Anpassning

1. Får en elev med utredd dyslexi använda räknare på den räknarfria delen av ett nationellt prov?

   Eftersom den miniräknarfria delen av provet prövar vissa mål som inte kan prövas på samma sätt om eleven har tillgång till räknare innebär det att eleven inte använder miniräknare på den miniräknarfria delen. Man kan dock i efterhand ge eleven ytterligare ett tillfälle att med hjälp av räknare lösa samma uppgifter för att därefter tillsammans med eleven diskutera hur eleven löst uppgifterna.

2. På vilket sätt får man hjälpa elever med svårigheter att läsa och att förstå texterna i matematikprovet?

   Ämnesprovet i årskurs 9 och gymnasiets kursprov finns inlästa på cd-skiva. Dessa cd-skivor kan i allmänhet inte användas i datorns cd-läsare utan ska spelas upp i en vanlig cd-spelare. Man kan också kopiera texten till större stil. Elever med utländsk bakgrund får använda lexikon och kan få hjälp med att översätta vissa ord. Lärare får förklara svåra ord som kan hjälpa eleven in i uppgiftens sammanhang, dock utan att röja uppgiftens matematiska innehåll.

3. Får eleven använda laborativa hjälpmedel, multiplikationstabell eller andra textburna hjälpmedel vid nationella prov?

   För att kunna bedöma om eleven uppnått de mål som provet avser att pröva kan man inte använda sig av de ovan uppräknade hjälpmedlen. Man kan dock tänka sig att i efterhand, för att stärka elevens självförtroende, låta eleven använda laborativa hjälpmedel och sedan tillsammans med eleven gå igenom resultaten.

4. Kan elever undantas från nationella prov?

   Lärare i grundskolans årskurs 3 och 6 ska använda sig av proven inför bedömning om eleven har uppnått målen. Lärare i årskurs 9 och i gymnasieskolan ska använda sig av de nationella proven som stöd för betygssättningen. I det fall man bedömer att eleven inte har någon rimlig chans att klara ett prov eller ett delprov på grund av sina stödbehov bör man diskutera om eleven kan genomföra provet eller delprovet. Så långt det är möjligt överväger läraren hur provsituation och prov kan anpassas så att eleven ändå kan vara med. För vissa elever kan det vara ett sätt att visa kunskapskvaliteter som de i övrigt inte visat. Gäller det t.ex. en nyanländ elev med utländsk bakgrund kan det vara orimligt att låta eleven genomföra provet i svenska/svenska som andraspråk men kanske möjligt att med anpassning genomföra matematikprovet och utan anpassning göra provet i engelska. För en elev med grav dyslexi kan det gå utmärkt att genomföra det muntliga provet i både svenska, engelska och matematik men kanske vara oöverstigligt att skriva en uppsats på engelska. Om eleven gärna vill delta i provet kan eleven känna sig exkluderad om han eller hon undantas.

5. Varför finns det inte beskrivet tydligare hur proven ska anpassas för elever i behov av särskilt stöd?

   En funktionsnedsättning är individuell och elevernas behov är olika därför är det inte möjligt att nationellt ange exakt vad som kan respektive inte kan göras vid anpassning. Planeringen av anpassning vid de nationella proven måste utgå från den enskilda individens förutsättningar. Lärandet måste individualiseras i samma utsträckning för dessa elever som för alla andra. Läraren har som alltid till uppgift att fördjupa sig i den enskilde elevens lärande, ge stimulans, återkoppling och särskilt stöd vid behov. Eftersom variationen är så stor är det inte möjligt att nationellt ange exakt vad som kan respektive inte kan göras vid anpassning.

6. Ska en elev ha någon form av diagnos för anpassning av provet?

   Det finns inget som reglerar att en elev måste ha en formell diagnos för att anpassning ska ske vid ett nationellt prov. Det som är avgörande är att eleven får sådana förutsättningar att han eller hon kan genomföra provet och därigenom få visa sina kunskaper. I instruktionerna till proven framgår på vilket sätt de kan anpassas. Rektor beslutar om eventuella anpassningar.

7. Kan man läsa texterna för en dyslektiker?

   Texterna i ett prov är av varierande slag och har olika syften beroende på vad provet ska pröva.
   
   I matematik kan texterna läsas upp för eleven utan att syftet med provet går förlorat.

   I svenska och svenska som andraspråk är texterna i ämnesproven för årskurs 3, 6 och 9 till för att pröva läsförståelse och eleven ska i första hand läsa texterna själv. En anpassning kan vara att förlänga provtiden eller dela provet i flera delar. Om eleven lyssnar på texter i stället för att läsa dem även vid själva provtillfället prövas inte längre elevens kunskap mot det uppställda målet i samma utsträckning, och bedömningsstödet blir inte detsamma.

   I engelska finns till samtliga prov en del som fokuserar receptiva färdigheter (läsa och förstå samt lyssna och förstå). Delprovet Reading är till för att pröva läsförståelse. I första hand ska eleven själv läsa texten och göra uppgifterna. De vanligaste anpassningsåtgärderna är att eleven får mer tid eller att layoutförändringar görs. Om den typen av anpassning inte räcker kan man i nästa steg överväga att läsa upp frågor och, där det är tillämpligt, låta eleven svara muntligt. En elev som i vanliga fall inte själv läser texten kan behöva lyssningsstöd, dvs. att texten, eller delar av texten, läses upp för eleven. Vid den typen av anpassning prövas delvis andra kompetenser och bedömningsstödet blir inte detsamma.

8. Hur kan jag anpassa proven för elever med annat modersmål än svenska?

   Dessa elever kan inte få proven anpassade enligt samma principer som elever med funktionsnedsättning. Här är det tillkortakommanden i behärskningen av svenska som kan påverka genomförandet. För elever som läser svenska som andraspråk är det under det nationella provet tillåtet att använda ordbok till och från modersmålet. De nationella proven i engelska är enspråkigt engelska och färdigheterna i svenska påverkar inte möjligheten att genomföra dessa prov. Skolan avgör om elev med annat modersmål än svenska kan delta i de nationella proven.
   
   Generellt gäller att elever kan få språkligt stöd för att genomföra proven i matematik och biologi, kemi och fysik. Sådant stöd kan bestå av tillgång till modersmålslärare eller lexikon vid provtillfället eller genomgång av svåra ord och uttryck strax innan provet genomförs. Det är dock viktigt att sådan hjälp utformas så att svaren eller lösningarna inte röjs eller att eleven genom översättningen får otillbörlig hjälp att förstå textens ämnesinnehåll. Översättning av delar av eller hela prov till andra språk bör inte göras. Proven utgår från att elever även språkligt ska kunna använda sina ämneskunskaper i en svenskspråkig miljö. Matematikproven finns dock översatta till engelska för de internationella skolor som finns i Sverige och dessa kan även för övrigt beställas för elever med engelska som modersmål och elever som skulle ha hjälp av den engelska
   översättningen.