Provtillfället

1. Får man ta rast under ett prov?

   Utgångspunkten måste vara att eleverna får visa vad de kan utan otillbörlig hjälp i form av extern hjälp som mobilsamtal eller andra samtal.

   Skrivuppgiften i svenska B och svenska som andraspråk B varar i 300 minuter. Det kan bli nödvändigt att ta en kortare rast. Om lärarna är med under rasten kan man undvika att elever diskuterar provuppgifterna med varandra. Liknande förhållningssätt kan tillämpas vid övriga prov. I instruktionerna till proven i engelska rekommenderas att eleverna har rast mellan delproven Reading och Listening.

2. Finns det bestämmelser som säger att proven måste göras i helklass?

   Nej, det gör det inte. Vissa delprov genomförs dock i grupp, t.ex. det muntliga delprovet i svenska och svenska som andraspråk. När det finns behov kan t.ex. ett muntligt prov genomföras i en mindre grupp än hel- eller halvklass.

3. Får vi kräva att elev förblir i skrivsalen minst 2 timmar, dvs. inte lämnar in provet för tidigt?

   Det finns elever som kan skriva sin text på kortare tid än två timmar. Kanske passar de funderingar eleven haft om texterna i häftet och det muntliga anförandet väl in på ett av skrivämnena och då kan själva skrivandet gå fort. Om en elev verkligen är färdig med sin text på kortare tid än två timmar kan det inte finnas något hinder mot att han eller hon får lämna skrivsalen. Samtidigt kan det vara störande om elever hela tiden lämnar skrivlokalen. Vid vissa skrivsituationer kan det därför vara en fördel om eleverna sitter hela provtiden.

4. Får en elev göra ett nationellt prov om den kommer för sent till provtillfället?

   Eftersom det inte finns särskilt reglerat måste beslut tas i varje enskilt fall. Om eleven får möjlighet att visa vad han eller hon kan vid ett nationellt prov utökas lärarens underlag för bedömning. Ett av huvudsyftena med ett nationellt prov är en likvärdig bedömning.

5. Får en elev göra om ett nationellt prov?

   Avsikten är inte att proven ska göras flera gånger. Det är inte ovanligt att en elev tycker att han eller hon har misslyckats på ett nationellt prov och vill göra om provet. Det är viktigt att betona att ett nationellt prov är ett verktyg bland andra för en rättvis betygssättning och inte ett examensprov. Läraren avgör vilket underlag han eller hon behöver för att sätta betyg i ämnet eller kursen.

6. Hur genomför man muntliga prov?

   Hur man organiserar genomförandet beror mycket på förhållandena i den egna klassen och skolan. Det är en fördel om lärarna tillsammans och med stöd av skolledningen, kan planera genomförandet. Samordning kan också ske mellan ämnen som har muntliga prov. Det är heller inte nödvändigt att genomföra proven en bestämd dag eller vecka utan de kan genomföras under en längre tid om det skulle underlätta genomförandet, dock inom ramen för provtiden.

7. Varför måste man göra ett muntligt prov i svenska? Vad händer om man inte gör det?

   Det muntliga delprovet är en del i det nationella provet. Om eleven inte genomfört det eller något annat delprov är provet ofullständigt och läraren kan inte sätta ett sammanvägt provbetyg.

   I både grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i svenska och svenska som andraspråk är elevens språkliga utveckling i både tal och skrift central. Det är därför naturligt att även i proven pröva den muntliga förmågan.