Föreskrifter om betygskatalogen för gymnasieskolan

SKOLFS 2007:42

Information om föreskrifterna

Inledning

Enligt 7 kap. 6 § gymnasieförordningen (1992:394) skall betygen för samtliga elever föras i en betygskatalog. Betygskatalogen är den officiella dokumentationen över de betyg som satts på en viss skola.

Skyldigheten för en skola att föra betygskatalog är gammal. Däremot har bestämmelserna och föreskrifterna om hur en betygskatalog ska föras skiftat genom åren. Skolverket har bemyndi-gande att meddela ytterligare föreskrifter, utöver vad som står i 7 kap. 6 § gymnasieförordningen, om utformningen av betygskatalog, samlat betygsdokument och slutbetyg enligt 7 kap. 17 § gymnasieförordningen.

Eftersom betyg är av stor vikt för den enskilde eleven är det viktigt att eleven och skolan kan följa att betygsättningen skett på ett rättssäkert sätt. Det ska vara helt klart för eleven när en kurs är avslutad och ett betyg är satt och därmed inte kan ändras. Detta gäller även om det kommer nya uppgifter eller informationer som i sig skulle kunna ligga till grund för en annan bedömning av elevens kunskaper. Ett satt betyg kan inte överklagas. En elev kan däremot göra en prövning efter utbildningstidens slut och därmed få en förnyad bedömning av sina kunskaper i kursen. Om eleven fått Icke Godkänt eller på grund av frånvaro inte fått något betyg på kursen har eleven rätt att göra en prövning under utbildningstiden och på så sätt få en förnyad bedömning.

Rektorn på skolan ansvarar för att betygskatalogen förs. Rektor ansvarar också för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument.

Skolverket föreskriver om betygskatalogen i form av ett pappersdokument. Vilka administrativa eller tekniska lösningar skolan har för att få fram betygskatalogen är upp till den enskilda skolan. Vanligen finns underlaget till betygskatalogen i form av en databas där många uppgifter om eleverna finns till exempel individuell studieplan, elevkort, betygsuppgifter.

Föreskrifterna gäller från den 1 januari 2008.

Huvudmannens och rektors ansvar

Enligt 2 kap. 7a § skollagen (1985:1100) är det huvudmannens ansvar att lärare har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller.

Enligt skollagen och läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) har rektor det övergripande ansvaret för verksamheten som helhet. Det är rektor som ansvarar för att lärare får möjlighet till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter.

Det är huvudmannens och rektors skyldighet att se till att lärare har erforderliga kunskaper om kursplaner och övriga författningar och föreskrifter för att tillgodose kraven på rättsäkerhet och likvärdighet vid t.ex. betygsättning.

Samma ansvar får även rektor för en fristående skola anses ha.

Vid byte av skola är avlämnande skola skyldig att utfärda ett samlat betygsdokument som innehåller de betyg som eleven redan fått i enlighet med 7 kap. 7 § gymnasieförordningen. Det är viktigt att uppgifterna på ett samlat betygsdokument sparas på den mottagande skolan.

Lärarens ansvar för betygsättning

Betygsättning och utfärdande av slutbetyg utgör med hänsyn till sina rättsverkningar en form av myndighetsutövning. Beslut som innefattar myndighetsutövning kräver stöd av lag eller annan författning. Enligt skollagen ska det sättas betyg i gymnasieskolan. I 7 kap. 3 § gymnasieförordningen klargörs att det är läraren som sätter betyg på avslutad kurs och efter etapp.

Det är alltså läraren som ansvarar för betygsättningen och som ska sätta betyget. Betygsättning innebär att läraren gör en värdering av en elevs studieresultat utifrån kursplaner och betygskriterier. Betyget ska grundas på en allsidig bedömning av kunskaper och färdigheter hos den som betyget avser. Hur detta ska ske preciseras närmare i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) avsnitt 2.5 Bedömning och betyg. Ett satt betyg kan inte ändras varken av den lärare som satt betyget, rektor eller någon annan.

När ska en kurs anses vara avslutad?

Skolverket har i ett tillsynsärende gjort bedömningen att en kurs ska anses avslutad när undervisningstiden upphör och att betyg ska sättas i anslutning till denna tidpunkt.

Hur ska ett satt betyg dokumenteras?

Rutinerna för hur och när betyg dokumenteras i betygskatalogen varierar på olika skolor och med det skoldatabassystem skolan har. Uppgifter om betyg finns oftast i digital form men det finns skolor där uppgifterna om betyg förs in manuellt t.ex. klassvis eller årskursvis.

När ska ett betyg anses vara satt?

Ett betyg är satt när läraren signerar och daterar betyget på skolans betygskatalog. Betygskatalogen kan se olika ut på olika skolor men är oftast, om uppgifter om betyg förs digitalt, ett dokument för en viss undervisningsgrupp i en viss kurs. Det är detta pappersdokument som signeras och som utgör betygskatalogen.

Vad innebär signering av betyg?

Eftersom betyg är en handling med stor rättsverkan för eleven är det viktigt att det är helt klart när ett betyg är satt. Läraren ska efter varje kurs signera elevernas betyg i betygskatalogen dvs. bekräfta genom sin namnunderskrift och sitt namnförtydligande på ett pappersdokument att ett betyg satts. Signeringen behöver däremot inte finnas på ett särskilt pappersdokument för varje enskild elev. Utfärdande av slutbetyg för en enskild elev gör rektor, inte lärare.

Rektors ansvar för betygsättning

Om flera lärare har undervisat i kursen och dessa lärare inte kan enas ska rektor träda i lärarnas ställe och sätta betyg.

Rektor får även sätta betyget Godkänt utan att eleven genomgår prövning om det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget Godkänt.

Vem kan ändra ett betyg?

Betyg kan inte ändras. Däremot får rektor besluta om att rätta ett betyg enligt 26 § förvaltningslagen. Detta innebär att rektor kan rätta ett beslut som myndigheten/skolan fattat och som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens (skolans) eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. Bestämmelsen kan inte tillämpas för sådana fel som beror på bristande utredning, felaktig bedömning av fakta eller liknande. Avser rättelsen en betygshandling som har lämnats ut till eleven skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen.

Vad innebär det att rektor antecknar i betygskatalogen att slutbetyg utfärdats?

Det är viktigt att rektor kontrollerar och dokumenterar när ett slutbetyg är utfärdat i enlighet med 7 kap. 11 § gymnasieförordningen.

Betygskatalogens utformning

Vilka krav ställs på en betygskatalog?

Det är framför allt viktigt att det finns tydliga rutiner för hur betygskatalogen förs. Det ska finnas rutiner för kontroll av behörighet och rättelser. Samtliga noteringar och rättelser i betygskatalogen ska dateras. Det ska finnas en notering om vem som fört in en eventuell rättelse.

Uppgifterna i betygskatalogen ska skyddas mot förlust och otillbörlig förändring både under utbildningstiden och efter att eleven slutfört utbildningen med hänsyn till elevernas rättssäkerhet.

Anteckning om att betyg inte satts

Nytt från och med den 15 augusti 2007 är att lärarens beslut om att betyg inte ska sättas ska antecknas i betygskatalogen. Observera att denna anteckning inte ska skrivas in i ett samlat betygsdokument eller i slutbetyget eftersom det i dessa dokument enbart ska redovisas satta betyg.

Anteckning om prövning inom gymnasieskolan

Om eleven fått betyget Icke Godkänt eller inte fått något betyg på grund av frånvaro i en kurs har eleven rätt att under utbildningstiden, det vill säga under tiden eleven är elev i gymnasieskolan, genomföra en prövning enligt 7 kap. 14 §, första stycket. Betyget efter prövning ska enligt föreskrifterna antecknas i betygskatalogen enligt 4 § punkt 4 samt signeras och dateras enligt 5 § punkt 4. Det är detta betyg som sedan skrivs in i slutbetyget. I slutbetyget behöver inte anges att betyget är satt efter prövning. I slutbetyget anges endast det senast satta betyget, dvs inte det tidigare betyget IG.

Varför två SCB-koder?

Varje skola har två olika koder från SCB. Den ena är SCB:s skolidentitet och det är en unik kod för varje skola. Den andra koden, till SCB:s skolregister, används i många statistiska sammanhang och kan förändras beroende på kommunens skolorganisation. Denna SCB-kod är således inte unik för varje skola.

För att betygskatalogen ska vara användbar i olika sammanhang ska bägge SCB-koder anges i betygskatalogen. Den enskilda skolans skolid hittar du i Skolverkets databas Kursinfo som du når via Skolverkets webbplats www.skolverket.se (i startsidans vänsterspalt). I Kursinfo söker du under Gymnasial utbildning/Skolor.

Fristående gymnasieskolor

Enligt 2 kap. 9 § och 9 a § i förordningen om fristående skolor gäller bestämmelserna i 7 kap. 1 - 13 §§ samt 14 §, första stycket, gymnasieförordningen. I dessa bestämmelser ingår bland annat skyldigheten att föra betygskatalog varför föreskrifter om betygskatalog ska tillämpas även vid fristående gymnasieskolor.

Bestämmelsen i 7 kap. 16 § gymnasieförordningen att rektor får ge betyget Godkänt utan prövning i vissa fall gäller inte för rektor vid fristående gymnasieskola. Detta innebär att 5 § punkt 5 i föreskrifterna för betygskatalogen inte är tillämplig i en fristående skola.

Fristående skolor bör ha rutiner för hur rättelse av betyg ska hanteras. Bestämmelserna i 26 § förvaltningslagen kan vara vägledande för rektor vid fristående gymnasieskola även om inte bestämmelserna i 7 kap. 18 § gymnasieförordningen om rättelse av betyg i enlighet med förvaltningslagen gäller för fristående skolor. Detta innebär att 5 § punkt 6 i föreskrifterna för betygskatalogen inte är tillämplig i en fristående skola.