Den europeiska dimensionen i svensk skola
Inför det svenska ordförandeskapet i EU har Skolverket utvärderat och kartlagt hur det europeiska skolsamarbetet påverkat och påverkar den svenska skolutvecklingen.
Sammanfattning 2: Trots all EU-retorik och alla uttalade intentioner i EU:s utbildningsprogram finns stora oklarheter om vad som förväntas ske som ett resultat av europeisk skolsamverkan. Den europeiska dimensionen, som är ett av flera centrala mål, har en innebörd som är svår att fånga, ändock förväntas skolor och deras aktörer att arbeta som om innebörden var given och målet var känt. Resultaten av europeiska skolors samverkan blir därför svårmätbara, ibland inte ens identifierbara pga. oklarheter i urvalsprocessen och vad som förväntas ske. Studiens empiri visar på sådana oklarheter även i förhållande till andra EU-mål. Eldsjälen på lokal nivå är oftast den drivande kraften men lämnas påfallande ensam och får en utsatt position på grund av en svag förankring internt. Pågående skolprojekt har sällan några särskilt starka band vare sig med pågående skolutveckling i övrigt eller med skolors arbetsplaner, i den mån det finns aktiva sådana. Europeisk skolsamverkan tycks många gånger också ha stark konkurrens från andra pågående projekt på lokal nivå. En viss projekttrötthet kan iakttas liksom en utsatthet för de som deltar i projektverksamhet då 1990-talets förvaltnings- och läroplansreformer samtidigt skall implementeras. Dessutom sammanfaller internationaliseringsarbetet med ett pressat ekonomiskt läge för flertalet kommuner och skolor. Skolutveckling tar tid. Att förändra tankemönster tar också tid. Skolutveckling inom ramen för europeiskt skolsamarbete tycks därtill kräva hög medvetenhet, gott stöd från ledande håll och kvalificerad vägledning från de arenor som formulerar intentionerna och beviljar medel till projekten. Sådana förutsättningar råder sällan i praktiken.
