Val av gymnasieskola

Kommunal (och landstingsdriven) gymnasieskola

Hemkommunen, dvs. den kommun där man är bosatt (normalt folkbokförd), ska erbjuda utbildning för alla ungdomar som enligt skollagen har rätt att gå i gymnasieskolan. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt som det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

Det finns särskilda bestämmelser om behörighet till gymnasieskolan och de olika programmen där. Det handlar både om ålder, att man inte tidigare gått ett nationellt program (motsvarande) och hur många godkända betyg (och i vilka ämnen) man har från grundskolan (motsvarande).

Hemkommunen ska i första hand ta emot de sökande som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen. Utöver detta har behöriga sökande i vissa fall rätt att bli mottagna i första hand i en annan kommun än sin hemkommun.

Om det finns fler sökande än platser till ett nationellt program i en kommuns gymnasieskola ska urvalet normalt göras utifrån betyg (meritvärde) från grundskolan. Meritvärdet beräknas utifrån de 16 bästa betygen. Om man har fått betyg i moderna språk beräknas meritvärdet på summan av detta och de 16 bästa betygen i övrigt.

Det finns däremot inga nationella bestämmelser om hur fördelningen ska göras till olika skolenheter om det program man sökt till finns på flera skolor i kommunen eller samverkansområdet.

Fristående gymnasieskola

Ungdomar kan även söka till en fristående gymnasieskola i eller utanför hemkommunen. Huvudregeln är att en fristående skola ska vara öppen för alla ungdomar som har rätt att gå i gymnasieskolan. Den fristående skolan får bara anordna de program som Skolinspektionen godkänt att de får anordna.

Om det finns fler sökande än platser vid en fristående gymnasieskola ska urvalet göras på samma sätt som till en utbildning vid en offentlig gymnasieskola, dvs. vanligtvis utifrån den sökandes betyg från grundskolan (se ovan).

Även elever i behov av särskilt stöd kan välja den fristående gymnasieskola de vill gå på. Den fristående skolan får ett bidrag, grundbelopp, för alla elever från elevens hemkommun. I det beloppet ligger också resurser för olika former av specialpedagogiskt stöd, extra undervisning med mera.

För elever som har ett mycket omfattande behov av särskilt stöd kan den fristående skolan också få ett extra bidrag, tilläggsbelopp, från hemkommunen. Det handlar om extraordinära stödåtgärder som assistent, specifika hjälpmedel eller anpassning av lokaler. Om kommunen nekar den fristående skolan ett sådant tilläggsbelopp med motiveringen att det skulle innebära betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen kan den fristående skolan neka att ta emot eleven. Om den fristående skolan får ett tilläggsbelopp för en elev får den inte neka att ta emot eleven.

Vissa undantag vid antagning

Både kommuner och huvudmän för fristående gymnasieskolor kan ha fått beslut från Skolverket om att få bedriva utbildningar som på olika sätt avviker från de nationella programmen. Då kan det också finnas andra behörighets- och urvalsregler.

Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området, får man utöver betygen även ta hänsyn till ett färdighetsprov.

Det finns också skolor som enbart är avsedda för elever i behov av särskilt stöd.

För de fem olika introduktionsprogrammen gäller särskilda behörighetsregler.

Senast granskad: 2016-03-30
Innehållsansvar: Utbildningsavdelningen