Observera!!
Förordningen tillämpas på utbildning i gymnasiesärskolan som påbörjas efter den 30 juni 2013. Av förordningen (SKOLFS 2012:99) om upphävande av förordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna framgår dels att den förordningen har upphört att gälla vid utgången av 2012, dels att den upphävda förordningen fortfarande gäller för utbildning i gymnasiesärskolan som har påbörjats tidigare.
1
§ Den läroplan
som framgår av bilagan till denna förordning ska gälla för gymnasiesärskolan.
________________
1. Denna förordning
ska kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).
2. Förordningen
träder i kraft den 15 augusti 2013.
3. Förordningen
tillämpas på utbildning i gymnasiesärskolan som påbörjas efter den 30
juni 2013.
4. Av förordningen
(SKOLFS 2012:99) om upphävande av förordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994
års läroplan för de frivilliga skolformerna framgår dels att den förordningen
har upphört att gälla vid utgången av 2012, dels att den upphävda förordningen
fortfarande gäller för utbildning i gymnasiesärskolan som har påbörjats
tidigare.
På regeringens vägnar
MARIA ARNHOLM
Jan Schierbeck
(Utbildningsdepartementet)
Bilaga
1. Skolans värdegrund och uppgifter
Grundläggande värden
Skolväsendet
vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen
inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper
och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång
lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar
som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska
också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår
gemensamma miljö.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla.
I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition
och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen ska vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart
och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i
ansvarig frihet.
Förståelse och medmänsklighet
Skolan ska
främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen
ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller
uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för
annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller
kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och
intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten
över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva
med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är
en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet och ett
ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där. Förtrogenhet
med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas
genom undervisningen i många av skolans ämnen och ämnesområden. En trygg
identitet och medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma
kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor
och värderingsgrunder. Skolan ska bidra till att elever får en identitet
som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också det
nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter
och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas.
Saklighet och allsidighet
Skolan ska
vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.
Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge
möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig.
När värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som
står för dem.
Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges
i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider
mot dem.
En likvärdig utbildning
Undervisningen
ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver
att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var
i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella
målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas
på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika.
Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå.
Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska
ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen
för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för
alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning.
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och
möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan
fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.
Rättigheter och skyldigheter
Det är inte
tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande
demokratiska värden. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska
arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt
ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva
inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat
förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer,
liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.
Gymnasiesärskolans uppdrag
Huvuduppgiften
för gymnasiesärskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar
för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen
ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som
aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra
till elevernas allsidiga utveckling. Skolan har uppgiften att till eleverna
överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta
och verka i samhället. Gymnasiesärskolan ska förmedla sådana mer beständiga
kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som
utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna
som alla omfattas av. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen
och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper
och sätt att arbeta. För att kunna orientera sig i en komplex verklighet med
stort informationsflöde och snabb förändringstakt behöver eleverna utveckla
förmågan att finna, tillägna sig och använda ny kunskap. Eleverna ska
träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och
att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna
ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.
Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet.
Perspektiv i utbildningen
Skolan ska
stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt
vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem.
Eleverna ska utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att
arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Gymnasiesärskolan
ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt
som främjar entreprenörskap och företagande. Entreprenöriella
förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier.
Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens
samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska
även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva
fysiska aktiviteter.
Utvecklingen i yrkeslivet innebär bland annat att det behövs gränsöverskridanden
mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl
egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer
och arbetsorganisation.
Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som
tas upp i utbildningen. Därför ska undervisningen i olika ämnen och
ämnesområden behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja
elevernas förmåga till personliga ställningstaganden.
Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att
de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels
skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och
globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner
och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar
utveckling.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna
verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell
solidaritet. Undervisningen i olika ämnen och ämnesområden ska ge eleverna
kunskaper om den europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt
förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations-
och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra
till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden
inom landet.
Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas
förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen
ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga
till dynamiskt tänkande.
Kunskaper och lärande
Skolans uppdrag
att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp,
om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling
sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan
diskussion.
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika
former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter
och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona
den ena eller den andra kunskapsformen.
Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att
se samband. Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och
sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter
och tillämpa sina kunskaper.
Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer
att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna
för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget
ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det
omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den
värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska
förbereda för livet efter skolan.
Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att
utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för
sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper
och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska
syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att
återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter.
Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden.
Varje skolas utveckling
Skolan ska
sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer.
Samarbetet med de obligatoriska skolformerna ska utvecklas liksom samverkan
mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan, särskild utbildning för
vuxna, utbildning i svenska för invandrare, samt kommunal vuxenutbildning.
Skolan ska även sträva mot samverkan med folkbildningen och yrkeshögskolan.
Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är
viktigt för all utbildning inom gymnasiesärskolan. Skolan ska samverka
med hemmen när det gäller elevernas lärande och utveckling. Den dagliga
pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar skapar
förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet
måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver
att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas
samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas.
2. Övergripande mål och riktlinjer
I de övergripande
målen anges de kunskaper samt de normer och värden som alla elever bör
ha utvecklat när de lämnar utbildningen. Målen anger inriktningen på
utbildningen.
2.1 Kunskaper
Mål
Det är skolans
ansvar att varje elev i gymnasiesärskolan ges möjlighet till förberedelse
för etablering på arbetsmarknaden.
Det är även skolans ansvar att varje elev efter genomförd gymnasiesärskoleutbildning
utifrån sina förutsättningar
har tillägnat sig
kunskaper i de kurser eller ämnesområden som ingår i studievägen och
kan använda dessa i samhällsliv, arbetsliv, för fortsatta studier och
i vardagsliv,
har utvecklat sin
förmåga att
formulera, analysera
och pröva antaganden samt lösa problem,
reflektera över
sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära,
kritiskt granska
och värdera påståenden och förhållanden, och
lösa praktiska problem
och arbetsuppgifter,
kan lära, utforska
och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit
till sin egen förmåga,
kan söka sig till
saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till
kunskap, självinsikt och glädje,
kan hämta stimulans
ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden,
har utvecklat kunskaper
om förutsättningarna för en god hälsa,
har utvecklat kunskaper
om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska
kulturarvet,
har kunskaper om
de mänskliga rättigheterna,
känner till de nationella
minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar)
kultur, språk, religion och historia,
har kunskaper om
samhälls- och arbetsliv,
har utvecklat sin
förmåga att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv,
har utvecklat sin
förmåga att kritiskt granska och bedöma information för att kunna diskutera
och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,
har utvecklat kunskaper
om internationell samverkan och globala samband,
kan observera och
analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar
utveckling, och
kan använda t.ex.
bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som olika verktyg för kunskapssökande,
kommunikation, skapande och lärande.
Det är skolans ansvar att varje elev efter genomförd utbildning på ett
individuellt program har nått så långt som de individuella förutsättningarna
medger i förhållande till de ovan angivna målen.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan
ska
ge stöd och stimulans
till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt,
uppmärksamma och
stödja elever som är i behov av särskilt stöd, och
samverka för att
göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.
Läraren ska
utgå från den enskilda
elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
stärka varje elevs
självförtroende samt vilja och förmåga att lära,
i undervisningen
skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som
främjar elevernas lärande,
tydliggöra vilka
vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar
på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper
kan användas,
se till att undervisningen
till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv,
stimulera, handleda
och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever i svårigheter,
samverka med andra
lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen,
i undervisningen
utnyttja de kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som
eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång,
i undervisningen
beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och för undervisningen
relevant pedagogisk och annan forskning, och
organisera och
genomföra arbetet så att eleven
utvecklas efter
sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla
hela sin förmåga,
upplever att kunskap
är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,
får möjligheter
till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang,
får stöd i sin språk-
och kommunikationsutveckling,
successivt får fler
och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och
får möjlighet att
arbeta ämnes- eller ämnesområdesövergripande.
2.2 Normer och värden
Enligt skollagen
ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka
och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Mål
Skolans mål är att varje
elev
kan göra medvetna
ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och
grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
respekterar andra
människors egenvärde och integritet,
tar avstånd från
att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar
till att hjälpa människor,
utvecklas så långt
möjligt mot att kunna samspela i möten med andra människor utifrån respekt
för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
utvecklas så långt
möjligt till att kunna leva sig in i och förstå andra människors situation
och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen,
och
visar respekt för
och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan
ska
medverka till att
utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för
människor också utanför den närmaste gruppen,
i arbetet med eleverna
verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt
land,
aktivt främja likabehandling
av individer och grupper,
uppmärksamma och
vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra
alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling,
och
visa respekt för
den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt.
Läraren ska
klargöra det svenska
samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna
samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden
och rättigheter och faktiska händelser,
öppet redovisa
och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar
och problemställningar samt konsekvenserna av dessa,
klargöra skolans
normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet, och
tillsammans med
eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen.
2.3 Elevernas ansvar och inflytande
Enligt skollagen
ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras
att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas
informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att
ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande
över utbildningen.
Mål
Skolans mål är att varje
elev utifrån sina förutsättningar
tar personligt
ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
aktivt utövar inflytande
över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,
utifrån kunskap
om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska
former,
utvecklar sin vilja
att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv,
och
stärker sin tilltro
till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ,
ta ansvar och påverka sina villkor.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan
ska
gemensamt med eleverna
ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.
Läraren ska
utgå från att eleverna
kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande,
svara för att alla
elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll
i undervisningen,
uppmuntra elever
som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det,
låta eleverna pröva
olika arbetssätt och arbetsformer, och
tillsammans med
eleverna planera och utvärdera undervisningen.
2.4 Utbildningsval . arbete och samhällsliv
Skolan ska
nära samverka med de obligatoriska skolformerna, särskild utbildning
för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning,
yrkeshögskolan, folkhögskolor, arbetslivet och med samhället i övrigt.
Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och
få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier
eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar
med arbetslivet om yrkesutbildningen.
Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av
kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie-
och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Arbetsförmedlingar,
näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har
därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna.
Mål
Skolans mål är att varje
elev utifrån sina förutsättningar
utvecklar sin självkännedom
och förmåga till studieplanering,
självständigt eller
med stöd kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning
på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper,
ökar sin förmåga
att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa
kan ha,
har viss kännedom
om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter
till fortsatt utbildning, praktik och arbete, och
är medveten om
att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar
i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed
förstår behovet av personlig utveckling i yrket.
Riktlinjer
Personalen ska, efter en
av rektorn gjord arbetsfördelning,
bidra med underlag
för elevernas val av utbildning och yrkesområde,
informera och vägleda
eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet
och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar
om kön och på social eller kulturell bakgrund,
i informationen
och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans
personal och i samhället utanför skolan,
i undervisningen
utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som
eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång,
utveckla kontakter
med folkhögskolor och med handledare och andra inom arbetslivet som
kan bidra till att målen för utbildningen nås,
i utbildningen
utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings-
och kulturliv, och
bidra till att
presumtiva elever får information om skolans utbildningar.
2.5 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vilken
utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav
som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiesärskolearbetet.
Mål
Skolans mål är att varje
elev så långt möjligt
tar ansvar för
sitt lärande och sina studieresultat, och
kan bedöma sina
studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen.
Riktlinjer
Läraren ska
fortlöpande ge
varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna,
samverka med vårdnadshavare
och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och
redovisa för eleverna
på vilka grunder bedömning och betygssättning sker.
Läraren ska vid bedömningen och betygssättningen
utnyttja all tillgänglig
information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav
och kravnivåer som finns för respektive kurs och ämnesområde,
beakta även sådana
kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella
undervisningen, och
utifrån de nationella
kunskapskrav och kravnivåer som finns för respektive kurs och ämnesområde
allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.
2.6 Rektorns ansvar
Enligt skollagen
ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av
en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och
utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk
ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan
har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett
särskilt ansvar för att
utbildningen organiseras
så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val
av kurser,
lärarna anpassar
undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas
skiftande behov och förutsättningar,
skolans arbetsformer
utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,
utbildningen utformas
så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får
tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg
för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska
hjälpmedel,
undervisningen,
elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever
som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta,
eleverna får information
inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen,
i ämnen, kurser och ämnesområden samt får stöd att formulera mål för
sina studier,
skolan i dialog
med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev och reviderar
den vid behov,
lärare och annan
personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för
att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter,
samverkan mellan
lärare i olika kurser och ämnesområden kommer till stånd så att eleverna
får ett sammanhang i sina studier,
samverkan med särskild
utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, folkhögskolor,
yrkeshögskolan och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna
får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet
och fortsatt utbildning,
studie- och yrkesvägledningen
organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför
de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida yrkesområde
och fortsatta studier,
skolan ger varje
elev stöd vid det arbetsplatsförlagda lärandet,
skolan ger varje
elev stöd inför övergången till arbetslivet,
så långt som möjligt
stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen,
skolpersonalen
får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har
förbundit sig att beakta i utbildningen,
vårdnadshavare
får insyn i elevernas skolgång,
skolans arbete
med kunskapsområden, där flera ämnen eller ämnesområden ska bidra, och
samordnas så att de utgör en helhet för eleven, och
eleverna får kunskaper
om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med
tobak, alkohol, narkotika och andra droger.
SKOLFS 2013:148