Bedömning för lärande - ett förhållningssätt, inte en metod

Sven Erikssonsgymnasiet var en av Borås kommuns första skolor som satsade på Bedömning för lärande, BFL. Efter fyra år har de släppt lite på de hårt uppstyrda samtalsgrupperna där samtalsledare ledde diskussionerna och arbetet. Lärarna sköter samtalsgrupper själva och BFL är nu en självklar del i verksamheten. Ett förhållningssätt till eleven snarare än en metod.

I Borås satsade kommunen redan 2008 stort på att införa BFL. De ville genomföra ett arbetssätt som vilar på vetenskaplig grund för att möta eleverna och synliggöra deras lärande. De senaste åren har de systematiskt jobbat för att hitta metoder som kan hjälpa eleverna att själva se var de är, vart de ska och hur de ska nå sina mål i sitt lärande. Det handlar om arbetssätt som skapar klassrum med god stämning och fokus på elevernas lärprocesser.
- Att jag som lärare har goda ämneskunskaper räcker inte om jag inte kan ha koll på att eleverna når målen. Jag måste skapa en stämning så att de vågar blotta sig inför varandra och inför mig - ett klimat där man får göra fel. Även ett felaktigt svar kan vara bra för ofta finns det en logisk tanke bakom, säger Sven Dahlberg, utvecklingsledare samt matematik- och kemilärare på Sven Erikssonsgymnasiet i Borås.

Sven beskriver att det idag, efter fyra år med strukturerade återkommande samtalsgrupper, finns ett annat förhållningssätt hos många lärare. Det handlar om ansvaret i undervisningen och i klassrummet. Undervisningen genomsyras av ansvaret att se eleverna, inte exkludera någon och med fokus på hur man tror att varje elev bäst lär sig.

Plats för det pedagogiska samtalet

Maria Gustavsson, gymnasiechef på Sven Erikssonsgymnasiet  säger att de regelbundna gruppdiskussionerna har varit ett viktigt pedagogiskt forum. Diskussionerna har skett inom ramen för BFL, där lärarna tillsammans delar med sig av arbetssätt, provar och utvärderar olika metoder. De har styrt samtalet till innehållet i klassrummen och är en naturlig kompetensutveckling.

Ett viktigt arbetssätt som synliggör elevernas lärande, som medvetandegör dem om målen och hur de kan nå dit, är klassrumsbedömning. Maria Gustavsson håller med om att stämningen i klassen är avgörande för att det ska fungera.
– Genom att läraren lyssnar och visar hur man tar varandra på allvar, fördelar ordet och låter alla komma till tals så skapas en stämning i klassen där man fokuserar på sakinnehållet och inte på personen som svarar, säger Maria Gustavsson.

”Läraren måste ha koll”

Milly Tran, Robin Van Mulders, Vicky Assgård och Alexandra Nielsen går på International Baccalaureate (IB-programmet) i årskurs tre. De började med BFL i ettan på gymnasiet. De menar att lärarens viktigaste uppgifter är att hela tiden ha bra koll på stämningen och målen. De måste också se enskilda elever och stärka deras självbild.
– Läraren har en stor roll att lära oss att lita på oss själva. När man vet mer vad man kan och vad man har för styrkor så känner man sig mer självsäker. Innan var jag mer osäker. Nu har jag blivit van vid att framföra mina åsikter under en diskussion, säger Milly Tran.

Eleverna tycker om de metoder som ingår i BFL, med öppna diskussioner och klassrumsbedömning.
– Jag känner mig som en del av lektionen och fler i klassen ställer frågor, säger Vicky Assgård.

Kamratrespons på arbeten

Eleverna använder de ofta kamratrespons för att bedöma varandras arbeten. Genom att ge ”two stars and a wish” får de söka efter styrkor och svagheter i kamraternas arbeten och på så sätt koppla innehållet till målen. Men läraren måste ge dem verktyg i form av olika konkreta metoder.

Robin Van Mulders tycker att kamratrespons ger en ökad förståelse när läraren har givit konkreta uppgifter som till exempel att leta efter litterära begrepp. 
-Om jag själv kan bedöma en annan elevs arbete och se styrkor och svagheter i det, så kan jag se på mitt eget arbete och bedöma vad som är bra och dåligt med det, säger han.

Strategier för att nå målen

Eleverna beskriver på olika sätt hur de känner att de kan identifiera vad som krävs och hitta strategier för att nå målen.
– Du är ju tvungen att tänka efter och planera. Vad tror jag är bra? Vad finns det som jag kan göra bättre?, säger Robin Van Mulders.

Alexandra Nielsen gillar arbetssättet men tillägger att det kan kännas utlämnande ibland.
– Jag kan tycka att det är jobbigt när andra läser mina arbeten, inte bara läraren. Det är så personligt. Men jag har vant mig och det ger nya perspektiv, säger hon.

Vicky Assgård håller med om att kamratresponsen är utvecklande men påpekar att det är viktigt att läraren är tydlig med hur man gör kamratbedömning. Det handlar om att bedöma sak och inte person.
– Man blir ofta väldigt fast i sitt eget jobb – så fortsätter man göra på sitt eget vis. Om man ser hur andra gör kan man prova själv att göra på andra sätt, säger hon.

Text och bild: Anna Sandström


Bedömning för lärande, BFL

Bedömning för lärande (BFL) är ett förhållningssätt till kunskap och lärande. Syftet är att främja elevers lärande och kunskapsutveckling. Elev och lärare använder sig aktivt av bedömning som ett redskap i lärandeprocessen under tiden den pågår.

BLF bygger på en grundläggande idé: att tecken på elevernas lärande används för att anpassa undervisningen så att den möter elevernas omedelbara inlärningsbehov. För att dessa tecken ska bli synliga behöver läraren redan i sin planering tänka in vilka tecken som kan synliggöras och hur bedömningen kan ske. Bedömning för lärande kallas även för lärandebedömning och formativ bedömning.

I Borås arbetar skolorna systematiskt utifrån de tre frågorna:

Var befinner eleven sig, det vill säga vad kan eleven?
Vad är målet?
Hur ska eleven göra för att ta sig till målet?

Senast granskad: 2012-04-13