Särskilt stöd

1. När och hur ska skolan upprätta åtgärdsprogram?

   När en elev har svårigheter i skolarbetet ska särskilt stöd ges enligt skollagen. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektor se till att behovet utreds. Målet med utredningen är att öka förståelsen av elevens styrkor och svårigheter, där hänsyn tas till elevens kunskaper, erfarenheter och behov. Det är viktigt att utredningen hänsyn till faktorer i elevens hela lärmiljö, dvs. arbetssätt, lärandetakt, grupperingar och grupprocesser, organisation, attityder och förväntningar, relationer i och utanför skolan etc.

   Utredningen kan ta tid och när så krävs ska stödinsatser sättas in under tiden som utredningen pågår.

   Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektor se till att det utarbetas ett åtgärdsprogram. Åtgärderna ska utarbetas i relation till läroplanens och kursplanernas mål.

   Åtgärdsprogrammet ska vara ett redskap för planering och samverkan mellan lärare och elevvård, elev och i förekommande fall vårdnadshavare. För att åtgärdsprogrammet ska bli ett verkningsfullt redskap ska eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta i såväl utredningen som i utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Samtidigt har rektor alltid det yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas även om vårdnadshavarna motsätter sig detta.

   Stödåtgärderna i åtgärdsprogrammet ska kontinuerligt följas upp och utvärderas samt revideras vid behov. Det är viktigt att en person utses som tar ansvar för detta.<br />Bestämmelser om åtgärdsprogram finns i 5 kap. 1 § grundskoleförordningen, 8 kap. 1 a § gymnasieförordningen, 5 kap. 1 § särskoleförordningen, 8 kap. 1 a § gymnasiesärskoleförordningen, 6 kap. 1 § specialskoleförordningen samt i 3 kap. 13 § sameskolförordningen.

   Läs mer om rektors utredningsansvar för att uppmärksamma behov av särskilt stöd Se också publikationen "Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram" Ladda ner allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram

2. Kan en lokal kurs anordnas som en förstärkningskurs i t.ex. ett kärnämne för en elev som behöver extra stöd?

   Nej, en lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs får inte ersätta kurser i t.ex. kärnämnen. Se 2 kap. 14 § gymnasieförordningen.

   Härav följer att en lokal kurs inte kan vara utformad som en förstärkningskurs som t.ex. ett kärnämne för elever som behöver extra stöd. I sådana fall skall stödundervisning sättas in och ett åtgärdsprogram upprättas för att elever ska få möjlighet att nå målen i den nationella kursen.<br />En elev som har påtagliga studiesvårigheter i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska eller matematik har också rätt att läsa kurserna i dessa ämnen i etapper (se 5 kap. 20 § gymnasieförordningen).

3. Vad gäller vid betygsättning av etapper i svenska, engelska och matematik i gymnasieskolan?

   En elev som har påtagliga studiesvårigheter i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik har rätt att läsa kurserna i dessa ämnen i etapper. En elev som har läst en kurs i etapper ska få betyg efter varje etapp. Till etappbetygen ska fogas en beskrivning av i vilken mån eleven har uppnått kursens mål. För en elev som har fått betyg från samtliga etapper av en kurs ska ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. Betyg från en etapp av en kurs får inte föras in i ett slutbetyg (5 kap. 20 § och 7 kap. 1 samt 9 §§ i gymnasieförordningen).