PRESSMEDDELANDE 2015-09-30

Fler elever obehöriga till gymnasieskolan

14 000 elever var inte behöriga till gymnasieskolan när de gick ut grundskolan i våras och det är fler än året innan. 14,4 procent var obehöriga jämfört med 13,1 procent 2014. Samtidigt stiger de genomsnittliga betygen mer än tidigare år. Det visar Skolverkets nya betygsstatistik som också finns nedbruten på län, kommun och skola.

– Vi ser att skolresultaten dras isär. Fler får höga betyg samtidigt som fler misslyckas. Antalet elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan ökade med 1300 jämfört med förra året. Det är en allvarlig utveckling, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Högre snittbetyg men ökade skillnader

Beräknat på elevernas 16 bästa betyg har det genomsnittliga meritvärdet ökat med 2,3 poäng till 217,1. Det är den största ökningen sedan 1998. Bakom det stigande betygsgenomsnittet syns ökade betygsskillnader. En jämförelse mellan 2015 och 2014 visar ett mönster där andelen streck och F ökar samtidigt som också andelen B och A ökar. I till exempel biologi ökade andelen med streck och F med omkring en procentenhet medan andelen med B och A ökade med omkring två procentenheter. Det är ett mönster som går igen i de flesta ämnena.

Nyinvandrade – antal år i svensk skola påverkar

Bland de elever som invandrat och börjat i svensk skola i årskurs 1-5 har andelen som blir behöriga ökat från 69 procent till 72 procent sedan 2013. För de elever som börjat i svensk skola i årskurs 6-9 går utvecklingen i motsatt riktning – från en redan mycket låg behörighet på 28 procent till 26 procent i år.

– Det är glädjande att behörigheten ökar för invandrade elever som börjat tidigt i den svenska skolan. Samtidigt är det en stor utmaning att ge nyanlända elever en bra utbildning. Det behövs kraftfulla insatser och vi sätter nu igång en stor satsning på att stötta skolor i arbetet med nyanlända, säger Anna Ekström.

Satsningen kommer att innehålla råd, stöd och kompetensutveckling för lärare, rektorer, fritidsledare och personal inom elevhälsan. Satsningen vänder sig till kommuner och enskilda skolhuvudmän och rör både grundskolan och introduktionsprogram i gymnasieskolan. 

Skillnader mellan skolor

I 34 procent av grundskolorna ökade behörigheten till gymnasieskolan och i 16 procent var den i nivå med 2014. I hälften av skolorna sjönk andelen behöriga till gymnasieskolan.

– En del skolor har väldigt låga resultat och en negativ utveckling. Vi kommer rikta oss till en del av dessa kommuner och fristående skolor genom satsningen ”Samverkan för bästa skola”. Tillsammans med dem som har det yttersta ansvaret ska vi försöka vända trenden, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Mer om betyg och meritvärde

Meritvärdet baseras på elevens 16 bästa betyg eller 17 bästa betyg om eleven även har godkänt betyg i ett modernt språk inom ramen för språkvalet. Betyg A ger 20 poäng, B ger 17,5 poäng, C ger 15 poäng, D ger 12,5 poäng, E ger 10 poäng och F ger 0 poäng. Baserat på 16 betyg var meritvärdet i våras 217,1 vilket innebär en ökning med 2,3 poäng jämfört med året innan. Baserat på 17 ämnen var meritvärdet i våras 224,7 vilket innebär en ökning med 2,6 poäng.

Mer om behörighet till gymnasieskolan

För att bli behörig till gymnasieskolan krävs godkända betyg i matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk. Därutöver behöver man ha godkända betyg i fler ämnen. För att bli behörig till yrkesprogram krävs godkända betyg i ytterligare fem ämnen. För att bli behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i ytterligare nio ämnen.

Kontaktuppgifter

För frågor till generaldirektör Anna Ekström kontakta presstjänsten 08-527 333 00

Ulrika Lundqvist, enhetschef nås på 08-527 333 66

För frågor om statistiken kontakta:

Helena Svensson, undervisningsråd, 08-527 333 12

Hedvig Modin, undervisningsråd på 08-527 334 23

Christina Sandström, chef statistikenheten 08-527 333 38