Kunskapsutveckling och studiemiljö i ett internationellt perspektiv

I höstas fick Skolverket i uppdrag av regeringen att sammanfatta kunskapsutvecklingen hos elever i grundskolan under de senaste decennierna. Det ingick också att sammanfatta resultaten i befintliga undersökningar om ordning och arbetsro i skolan.

Metod och urval

De internationella undersökningar som Skolverket använt sig av för att sammanfatta kunskapsutvecklingen är PIRLS, TIMSS och PISA. Undersökningarna fokuserar på läsförståelse, matematik och naturvetenskap. För att jämförelserna ska vara relevanta har kravet varit att Sverige ska ha deltagit vid tre eller fyra mättillfällen. De länder som Sverige jämförs med ska ha deltagit vid samma mättillfällen. I den här studien jämförs Sverige enbart med andra EU/OECD-länder samt ett fåtal andra länder. Även nationella undersökningar har använts.

Sammanställningen rör i huvudsak perioden 1991-2007. Tidigare studier redovisas summariskt.

Kunskapsutvecklingen

I de internationella jämförelserna ligger Sverige över genomsnittet i läsförståelse i samtliga mätningar. I naturvetenskap ligger Sverige över genomsnittet utom i TIMSS 2007 där vi ligger under genomsnittet. I matematik ligger Sverige över eller på en genomsnittlig nivå utom i de två senaste TIMSS-rapporterna där vi ligger under genomsnittet. Utvecklingstrenden är genomgående negativ. Sveriges position har med något undantag försämrats jämfört med de andra länderna i undersökningarna. Orsaken är inte enbart att de andra länderna har en positiv utveckling utan också att Sveriges faktiska resultat i undersökningarna har försämrats. Både de mest svagpresterande och de allra högst presterande eleverna har en negativ kunskapsutveckling. Försämringen av resultaten är störst i matematik och naturvetenskap. När det gäller läsförståelse är resultaten fortfarande bra men mot bakgrund att Sverige ofta tillhört de absolut bäst presterande länderna anser Skolverket att försvagningen bör tas på allvar.

Ordning och arbetsro

Bilden av hur det ser ut med ordning och arbetsro i skolan är något splittrad. Underlaget för att redovisa hur studiemiljön har utvecklats är bräckligt och underlaget för att jämföra med andra länder är begränsat. Informationen baseras på uppfattningar och attityder som påverkas av kultur, ambitioner och toleransnivåer. När det gäller skolmiljön i vid mening ter sig bilden förhållandevis positiv. Elever, lärare och skolledare svarar i hög grad att man trivs och känner sig trygg i skolan. När frågorna handlar mer direkt om situationen i klassrummet blir bilden mer problematisk. Enligt skolledarna är skolk och oro under lektionerna vanligare i Sverige än i många andra länder. Även om eleverna har en mer positiv syn är det ändå förhållandevis många elever som tycker att de flesta lektionerna är stökiga. Skolverket menar att oavsett var Sverige placerar sig i jämförelse med andra länder så finns det brister i studiemiljön. I förhållande till de nationella ambitionerna är det allt för många elever som svarar att det är ordningsproblem och svårt att få arbetsro i skolan.

För frågor kontakta

Kerstin Mattsson, skolråd <br />08-527 332 61, 0733-773261

Per Thullberg, generaldirektör<br />08-527 334 77