Gymnasieskolan
Vad gäller för elever som påbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011?
Betygsskalan
Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A och ett underkänt steg F. Om läraren saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper på grund av frånvaro ska betyg inte sättas utan då markeras detta med ett streck.
Preciserade kunskapskrav finns för tre av betygen – E, C och A. Betygsskalan anger inga preciserade kunskapskrav för betygen D och B.
Betygsstegen D och B
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betygsstegen D och B grundar sig alltså på vad som står i kunskapskravet för betyget under och över. Underlaget för betygen D och B kan se olika ut för olika elever. En elev uppfyller vissa delar av kunskapskravet för det överliggande betyget medan en annan elev uppfyller andra delar. Båda eleverna kan dock bedömas uppfylla det överliggande betyget till övervägande del. Eftersom ”till övervägande del” är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå.
Vid bedömningen av ”till övervägande del” gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav. I jämförelsen identifierar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller och bedömer med stöd i ämnets syfte och kursens centrala innehåll om elevens kunskaper sammantaget uppfyller kravet på "till övervägande del".
Meritvärdering
Vid meritvärdering ges betygen följande värden: F = 0; E = 10; D = 12,5; C = 15; B = 17,5; A = 20.
Vad gäller för elever som påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2011?
I gymnasieskolan sätts betyg på varje avslutad kurs och på projektarbete. Betygsstegen är Icke godkänt (IG), Godkänt (G), Väl godkänt (VG) samt Mycket väl godkänt (MVG).
Betyget sätts av läraren som till stöd har de betygskriterier som fastställts. Skolverket fastställer betygskriterier för betygen Godkänt, Väl Godkänt och Mycket väl godkänt på nationella kurser. För lokala kurser fastställer styrelsen för utbildningen betygskriterier.
För att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet skall lärarna använda de nationella kursprov som fastställs av Skolverket i kärnämnena, svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Nationellt fastställda prov skall också användas i den avslutande gemensamma karaktärsämneskursen i engelska och matematik.
Den som har betyg i gymnasiekurser har rätt att få ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument. När en elev har fått betyg på alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens studieväg ska eleven få ett slutbetyg. Den elev som fått betyg på kurser utöver vad som krävs för ett fullständigt program har rätt att välja vilken eller vilka kurser som skall ingå i slutbetyget. Kurser i kärnämnen och kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program samt kurser som ingår i en nationellt fastställd inriktning skall dock alltid ingå i slutbetyget.
En elev som har gått ett individuellt program ska få ett slutbetyg efter att ha fullföljt den studieplan som lagts upp för henne/honom. Om studierna på det individuella programmet medför att eleven fått betyg i ett ämne i grundskolan har hon/han rätt till ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan skall utfärda det nya slutbetyget.
Elever i gymnasieskolan har rätt att gå igenom prövning i alla kurser och det projektarbete som ingår i den individuella studieplanen om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller projektarbetet eller om eleven har fått betyget Icke godkänt.
Fler alternativ