Vad säger undantagsbestämmelserna, dvs. att lärare har möjlighet att bortse från enstaka mål som eleven ska ha uppnått om det fi
I grundskoleförordningen och gymnasieförordningen finns en bestämmelse som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka mål som eleven ska ha uppnått om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har ett funktionshinder av något slag. Den här bestämmelsen har kommit till för att alla elever ska ha möjlighet att gå igenom grundskolan med godkänt resultat och kunna gå vidare i sina studier.
För en elev med funktionshinder kan det vara omöjligt att nå vissa mål. Här är några exempel:
En elev med grav synskada kan inte i samma utsträckning som andra elever ta del av bilder, kritiskt granska dem och beskriva dem. Möjligheterna att inhämta och tillgodogöra sig skriftlig information kan vara begränsade. Eleven kan heller inte orientera sig i okända marker på samma sätt som andra elever. Det kan vara svårt att använda mätinstrument, ritningar och kartor liksom att i bild presentera idéer till ett arbete. Möjligheterna att ta del av innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater är också begränsade.
En elev med rörelsehinder kan vara oförmögen att hantera vissa redskap och viss teknisk utrustning på ett funktionellt sätt och att framställa bilder med vissa tekniker. Det kan vara svårt för eleven att på egen hand tillaga och arrangera t.ex. en måltid. Likaså kan möjligheterna att spela på olika instrument vara begränsade genom rörelsehindret.
För en elev med talskada kan det vara omöjligt att berätta eller genomföra andra uppgifter muntligt. Det kan vara svårt att delta aktivt i samtal och diskussioner och att redovisa ett arbete muntligt.
Bestämmelser om funktionshinder finns också för de högre betygen, VG och MVG (SKOLFS 2000:141).
Meningen med de här bestämmelserna är inte att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelserna har inget med "svaga" eller "starka" elever att göra. De handlar om det direkta sambandet mellan ett funktionshinder och möjligheten att nå de mål som alla elever ska uppnå eller uppfylla de betygskriterier som finns uppställda för ett visst betyg. Det kan således gälla såväl elever som når högsta betyget i många av skolans ämnen som elever som huvudsakligen når betyget godkänt.
Det är viktigt att i detta sammanhang skilja mellan kunskaper och möjligheterna att redovisa dessa. I ämnet historia, exempelvis, finns knappast några mål som inte kan nås av en elev med funktionshinder. För en elev med läs- och skrivsvårigheter kan det dock vara svårt att i skriftliga prov visa sina kunskaper. Eleven måste då få visa dessa på andra sätt, t.ex. muntligt eller i form av drama, bilder och collage. Undantagsbestämmelserna ger dock inte möjligheter att göra någon "snällare" bedömning av elevens kunskaper i historia med hänvisning till att ämnet kräver mycket läsning. Det är skolans skyldighet att under hela skoltiden ge elever som behöver det alternativa möjligheter till lärande.
Det bör också nämnas att svårigheter som orsakas av exempelvis sociala omständigheter, familjeförhållanden eller av att eleven kommer från ett annat land inte innefattas i de här undantagsbestämmelserna. Att stödja och hjälpa elever med sådana svårigheter är naturligtvis inte mindre viktigt för det.
