”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna”
Hur kan du som lärare effektivisera arbetet med bedömningar och hur vet du att den återkoppling du ger dina elever verkligen fungerar? Skolverket har träffat Christian Lundahl, docent i pedagogik på Stockholms universitet med bedömning för lärande som specialitet. Han ger oss några råd kring bedömning och återkoppling.
Effektiva bedömningar
– Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas.
Några av Christian Lundahls råd för ett mer effektivt bedömningsarbete är att formulera prov med färre frågor, låta eleverna bedöma varandra samt ge kollektiv återkoppling.
1. Färre frågor
Istället för att göra ett prov med 30-40 frågor kan du göra ett prov med 5 frågor som du tar tid på dig att formulera och som du tror kan ge dig en bra bild av hur förståelsen ser ut bland eleverna och vad som kan vara mer problematiskt.
2. Kamratbedömningar
För att undvika att återkopplingen kommer för sent efter ett prov kanske du inte heller behöver ge återkoppling på alla frågor utan en fyllig återkoppling på några av frågorna. Ett annat alternativ kan vara att utnyttja elevernas kompetens genom till exempel kamratbedömningar.
– Om eleverna får klara direktiv om vad de ska titta på, så kallade kvalitetsindikatorer, så kan de flesta elever göra bedömningar redan från årskurs fyra.
3. Kollektiv återkoppling
Återkopplingen ska vara kopplad till uppgiften, så om fyra elever inte klarar en uppgift kan det i många fall finnas liknande problematik som kan lösas på samma sätt. Därför behöver du nödvändigtvis inte ge individuell återkoppling på alla uppgifter.
Ge återkoppling vid rätt tidpunkt
– Grunden för en bra återkoppling är timing, säger Christian.
Historiskt sett har lärare i skolan gett återkoppling i slutet av ett arbetsmoment när det inte finns något utrymme för eleverna att utvecklas. Det viktigaste med återkopplingen är att eleven har en chans att utvecklas utifrån den, annars saknar den mening för eleven. Det är också viktigt att återkopplingen är så ickedömande som möjligt.
– Istället för att säga att ”det här var rörigt skrivet” så kan du säga ”nu börjar du med A, sedan hoppar du direkt till Ö och då får jag lite svårt att följa med”, fortsätter Christian Lundahl.
En bra återkoppling ska förklara för eleven
- vad målet med uppgiften är,
- var eleven befinner sig, och
- hur han eller hon ska gå till väga för att nå målet.
Starta nätverk
Samarbete är en förutsättning för en rättvis och likvärdig bedömning.
– Om till exempel fem lärare i Malmö diskuterar och tillsammans försöker tolka kunskapskraven kommer deras tolkning förmodligen närma sig tolkningen hos fem lärare i Stockholm mer än om alla lärare enskilt gör en egen tolkning, menar Christian Lundahl.
Om du är ensam lärare på en mindre skola på landsbygden kan du få viss hjälp av Skolverkets kommentarmaterial, men en annan god idé kan vara att skapa nätverk på nätet. På www.bedomningforlarande.se som bland annat Christian Lundahl ligger bakom finns möjligheter för lärare att mötas.
– Ett effektivt sätt att arbeta i nätverken kan vara att använda sig av elevexempel, säger Christian. Det kan vara svårt för både lärare och elever att se vad som förväntas av dem om de inte får se det konkretiserat.
Alternativ till skriftliga prov
Fördelen med skriftliga prov är att det är ett relativt standardiserat sätt att göra en bedömning av en klass. För likvärdighetens skull är det likväl nödvändigt att eleverna får visa sina kunskaper på flera olika sätt. Skriftliga prov kan vara väldigt fördelaktigt för en del elever, medan andra inte alls gör bäst ifrån sig under de omständigheterna.
Som lärare kan du presentera fler olika alternativ för eleverna. De kanske kan visa vad de lärt sig genom en friare skrivuppgift, en blogg, gruppuppgift eller en muntlig uppgift. Huvudsaken är att läraren har en tydlig måldialog där eleverna förstår vad det är de ska visa att de kan.
– Våga vara kreativ när du hittar metoder för att göra bedömningar.
Christians tre lästips
-
Christian Lundahl - Bedömning för lärande
Introducerar de nya kursplanerna och kunskapskraven samt innehåller en historisk tillbakablick och konkreta verktyg för att utveckla bedömningspraktiken i klassrummet.
-
Jeremy Hodgen och Dylan Wiliam – Mathematics inside the black box: bedömning för lärande i matematikklassrummet
Hur bedömer lärare elevens kunskaper? Hur blir eleverna själva medvetna om sitt eget lärande? Texten vänder sig till matematiklärare på alla stadier, från förskola till högre utbildning, men den är framförallt en kortfattad introduktion till modern bedömning.
-
Vilhelm Moberg - Sänkt sedebetyg
Första delen i Vilhelm Mobergs självbiografiska trilogi om Knut Toring.
– Jag tror att den kan ge perspektiv på saker. Det som har varit min drivkraft när jag forskat på skolan utifrån ett elevperspektiv har varit frågan hur det kommer sig att så många elever inte tycker om att vara i skolan trots att det är så fantastiskt att lära sig saker.
TEXT: EMILY REHN
