PRESSMEDDELANDE 2016-03-14

Stora insatser behövs för nyanlända elever

En ny rapport från Skolverket visar hur invandringen påverkat resultaten i PISA och gymnasiebehörigheten. En mindre men inte obetydlig del av resultatförsämringen sedan den första PISA-undersökningen år 2000 kan förklaras med en ökad andel elever med utländsk bakgrund. Efter 2006 har invandringens betydelse för resultatutvecklingen i PISA ökat. Rapporten visar också att den försämrade gymnasiebehörigheten under senare år till största delen beror på att fler elever invandrat efter skolstart.

– Vi vet sedan tidigare att elever med utländsk bakgrund i genomsnitt har lägre resultat i skolan. Nu vet vi mer om hur mycket den ökande andelen elever med utländsk bakgrund påverkat resultatutvecklingen. Det är viktig information för att staten, kommuner och skolor ska kunna sätta in relevanta åtgärder för att förbättra resultaten i skolan, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Försämrad behörighet till gymnasieskolan

Andelen elever som inte får tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasieskolan ökade från drygt tio procent 2006 till drygt 14 procent 2015.

  • Uppemot 85 procent av den försämrade gymnasiebehörigheten kan förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart och att denna elevgrupp haft en sämre resultatutveckling än andra elever.
  • Andelen elever som invandrat efter skolstart har ökat från cirka tre procent 2006 till drygt åtta procent 2015. Andelen obehöriga i den elevgruppen ökade från 37 procent 2006 till 50 procent 2015.

– Den genomsnittliga invandringsåldern har ökat från sju år till nio år. Många elever har därmed haft betydligt kortare tid på sig att klara målen. De som invandrat efter ordinarie skolstart kommer också i allt större utsträckning från länder med svagare skolsystem. Det är en stor utmaning för svensk skola, i synnerhet eftersom vi har en allvarlig lärarbrist, säger Anna Ekström.

Sjunkande resultat i PISA

Det är andra orsaker än en ökad invandring som ligger bakom huvuddelen av de sjunkande resultaten i PISA – men en ökande andel elever med utländsk bakgrund kan förklara en del av nedgången.

  • Från den första PISA-undersökningen 2000 till den senaste undersökningen 2012 kan ungefär 14 procent av nedgången i PISA läsförståelse förklaras med en ökande andel elever med utländsk bakgrund.
  • Först efter PISA 2006 ökar andelen elever med utländsk bakgrund som gjorde PISA-testen. Dessutom har elever med utländsk bakgrund från och med 2006 haft en något sämre resultatutveckling i läsförståelse och naturvetenskap i PISA jämfört med elever med svensk bakgrund. Dessa båda faktorer förklarar tillsammans cirka 22 procent av nedgången i läsförståelse, cirka 25 procent i naturvetenskap och cirka 15 procent i matematik 2006-2012.

– Den senaste tiden har det kommit många nyanlända elever och för skolor och kommuner som har tagit emot många elever kan det vara en stor utmaning. Därför gör vi på Skolverket just nu en rad satsningar för att ge förutsättningar för en god utbildning för nyanlända elever, säger Anna Ekström.

Syftet med rapporten

Ett av Skolverkets uppdrag är att utvärdera skolsystemet och resultatutvecklingen för olika elevgrupper.  Rapporten ”Invandringens betydelse för skolresultaten” har gjorts som ett led i att förstå vad som orsakat de sjunkande resultaten i de internationella kunskapsmätningarna, t ex PISA. Ökad invandring var en av de hypoteser som Skolverket lyfte fram när den senaste PISA-undersöknigen presenterades 2013. Behörigheten till gymnasieskolan är också viktig att analysera då andelen obehöriga ökat, särskilt under de senaste åren.

Så definieras utländsk bakgrund

I denna rapport används den officiella definitionen av utländsk bakgrund som används i Skolverkets och SCB:s löpande statistik.

Elev med utländsk bakgrund: Eleven är född utomlands eller är född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

Elev med svensk bakgrund: Eleven är född i Sverige och har minst en förälder född i Sverige

Mer om PISA

PISA står för Programme for International Student Assessment. Det är en internationell kunskapsmätning som genomförs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. PISA mäter elevernas kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. PISA-undersökningar har presenterats vid fem tillfällen. Första gången var 2000. PISA 2015 presenteras i december 2016.

Kontaktuppgifter

För frågor till generaldirektör Anna Ekström kontakta Skolverkets presstjänst på 08-527 333 00

För frågor om analyserna kontakta undervisningsråd Anders Auer på 08-527 333 17 eller undervisningsråd Jonas Sandqvist på 08- 527 333 45

Kontaktpersonerna kan nås när pressträffen är avslutad, tidigast vid 12-tiden.