PRESSMEDDELANDE 1999-12-08

Bra sexualundervisning kan stoppa sexistiskt språk

I fyra av tio skolor som fick besök av Skolverkets utbildningsinspektörer fanns bara sex- och samlevnadsundervisning inom biologiämnet trots att läroplanen säger att den ska gripa över flera ämnen.

De flesta skolor hade inga nedskrivna mål eller arbetsplaner för sex- och samlevnadsundervisningen. Och inspektörerna konstaterar att det då blir svårt att uppnå målet att den ska bli ämnesövergripande.

Årets Nationella kvalitetsgranskning har genomförts på 83 skolor i Blekinge, Jämtlands, Kalmar och Västra Götalands län. Totalt har 40 utbildningsinspektörer besökt skolorna. 13 av dessa har granskat sex- och samlevnadsundervisningen på 80 av skolorna.

En av utgångspunkterna i regeringens uppdrag var oroande signaler om att barn och ungdomar använder ett sexistiskt språk. I de skolor som inspektörerna besökt förekom könsord i språket mest i grundskolans år 7 och 8 för att tona ner något i år 9. I gymnasieskolan var det inte vanligt – utom i två gymnasieskolor där personal och elever uppgav att det var relativt vanligt.

Bra undervisning saknas

Inspektörernas samtal med lärare och elevvårdspersonal visar att de ibland står handfallna. Ska orden betraktas som vanliga svordomar eller som kränkningar eller könsmobbning? Inspektörerna konstaterar i sin rapport att en väl genomtänkt sex- och samlevnadsundervisning saknas på de här skolorna och att den skulle kunna vara ett redskap att tala om sexualitet och relationer vilket kan ladda ur orden och ge bättre samspel mellan pojkar och flickor.

Granskningen har omfattat ett stort antal intervjuer och ett stort antal skolor har besökts men det är ändå inget representativt urval som det går att göra generaliseringar från. I tio av de 80 besökta skolorna bedrivs en bra sex- och samlevnadsundervisning. Betoningen ligger på att stödja eleverna. Lärarna arbetar med mindre grupper, både pojkar och flickor får uppmärksamhet. Här finns också ett utvecklat elevinflytande. Sex- och samlevnadsundervisningen finns med i flera ämnen och rektor utövar en självklar styrning.

Främjande perspektiv

I nästan hälften av skolorna får också en del av eleverna en bra undervisning som fokuserar på att lära ut det som vi tycker är bra (ett främjande perspektiv) medan andra elever på dessa skolor mer får en undervisning som grundar sig på det vi tycker är fel (ett risk- och sjukdomsperspektiv). I dessa skolor finns det eldsjälar som är engagerade och tar in sex- och samlevnadsfrågorna i t ex svenska, historia och samhällskunskap. Men alla elever får alltså inte denna undervisning och rektor utövar ingen styrning för att se till att så blir fallet.

I övriga skolor följer läraren läroboken och undervisningen är till stor del biologiskt inriktad: om kroppens utveckling, pubertet, abort, preventivmedel, könssjukdomar etc. Det finns lite utrymme för reflexioner i samtal mellan eleverna.

I gymnasieskolan är Barn och Fritidsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet undantag. Här finns obligatoriska och frivilliga kurser i sex- och samlevnad med ett främjande perspektiv.

Inspektörerna konstaterar också att det är påfallande hur skolor satsar på ”tjejgrupper” i syfte att stärka flickorna medan inget görs för pojkarna. Vem stärker pojkarna, frågar dom sig i rapporten.

Åtgärder

Inspektörerna ger förslag på flera åtgärder som en följd av granskningsresultatet:

  • Det måste göras tydligare för dem som svarar för undervisningen att den ska handla om att främja god hälsa snarare än att förebygga sjukdomar.
  • På nationell nivå måste t ex läroplanerna göras tydligare beträffande vilka mål som ska gälla för sex- och samlevnadsundervisningen.
  • På lokal nivå måste personalen lära sig mer om ämnesområdet. Kompetensutvecklingen måste vara anpassad till olika personalgrupper.

Mer information

För frågor kontakta:<br />Gunilla Olsson, projektledare Skolverket, 08-7237955<br />gunilla.olsson@skolverket.se

Agneta Nilsson, utbildningsinspektör 08-203717<br />a.nilsson.b.ginsburg@telia.com

Fakta: Nationella kvalitetsgranskningen

  • Regeringen beslutade 1997 att statliga utbildningsinspektörer ska granska kvaliteten i de svenska skolorna.
  • Årets 40 utbildningsinspektörer har olika bakgrund men är sakkunniga på sina områden. Förutom från Skolverket kommer de från t ex Ungdomsstyrelsen, Rädda Barnen, Röda Korset, Landstinget i Stockholms län, RFSU och Rikspolisstyrelsen.
  • Årets kvalitetsgranskning har tre ämnen: arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling, sex- och samlevnadsundervisningen samt undervisningen om tobak, alkohol och andra droger. De två första ämnena redovisas idag och det sistnämnda i början på nästa år.
  • 83 skolor med barn och ungdomar mellan 6-19 år är med. Skolorna finns i 20 kommuner i fyra län.
  • Urvalet är gjort så att olikheter i förutsättningar finns representerade så långt som möjligt. Alla skolor har fått besök av tre inspektörer samtidigt ? alla specialiserade på ett av de tre ämnena. De aktuella skolhuvudmännen (kommun eller fristående skola) får en skriftlig redovisning av resultatet av granskningen.
  • nio av de 20 kommunerna och på en fristående skola har Skolverket samtidigt gjort en tillsynsutredning för att se om skolorna uppfyller statens krav enligt lagar och förordningar.

Fakta: sex- och samlevnadsundervisningen

  • Läroplanernas inledande skrivning om värdegrunden talar om jämställdhet mellan kvinnor och män som en grundläggande utgångspunkt.
  • I läroplanerna ges rektorn ett särskilt ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden, t ex sex- och samlevnadsfrågor, ska integreras i undervisningen i olika ämnen.
  • I kursplanerna för varje ämnen anges syften, karaktär och mål för undervisningen. Bara i biologi finns mål med anknytning till sexualitet: Efter nionde året i grundskolan ska eleven "ha kunskap om vad befruktning innebär, veta något om det genetiska arvet samt ha kunskap om sexuallivets biologi, om preventivmetoder och sexuellt överförbar smitta".