PRESSMEDDELANDE 2016-03-10

Svårt att ordna apl-platser till elever i gymnasiesärskolan

Alla nationella program i gymnasiesärskolan ska förbereda eleverna för yrkeslivet. En viktig och obligatorisk del är arbetsplatsförlagt lärande (apl). Men det är svårt för skolorna att hitta arbetsgivare som kan ta emot eleverna. Mer än hälften av alla rektorer svarar att det är ganska eller mycket svårt att ordna apl-platser. Det visar Skolverkets uppföljning och analys av reformeringen av gymnasiesärskolan 2013.

– En bra apl kan bli en biljett in i arbetslivet för gymnasiesärskolans elever. Därför måste arbetsgivare, inte minst de offentliga, fundera på hur de kan ta emot fler elever. Dessutom visar vår uppföljning att skolorna behöver ännu mer stöd från kommunerna eller den enskilda huvudmannen när det gäller samverkan med arbetslivet, säger Anna Mannikoff, undervisningsråd på Skolverket.

Svårt att få apl att fungera

Sex av tio rektorer anger i Skolverkets uppföljning att det är ganska eller mycket svårt att ordna apl-platser som är relevanta för utbildningen. Men tillgången skiljer sig mellan programmen. Sämst är programmet för estetiska verksamheter och programmet för samhälle, natur och språk. Bäst är programmet för hotell, restaurang och bageri. Intervjuer visar att det finns en oro bland de som arbetar i gymnasiesärskolan för att det inte ska finnas mottagare för eleverna på arbetsmarknaden. Dessutom framför de önskemål om att fler offentliga arbetsgivare ska ta ett större ansvar.

Viktigt med bättre samverkan med arbetslivet

Det är skolans huvudman, alltså kommunen eller den enskilda huvudmannen, som ska samverka med det omgivande samhället för att utbildningen ska vara aktuell och ha en hög kvalitet, bland annat utifrån det lokala arbetslivets behov. På många skolor tar skolans huvudman bara ett begränsat ansvar för samverkan med arbetslivet. Men det finns även exempel på kommuner som tar ett stort ansvar och där det fungerar bättre.

Elever i gymnasiesärskolan minskar

Antalet och andelen elever i gymnasiesärskolan har minskat sedan 2010. Elevminskningen tilltog 2013 då gymnasiesärskolan reformerades. Elevkullarna har blivit mindre, men minskningen beror sannolikt även på att:

  • elever med autism inte längre får tas emot i gymnasiesärskolan enbart på grund av diagnosen autism. 
  • introduktionsprogrammen i gymnasieskolan är ett mer uttalat alternativ för elever i gymnasiesärskolans målgrupp.
  • kommuner efter tidigare kritik har förbättrat sitt arbete med att utreda om eleverna verkligen tillhör målgruppen.  
  • bestämmelserna för mottagande i gymnasiesärskolan har skärpts genom reformen, vilket innebär att det måste fattas nya beslut för elever som tidigare gått i grundsärskolan.

Viktigt att följa gymnasiesärskolans utveckling

Gymnasiesärskolan reformerades 2013 för att i större utsträckning likna gymnasieskolan. Det finns nu nio nationella program med yrkesinriktning. På dessa program ska eleverna ha minst 22 veckors apl. Det finns även individuella program. Läsåret 2014/2015 gick det cirka 7000 elever i någon av gymnasiesärskolans fyra årskurser.

– Vår uppföljning visar att reformeringen av gymnasiesärskolan innebär stora utmaningar för skolorna. Vi ser att det kan behöva finnas en ännu större flexibilitet i utbildningen för att den ska passa eleverna ännu bättre. Det är därför viktigt att uppföljningsarbetet fortsätter, särskilt när den första årskursen gått ut läsåret 2017/18, säger Anna Mannikoff.

Uppföljningen bygger på:

  • den officiella statistiken om gymnasiesärskolan.
  • en enkätstudie som skickades ut till alla rektorer som hade elever i den reformerade gymnasiesärskolan våren 2015. Andelen svarande var 84 procent.
  • intervjuer i sex kommuner med förvaltningschefer, samordnare för gymnasiesärskolan, rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare samt kommunala tjänstemän som arbetar med mottagande och antagningen till gymnasiesärskolan. Inom denna intervjustudie genomförde Skolverket totalt 18 intervjuer med 46 personer. Dessutom genomförde en konsult på Skolverkets uppdrag telefonintervjuer med kommunala tjänstemän som arbetar med mottagande och antagning till gymnasiesärskolan i ytterligare 26 kommuner.  

Ladda ner rapporten:

Gymnasiesärskolan – uppföljning och analys av 2013 års reformer. Ladda ner rapporten här.

För frågor kontakta

Anna Mannikoff, undervisningsråd på Skolverket, 08-527 333 18