Likvärdig utbildning i grundskolan

Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var man än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar.

Att mäta likvärdigheten i ett skolsystem är komplicerat. Olika mått visar på olika aspekter av likvärdighet. Skolverkets bedömning om likvärdigheten i det svenska skolsystemet baseras därför på flera olika indikatorer som tillsammans, efter att de analyserats och diskuterats, visar hur likvärdig den svenska skolan är och hur utvecklingen ser ut. Vidare så påverkas bedömningen hela tiden av nya resultat, från våra egna analyser, forskning och internationella kunskapsmätningar.

Oroande utveckling för likvärdigheten

Skolverkets egna analyser och tillgänglig forskning visar att familjebakgrundens betydelse för betygsresultat är fortsatt stor men har inte ökat sedan slutet av 1990-talet. (Skolverket 2012 kap 4, IFAU 2015). I PISA 2012 hamnar Sverige på ett OECD-genomsnitt när det gäller betydelsen av familjebakgrund för matematikkunskaper. Betydelsen har varken ökat eller minskat under åren 2003 till 2012. Mellan 2000 och 2009 har dock betydelsen av familjebakgrund för resultaten ökat för elevernas läsförståelse i PISA. (Skolverket 2014a s.37)

En annan indikator på likvärdigheten är skillnader mellan skolors resultat. Skolverkets analyser och tillgänglig forskning visar på ökade resultatskillnader mellan skolor. (Skolverket 2012 kap 3, IFAU 2015). Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) drar slutsatsen att de ökande resultatskillnaderna mellan skolor uteslutande beror på en ökad sortering av elever på olika skolor, dvs. en ökad skolsegregation. Till exempel går elever med utländsk och svensk bakgrund i allt högre utsträckning på olika skolor. IFAU:s slutsats är att den ökade skolsegregationen huvudsakligen beror på en ökad boendesegration, då framförallt utifrån utländsk bakgrund.

IFAU:s analyser visar också att den ökande skolsegregationen till viss del kan förklaras av det fria skolvalet. Elever med starkare socioekonomisk bakgrund väljer oftare en annan skola än den närmaste och går i högre grad i en fristående skola. Elever med svensk bakgrund söker sig bort från kommunala skolor där andelen elever med utländsk bakgrund är hög. Skolverkets bedömning är att den kraftigt ökande andelen nyanlända elever riskerar att ytterligare spä på skolsegregationen utifrån utländsk bakgrund.

Skolverkets analyser visar att betydelsen av vilken skola en elev går i har blivit större sedan slutet av 1990-talet. I skolor med en större andel elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund tenderar resultaten att vara högre även för elever med mindre gynnsamma förutsättningar. Denna så kallade skolnivåeffekt har ökat mellan 1998-2011. (Skolverket 2012 kap 6).

Skolverket bedömer att om inga åtgärder görs för att dämpa eller kompensera för den ökade skolsegregationen riskerar svagare elevgrupper, exempelvis nyanlända elever, att drabbas negativt, både vad gäller skolresultat och framtidsutsikter. Det har en betydelse vilka kamrater man möter i klassrummet. Ett exempel är förutsättningarna att lära sig svenska om man inte får möta elever med svenska som modersmål. Lärarnas förväntningar på elevernas prestationer kan också påverkas av den generella nivån i klassrummet – även detta innebär en risk med ökad uppdelning av elever utifrån olika goda studieförutsättningar (Hattie 2009 s.121ff). En ytterligare risk med ökad skolsegregation är om erfarna lärare och rektorer söker sig ifrån skolor med en ökande andel elever med svåra förutsättningar (IFAU 2014, Skolverket 2014b och 2015a).

Oavsett hur stora effekterna blir på skolresultaten av en ökad skolsegregation så är det ett värde i sig att elever från olika bakgrunder kan mötas i skolan. För att skolan ska fortsätta vara en sammanhållande kraft i ett demokratiskt och öppet samhälle är det värdefullt att skolan verkligen utgör en mötesplats för elever med olika bakgrund och förutsättningar. (Skolverkets 2015b s.10)

Alla skolor ska vara bra skolor

För att vända utvecklingen måste kommunala och enskilda huvudmän sätta in rätt resurser i form av stöd, skickliga lärare och rektorer där de bäst behövs. Skolverket arbetar med att analysera utvecklingen både när det gäller likvärdighet och resultatutveckling och arbetar med olika utvecklingsinsatser för att stödja huvudmännen.

Referenslista

Hattie J (2009): Visible Learning. Routledge.

IFAU (2014) Svenska högstadie- och gymnasielärares rörlighet på arbetsmarknaden. Rapport 2014:11 Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Rapport 374 Skolverket (2014a) Grundskolan i internationella mätningar. Rapport 407 Skolverket (2014b) TALIS 2013 En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7–9. Rapport 408 Skolverket (2015a) Svenska rektorers erfarenhet i nordiskt perspektiv. En analys av TALIS 2013. Skolverket (2015b) Skolverkets lägesbedömning 2015, Rapport 421 IFAU (2015) Boendesegregation, skolsegregation, fritt skolval och familjebakgrundens betydelse

Senast granskad: 2016-01-21
Innehållsansvar: Resultatutvärderingsenheten