Fristående skolor

Den nya skollagen innebär flera nyheter för fristående skolor. De viktigaste är:

  • Skollagens bestämmelser för fristående skolor blir till stor del desamma som för offentliga skolor. Till exempel kan de flesta skolformerna bedrivas med enskild huvudman och de nationella läroplanerna och kursplanerna ska tillämpas.
  • Staten tar över vissa tillståndsbeslut och visst tillsynsansvar från kommunerna, och kommunalt ägande i fristående skolor regleras.
  • Fristående skolor med konfessionell inriktning får inte ha konfessionella inslag i undervisningen. Däremot är de tillåtna i utbildningen i övrigt.
  • Huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts ska lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen.
  • En rad bestämmelser gäller nu fristående skolor, till exempel reglerna om disciplinära åtgärder, entreprenadbestämmelserna och vissa bestämmelser i förvaltningslagen. Bestämmelserna om särskilt stöd ska tillämpas i sin helhet .
     

Skollagens bestämmelser i huvudsak desamma som för offentliga skolor

Bestämmelserna i den nya skollagen är nu till stor del desamma för offentliga och fristående skolor. Om inte något annat anges gäller samma bestämmelser för de olika skolformerna förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola oavsett om huvudmannen är kommunal, landstingskommunal eller enskild. Vissa skillnader finns kvar, till exempel när det gäller mottagande och urval till grundskolan och kommunernas ansvar för skolpliktsbevakning, skolskjuts med mera.
En följd av detta är att de övergripande nationella styrdokumenten i form av läroplaner, kursplaner, ämnesplaner, timplaner och poängplaner nu även gäller fristående skolor. Även skolförordningen och den nya gymnasieförordningen gäller till stora delar för fristående skolor.

Fristående skolor (174 kB)

Senast granskad: 2015-04-09
Innehållsansvar: Rättssekretariatet