Kriterierna är många både i kursplanen och i proven - många kriterier ska vägas samman till ett betyg. Som lärare kan man ibland fastna på en enskild punkt och uppleva svårigheter att förena kraven som ställs i kursplaner och nationella prov. Grundläggande viktigt är dock att eleverna skriver en självbärande text, en text som kan läsas och förstås av en okänd läsare utanför det sammanhang den skrivs i. Att elever uppnår den förmågan är ett viktigt mål för svenskundervisningen genom skolåren.
I provmaterialet presenteras en bedömningsmodell som kan fungera på olika sorters texter som skrivs i skolan, inte bara inom provets ram. Den modellen sammanfattar bedömningskriterierna i tre avdelningar: innehåll och textanvändning, disposition och sammanhang samt språk och stil. I resonemanget nedan återkommer de rubrikerna. I diskussionen med elever angående betyg och krav på olika nivåer kan bedömningsmodellen användas, också för andra texter än provlösningar. Att ibland sätta tre betyg på en text kan vara ett sätt att visa på styrkor och svagheter i texten och göra det tydligt för eleven var han eller hon måste lägga extra energi. Eleverna kan också själva få utvärdera sina texter med hjälp av modellen. Som regel gör ändå läraren en sammanvägning av bedömningspunkterna och sammanfattar sitt helhetsintryck i ett betyg. Provens röda häften med bedömda elevtexter och analyser utgör en bedömningsbank, som lärare kan gå tillbaka till och söka svar och exempel på problem som kan uppstå under bedömningsarbete.
Se bedömningsmodellen (Länken går till Uppsala universitets webbplats)
Exempel på texter (Länken går till Uppsala universitets webbplats)
De elevtexter som visas är valda för att vara exempel på olika genrer och olika betygssteg. I följande resonemang ses de som generella exempel mer än som lösningar av en enskild skrivuppgift.
För betyget Godkänt krävs i allmänhet att texten ska fungera någorlunda i sitt sammanhang. Det betyder att eleven/skribenten har tänkt på syftet med texten, på mottagarna och på den situation som texten ska publiceras i.
G-exemplet är en artikel som är tänkt att publiceras i en medlemstidning. Eleven kan alltså skriva som sig själv och behöver inte gå in i en roll.
Innehållet i exemplet är typiskt för en G-lösning: eleven skriver utifrån sig själv och sina synpunkter. Att bredda innehållet och tänka sig in också i andras situation och funderingar kräver mer. Textanvändningen består av en hänvisning till ett kapitel ur en bok som satt igång elevens tankar. Hon talar dock inte om vad det står i kapitlet.
Disposition och sammanhang håller en ganska god nivå i exempeltexten. Styckeindelningen är tydlig och styckemarkeringen korrekt med blankrad. I en kort inledning anger eleven den källa som fått henne att vilja skriva och i en ännu kortare avslutning sammanfattar hon sitt budskap. Huvuddelen av texten ägnas åt det som uppgiften efterfrågar. Inslag av textbindning finns, till exempel "Samhällsutvecklingen idag" binds ihop med nästa styckes "Förr i tiden".
Språk och stil i texten får också klart godkänt. Språket är i stort sett korrekt och stilen med lättsamma uttryck skulle passa i en läsarartikel i en tidning.
Helhetsbedömningen väger samman förtjänster och brister i texten. Innehållet är personligt och fokuserat på det som efterfrågas men kunde ha blivit fylligare med hjälp av stimulanstexten. Strukturen är tydlig utan att vara elegant och språket fungerar i sammanhanget.
För betyget Väl godkänt ställs kravet att texten ska fungera i sitt sammanhang. Syftet med texten framgår tydligt, mottagarna får den information de behöver för att kunna följa resonemanget och publiceringssituationen är väl uppfattad.
Två VG-exempel presenteras på provgruppens webbplats: det första är en artikel till en föräldratidning och det andra är ett debattinlägg till en dagstidning.
Gemensamt för de båda exemplen är att de är skrivna av engagerade elever/skribenter som alldeles tydligt har något att säga och gör det på ett intressant sätt.
Innehållet i artikeln till föräldratidningen är synpunktsrikt och lite överraskande. Eleven har en tydlig röst i texten, men hon skriver inte om sig själv utan om ungdomar i allmänhet och om hur olika tidspressen i skolan kan upplevas och uppfattas. Hon diskuterar och redovisar förslag till åtgärder. Just den här uppgiften kräver inte att källor används och eleven stödjer sig inte heller på några undersökningar eller faktatexter. Det andra exemplet, debattinlägget till dagstidningen, uppvisar också ett innehåll utöver det rent personliga. Eleven startar i sin egen inställning men vidgar direkt perspektivet till att ta in andras synpunkter. Här används ett par tidigare publicerade artiklar på ett sätt som verkligen tillför något till resonemanget. Det är alldeles tydligt för läsaren vad tidigare debattörer sagt och vad eleven själv anser.
Dispositionen i de bägge texterna är tydlig och överskådlig med konsekventa styckeindelningar. Inledningar och avslutningar är genomtänkta och ramar in texten väl. Skribenterna ger tydliga signaler när de vill föra fram sina egna åsikter: "För mig personligen", "Nej, jag tror helt enkelt", "Som den vegetarian jag är", "I sådant fall kan jag ge honom rätt", "Enligt mig" och så vidare.
Språket och stilen är väl anpassade till de tänkta publiceringsställena. Endast några stavfel och någon felaktig bokstav skulle behöva korrigeras. Båda texterna är exempel på ett lättläst, klart och varierat språk med en personlig ton.
Helhetsbedömningen för VG-exemplen blir att det goda innehållet som inte bara är personligt, den rediga strukturen och den medvetna stilen tillsammans karakteriserar läsvärda texter.
Betyget Mycket väl godkänt beskriver en text som fungerar väl i det tänkta sammanhanget. Texttypen (argumenterande, utredande etc.) är väl uppfattad och genomförd. Måste en MVG-text vara perfekt? Nej, inte ens en MVG-text kan vara helt utan brister, men det övergripande intrycket är att texten är så bra den kan bli under de omständigheter den tillkommit.
På provgruppens webbplats finns flera MVG-exempel av vilka två kommenteras här. Den ena texten är ett manus till en muntlig presentation och den andra ett personligt inlägg till en lokaltidning
Innehåll och textanvändning hänger nära ihop i den första exempeltexten, manuset, eftersom uppgiften är att välja ut en litterär text och en bild och föra en diskussion om dem. Att kunna välja ut goda exempel som illustrerar det man vill säga är en kvalitet i sig. Läsförmåga och litterär kunskap testas i den här aktuella uppgiften, inte bara skrivförmågan. I det andra exemplet, tidningsinlägget, ser vi en elev som verkligen kan konsten att använda källor och låta dem fördjupa innehållet utan att tynga framställningen. Innehållet i båda texterna är självständigt och fylligt. Eleverna har gjort intressanta, djupgående och personliga tolkningar av det innehåll de valt att presentera.
När det gäller disposition och sammanhang blir det tydligt att texterna är tänkta för helt olika situationer. Tidningsinlägget ska läsas i lugn och ro av enskilda personer. Det förutsätter att mottagaren tar sig tid att läsa och tränga in i en förhållandevis lång text. Större delen av den personliga texten är skriven i jag-form; någon gång vänder skribenten sig dock till läsarna i en fråga med inklusivt vi. Manuset till den muntliga presentationen är utformat så att man nästan kan höra elevens röst; här finns ett genomgående tilltal till mottagarna och här finns regianvisningar för talaren om pauser och gester. Båda texterna uppvisar exempel på genomtänkta textövergångar och sammanhangsord.
Språk och stil måste också skilja sig åt i så olika texter som ett tidningsinlägg och ett talmanus. Tidningsinlägget uppvisar ett avancerat språk med ett avancerat ordförråd och utsökta formuleringar. Också manuset kännetecknas av ett stilsäkert språk med inslag av retoriska och stilistiska finesser. Båda texterna är mycket välskrivna och visar hur långt gymnasister kan nå i sin skrivutveckling.
Som helhetsbedömning kan sägas att bägge MVG-exemplen är avancerade texter med rikt innehåll och till situationen välanpassat språk. Dikter, konstverk och tv-program - så olika texter kan behandlas av skickliga skribenter och utgöra underlag för verkligt läsvärda framställningar.
Läs vidare
Nilsen, Harald, 2003: "Gode" og "dårlige" elevtekster - hvordan ser de ut? I: Vurdering av språkferdighet, red. av Wenche Vagle. (Rapport nr 1 fra KAL.) Trondheim.
Harald Nilsen presenterar en undersökning av hur lärarstuderande bedömt elevtexter. Både tydligt goda och tydligt svaga texter jämförs vid bedömningen med någon slags normalprestation. Skillnaden är den att när det gäller goda texter hänvisar de bedömande lärarstudenterna mest till innehåll medan de sämre texterna oftast får kommentarer om formella språkfärdigheter. Nilsens avslutande frågeställning blir om studenterna har ett tillräckligt utvidgat metaspråk för att kunna göra djupgående bedömningar eller om de kommenterar det de har ord för.
Östlund-Stjärnegårdh, Eva, 2002: Hur lärare bedömer. I: Språk på väg. Om elevers språk och skolans möjligheter, red. av Birgitta Garme. (Ord och stil 33.) Uppsala.
Eva Östlund-Stjärnegårdh behandlar den ständigt aktuella frågan om hur texter bedöms. Vad går lärare efter när de bedömer elevers arbeten och hur överens är bedömare sinsemellan? Artikeln redovisar vilka kriterier lärare har framhållit i en enkät som de viktigaste när de ska skilja mellan IG- och G-texter. Främst diskuteras helhetsbedömning, relevant innehåll i texterna och hur eleven följt instruktionen. Övriga viktiga kriterier, röd tråd och meningsbyggnad, behandlas utförligare i Östlund-Stjärnegårdhs doktorsavhandling. Där redovisas också lärarnas betygssättning av ett 60-tal texter, och de texterna undersöks ur ett antal olika aspekter.
Östlund-Stjärnegårdh, Eva, 2002: Godkänd i svenska? Bedömning och analys av gymnasieelevers texter. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 57.) Uppsala.
Fler alternativ