Från botten till toppen med vetenskaplig grund

År 2007 hörde Essunga till de fem sämsta kommunerna när det gällde gymnasiebehörighet. År 2010 hade alla avgångselever gymnasiebehörighet. Många olika faktorer har gjort förbättringarna möjliga; inkluderande arbete, högt ställda förväntningar, lärare och elever som är överens om målet med skolarbetet samt en hög grad av dubbelbemanning på lektionerna. Men en viktig nyckel var beslutet om att man själva skulle skapa en kunskapsbas med aktuell och relevant forskning.

Gemensam kunskapsgrund

Forskningsrapporter och andra vetenskapliga texter sammanfattades i kortare PM som lästes och diskuterades av alla samtidigt som originaltexterna fanns att tillgå.

”Vi har läst ett antal gummors och gubbars böcker och de säger samma saker. Och så har vi försökt förverkliga det. Det är det vi har gjort…”, säger grundskolechefen i ett citat i rapporten.

- Uppenbarligen har det här sättet att arbeta fungerat väl i Essunga. Det vetenskapliga förhållningssättet har blivit en gemensam egendom, inget som någon annan har kommit med. Ännu bättre hade det kanske varit om man haft någon utomstående expert som hade kunnat användas som bollplank i arbetet med att bygga upp ett gemensamt vetenskapligt språk, säger Bengt Persson, som har genomfört studien av Essunga.

Ökade trovärdigheten i förändringsarbetet

Bengt Persson trycker också hur viktigt det varit att detta inte gick att välja bort för lärarna.

- Det var viktigt att man fick en gemensam plattform, att alla hade läst samma texter och att de hade bearbetat innehållet utifrån förhållandena i det egna klassrummet.

Den vetenskapliga grunden blev också betydelsefull för trovärdigheten. En lärare berättade att han ville införa nya arbetsformer inom ett moment i svenskämnet. Entusiasmen bland kollegorna var begränsad, men ökade väsentligt när läraren kunde hänvisa till aktuell ämnesdidaktisk forskning som stödde en sådan förändring.

Lärarna behöver inte forska själva

Bengt Persson menar också att ett forskningsbaserat arbetssätt inte behöver innebära att lärarna själva ska forska.

- Det finns olika skolor här. En del menar att den vetenskapliga basen för arbetet är att lärarna själva forskar. Vi menar att man i stället ska använda den forskning som finns, gärna i samarbete med extern kompetens.

Inkludering en viktig faktor

Inkludering är ytterligare ett område som varit viktigt för de förbättrade resultaten. Essunga bestämde sig för att slopa de särskilda undervisningsgrupperna och istället låta specialpedagogerna delta i den vanliga undervisningen. Det innebar att många lektioner hade två, ibland tre lärare i klassrummet. I ett samtal med några elever säger de att det är bra att alla går i samma klass. Studiens intervjuare undrar om det inte blir jobbigt när eleverna från de särskilda undervisningsgrupperna har kommit tillbaka till klassen eftersom de behöver mer hjälp

En elev svarar: ”Nej, de har ju med sig en lärare från den klassen som kan hjälpa dem. Och sedan kan hon hjälpa oss också. Då är det två eller tre lärare i klassen. För de jobbar ju självständigt precis som vi gör. Jag tycker det fungerar bra. Det känns som att de tycker det är roligare att vara med oss. Det känns bättre för alla tror jag.”

Text: Thomas Ernald

Rapporten ”Inkludering och måluppfyllelese – att nå framgång med alla elever” är skriven av professor Bengt Persson och universitetslektor Elisabeth Persson, båda vid Instutionen för pedagogik på Högskolan i borås.
Den är utgiven på Liber förlag och går att beställa i bokhandeln.