Bedömning av prov

1. Hur hänger provresultaten ihop med betygen?

   Ett nationellt prov kan inte pröva elevens kunskaper mot alla mål. Därför gäller att provresultaten endast kan utgöra en del av det underlag som läraren har att ta hänsyn till då betyg ska sättas. Ett nationellt prov kan alltså inte ses som ett examensprov eller ensamt utgöra någon form av behörighetstest. Hur stor del ett nationellt prov ska utgöra av underlaget vid betygssättningen finns inte reglerat, utan bestäms lokalt.

2. Måste man klara alla delproven för att få ett godkänt resultat på det nationella provet eller kan man misslyckas på något och ändå få bra betyg?

   Ett nationellt prov innehåller flera delar. De olika ämnena i årskurs 9 har en sammanvägningsmodell för ett provbetyg som finns beskriven i lärarmaterialet. För att få betyget Godkänt på hela provet i engelska samt ämnesprovet i årskurs 9 i svenska och svenska som andraspråk, ska resultatet på två av tre delar nå godkäntnivå. För att få godkänt på kursprovet i svenska och svenska som andraspråk B krävs godkänt resultat på båda provdelarna. De två delproven vägs samman till ett provbetyg. I proven i matematik finns två till tre delar vars resultat summeras till ett provresultat. I ämnesproven i årskurs 3 och 6 görs ingen sammanvägning av delproven utan varje del räknas för sig.

3. Hur kommer det sig att man kan få provbetyget G trots att man inte nått G på ett av delproven?

   Skolverket har bedömt att det för det sammanfattande provbetygets del kan vara acceptabelt att ett delprovsresultat inte når upp till G om detta kompenseras av goda resultat på övriga delprov. Det sammanfattande provbetyget representerar endast en bedömning av elevens prestationer i provet. Läraren däremot bedömer vid betygsättning elevens sammanlagda prestationer. Provbetygets främsta syfte är att utgöra underlag för jämförelser i mer aggregerad (=summerad) form, t.ex. då man vid en skola vill jämföra hur resultaten på de nationella proven förhåller sig till de slutliga ämnesbetygen. Det är då viktigt att diskutera vad eventuella skillnader kan bero på. På det sättet främjas en pedagogisk diskussion som kan bidra till att öka likvärdigheten och rättvisan i betygssättningen utan att de nationella proven på ett mekaniskt sätt förväntas styra ämnesbetygen.

4. Hur avgörande är de nationella proven för betyget?

   Det nationella provet är ett prov bland andra när det gäller bedömningen av en enskild elevs prestationer. För läraren är provet ett stöd för en likvärdig bedömning. Om en elev inte når gränsen för Godkänt på det nationella provet beror det på vad läraren i övrigt har som underlag för betygsättning vilken betydelse provet har för den sammanlagda bedömningen av elevens prestationer. Som vid vilket annat provtillfälle som helst kan man ha en dålig dag när det är dags för det nationella provet. Det är viktigt att läraren har ett så rikt underlag som möjligt för bedömning av en elevs måluppfyllelse. Då kan en enstaka miss på ett prov kompenseras av något annat eleven presterat där han eller hon har visat motsvarande kunskaper. Ett nationellt prov är inte ett examensprov.

5. Påverkar resultatet på det nationella provet betyget? Om man får G på proven har man chans att få VG i slutbetyg då?

   När det gäller betygssättningen av enskilda elevers prestation måste provresultatet hanteras med omdöme. Ibland presterar elever bättre än normalt på provet, ibland sämre än normalt. Det vanligaste är att provresultaten stämmer rätt väl överens med lärarens bedömning, men ibland förekommer avvikelse i ena eller andra riktningen. Då måste läraren bedöma om det är den tidigare egna bedömningen som är mest korrekt eller om det finns anledning att ändra bedömningen utifrån provet och dess bedömningsunderlag. I den mån ändringar förekommer bör de kunna ske både i form av en höjning eller sänkning då betyget sätts. Det är ingen korrekt uppfattning att "nationella prov kan bara höja inte sänka betyget".

6. Är det många som inte klarar provet?

   Skolverket samlar årligen in resultat från ämnesprov och kursprov. För ämnesproven samlas samtliga elevers resultat in. I gymnasieskolan samlas resultat in från prov både under våren och hösten. Resultaten rapporteras dels på Skolverkets hemsida, dels genom rapporter som sammanställs av de institutioner som konstruerar proven (för mer information och statistik se www.skolverket.se > Statistik & analys > Statistik > Databaser med statistik > SIRIS).

7. Hur ska man bedöma en elevtext som är helt ljudenligt stavad? (Både svenska och engelska)

   Bedömningen blir en helhetsbedömning där textens kommunikativa kvaliteter vägs in. Trots att en elevtext är helt ljudenligt stavad kan den ändå visa hur eleven behärskar ordförråd, idiom och syntax. Läses texten högt blir texten sannolikt begriplig.

8. Kan vi kräva att eleverna skriver en uppsats om minst 600 ord för att erhålla lägst betyg Godkänt?

   Textomfånget ska inte avgöra betyget. Betyget har inte någon självklar koppling till antalet ord. För de ämnen där provkonstruktören har ansett att genren eller texttypen kräver en avgränsning när det gäller antal ord, har en avgränsning angivits. I det bedömningsmönster som medföljer provet framgår av resonemangen kring olika elevlösningar att det är en helhetsbedömning som ligger till grund för betyget på uppsatsen. Där kan naturligtvis omfång spela in och i vissa fall avgöra betyget men en ordgräns kan inte gälla generellt.

9. Har betygssättande lärare skyldighet att informera eleven om resultaten på varje delprov i det nationella provet?

   Det finns ingen skillnad mellan nationella prov och skolans egna prov ifråga om att eleven ska få veta sitt resultat. Detsamma gäller elevens rätt att få se sitt prov och hur det bedömts. Detta är en rättssäkerhetsfråga. Provsekretess innebär inte att proven inte får visas för elever efter provtillfället. Syftet med provsekretessen är att uppgifterna i provet ska kunna återanvändas till senare nationella prov.

10. Hur ska en elev bedömas som visar G- och MVG-kvalitet men inte VG-kvalitet?

    Denna fråga har sin upprinnelse i bedömning av den större uppgiften i matematik med aspektbedömning. Att en elev visar både G-, MVG- men inte VG-kvaliteter kan ha olika orsaker. Kanske tycker eleven att det är ett trivialt problem och går direkt på en generell lösning. I så fall får det antas att eleven även kan visa VG-kvaliteter på det aktuella området. Detta kan ju lätt konstateras om läraren har ett samtal med eleven kring uppgiften efter provet. Skulle eleven få ett lägre betyg, efter en strikt tolkning av bedömningsanvisningarna, bör läraren notera detta och ha det i åtanke vid sin samlade bedömning inför betygssättningen.

11. Vi har läst rätt mycket andra saker än det som togs upp på nationella provet. Ska vi ändå följa betygsstegen på nationella prove

    Det nationella provet har sin bedömningsmall, vilken bör följas då syftet med proven är att bidra till så enhetliga bedömningsgrunder som möjligt. Om "andra saker" än de som fanns med i det nationella provet har ingått i undervisningen i stor omfattning, ska elevernas prestationer i arbetet med dessa andra saker utgöra en viktig del av det underlag läraren använder för betygssättningen. Proven ska alltså inte vara avgörande för vilket slutbetyg en elev får. Läraren ska ta hänsyn till allt som eleven presterat för att bedöma i vad mån eleven visar upp de kvaliteter som betygskriterierna anger.

12. Flera lärare på vår skola tycker de nationella proven är för lätta och sätter egna gränser för betygen. Är det riktigt?

    En lärare ska inte välja andra gränser för betygen än de som framgår av lärarinformationen. Om proven genomförs på ett korrekt sätt bidrar de till ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning samt skapar förutsättningar för rättvisa och jämförbara betyg. Andra betygsgränser än vad som framgår av denna information kan därför leda till att provens syfte motverkas.

    De förslag till bedömning som finns i det bedömningsunderlag som följer med ett prov har tillkommit genom en bred utprövning. Elever på olika skolor runt om i Sverige har gjort proven året innan de genomförs över hela landet. Syftet med dessa utprövningar är att undersöka om proven fungerar på avsett sätt, om eleverna förstår materialet, om det kan missuppfattas, om det är av rimlig omfattning osv. Utprövningen ger också information som kan vara användbar vid bestämningen av förslag till gränser för de olika betygen.

    Förslag till betygsgränser på ett nationellt prov bestäms utifrån de mål och betygskriterier som gäller för ämnet eller kursen av de institutioner som konstruerar proven. Detta görs i samverkan med en referensgrupp i vilken ingår aktiva lärare från olika skolformer, lärarutbildare, forskare och, när det gäller språkprov, personer med språket som modersmål. De vägledande förslagen till gränser för bedömningen av elevers prestationer på ett nationellt prov är alltså väl underbyggda och förankrade.

    När lärarna och arbetslaget i den skola frågan gäller har tolkat betygskriterierna har de uppenbarligen gjort en strängare tolkning än provkonstruktörerna när det gäller kraven för ett visst betyg på provet. Det innebär att de egna eleverna får lägre betyg på provet än elever på andra skolor med likvärdiga prestationer. Detta är inte önskvärt. Betygen ska vara likvärdiga och rättvisa och ett av syftena med de nationella proven är att bidra till detta. Det kan då inte anses riktigt att enskilda skolor eller lärare frångår den nationella bedömningen därför att de har egna uppfattningar om vilka betygskriterier som ska gälla för olika betyg. Rättvisa mot eleverna kräver att ambitionen ska vara att alla lärare bedömer på ett likvärdigt sätt.

    Till detta ska läggas att ett prov inte förmår pröva alla mål som läraren har att ta hänsyn till vid sin betygsättning. Nationella och andra prov är bara en del i allt som läraren har att bedöma och väga in i ett slutbetyg. De nationella proven ska inte avgöra enskilda elevers betyg. En elevs slutbetyg kan vara högre eller lägre än betyget på det nationella provet.

13. Varför ska vi bedöma de nationella proven i engelska på en tiogradig skala?

    I samband med att de nya kurs- och ämnesplanerna infördes 2011 beslutades att den sammanvägningsmodell av delprov till provbetyg som funnits i de nationella proven i engelska tidigare ska behållas men modifieras för att passa den nya betygsskalan. På så sätt ges möjlighet att jämföra utfallet på proven över tid.

    När sammanvägningen till ett provbetyg sker med hjälp av den tiogradiga skalan tas informationen från de olika delproven väl tillvara. Nivåerna i skalan är inga betygssteg i sig utan kvalitativa färdighetsnivåer som beskrivs och exemplifieras i bedömningsanvisningarna. Dessa nivåer överförs sedan till ett provbetyg med hjälp av en sammanvägningsformel. Provbetyget möjliggör då relevanta jämförelser mellan provbetygen och betygssättningen i ämnet/på kursen.

    Vid betygssättningen i ett ämne eller en kurs ska läraren enligt läroplanen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne eller kurs. Lärare ska enligt förordning i förekommande fall använda sig av nationella prov inför betygssättningen. Sammanvägningen av delprov till ett provbetyg följer delvis andra principer än den slutgiltiga betygssättningen eftersom sammanvägningen grundar sig på det eleven presterat vid enstaka tillfällen. De nationella proven prövar inte heller alla delar av kunskapskraven.