Distansundervisning
I skollagen regleras under vilka förutsättningar elever i skolformer för barn och unga kan få distansundervisning. Distansundervisning får bara bedrivas av skolhuvudmän som har fått ett godkännande för detta från Skolinspektionen. Det gäller även för att distansundervisning ska kunna användas som särskilt stöd för en elev.
Skillnaden mellan distansundervisning och fjärrundervisning
Vad är distansundervisning?
Distansundervisning definieras i skollagen som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid.
Vid distansundervisning finns det inget krav på att det ska finnas en handledare närvarande. Men distansläraren ska ha regelbunden direktkontakt med eleverna genom inslag av närundervisning eller fjärrundervisning.
Källor: 1 kapitlet 3 § och 22 kapitlet 11 § skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 241.
Vad är fjärrundervisning?
Fjärrundervisning definieras i skollagen som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid.
Elever som deltar i fjärrundervisning ska göra det i lokaler som skolenheten disponerar och där ha tillgång till en handledare. Detta krav, och övriga bestämmelser om fjärrundervisning i 21 kapitlet i skollagen, gäller dock inte för utbildning där distansundervisning används tillsammans med fjärrundervisning.
Källor: 1 kapitlet 3 §, 21 kapitlet 12-13 §§ samt 22 kapitlet 3 § skollagen.
Förutsättningar för distansundervisning i olika skolformer
Under vilka förutsättningar får distansundervisning användas?
Huvudregeln är att undervisningen i de obligatoriska skolformerna samt gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska bedrivas som närundervisning. Men en del elever kan av olika skäl ha svårigheter att delta i sådan undervisning. Distansundervisning kan då vara ett möjligt alternativ. Det måste alltid göras en individuell prövning, det vill säga en prövning från fall till fall, av om en elev behöver distansundervisning.
Under vilka förutsättningar och med vilka begränsningar distansundervisning får användas varierar beroende på vilken skolform det gäller.
Ett grundläggande krav för att distansundervisning ska få användas är att huvudmannen har fått ett godkännande som utförare av distansundervisning. Det gäller för alla skolformer som omfattas av skollagens bestämmelser om distansundervisning. Vidare gäller det oavsett om distansundervisning används för en hel utbildning eller som särskilt stöd inom ramen för utbildning som i övrigt är skolförlagd.
Förskolan och förskoleklassen
Distansundervisning får inte användas i förskolan eller i förskoleklassen.
Källa: 22 kapitlet 2 § skollagen.
Grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan
Förutsatt att huvudmannen fått ett godkännande som utförare av distansundervisning får sådan undervisning användas som särskilt stöd för elever som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Det gäller dock bara om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga.
För att skolan ska få använda distansundervisning som särskilt stöd krävs också att elevens vårdnadshavare samtycker till detta.
I lågstadiet får distansundervisning som särskilt stöd bara användas om det finns synnerliga skäl, det vill säga extra starka skäl. Det innebär att distansundervisning som särskilt stöd som huvudregel bara får ges till elever i mellanstadiet och högstadiet. Elever i lågstadiet och mellanstadiet är dock så pass unga att de inte kan lämnas ensamma utan tillsyn. Distansundervisning förutsätter därför i dessa fall att någon av elevens föräldrar eller någon annan vuxen kan stanna hemma eller ta hand om eleven på annan plats, eftersom huvudmannen inte har samma ansvar för en elev vid distansundervisning som vid närundervisning.
Ett beslut om att en elev ska få särskilt stöd i form av distansundervisning får gälla för högst en termin åt gången. Det innebär bland annat att det minst en gång varje termin behöver säkerställas att elevens vårdnadshavare samtycker till distansundervisningen. Beslut om särskilt stöd i form av distansundervisning fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram.
Källor: 3 kapitlet 9 och 11 a §§ och 22 kapitlet 5 § skollagen, proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 83-84 samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 34 .
Vad menas med en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik?
Gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
Förutsatt att huvudmannen fått ett godkännande som utförare av distansundervisning får sådan undervisning användas
- som särskilt stöd inom ramen för en påbörjad utbildning för elever som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik
- för en hel utbildning för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller av andra särskilda skäl.
För att skolan ska få använda distansundervisning som särskilt stöd krävs det att eleven själv samtycker till distansundervisningen.
Ett beslut om att en elev ska få särskilt stöd i form av distansundervisning får gälla för högst en termin åt gången. Det innebär bland annat att det minst en gång varje termin behöver säkerställas att eleven samtycker till distansundervisningen. Beslut om särskilt stöd i form av distansundervisning fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram.
För sådan utbildning som får bedrivas helt på distans gäller särskilda bestämmelser om behörighet, mottagande, riksrekrytering och urval.
Källor: 3 kapitlet 9 och 11 a §§ och 22 kapitlet 2, 7-8 och 13-15 §§ skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 34.
Särskilt stöd i form av distansundervisning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
Vad menas med en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik?
Komvux
Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev inom komvux ska vara elevens behov och förutsättningar. Flexibla lösningar är en central del av det. Komvux kan bedrivas både som närundervisning och distansundervisning, och det finns inte någon bestämmelse om att närundervisning ska vara huvudregel inom komvux. Bestämmelserna om distansundervisning i 22 kapitlet skollagen gäller därför inte för komvux.
Källa: 20 kapitlet 2 § skollagen.
Stöd i arbetet
Vad kan utgöra ”andra särskilda skäl” som gör att en elev inte kan delta i den ordinarie undervisningen, utan behöver läsa en hel utbildning på distans?
Med ”andra särskilda skäl” avses i huvudsak situationer där elever vill gå en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan, men samtidigt har andra aktiviteter som gör att de inte kan delta i den vanliga undervisningen på någon skola.
Ett exempel på sådana särskilda skäl kan enligt förarbetena vara när elever befinner sig på elitnivå inom någon idrott och därför ofta deltar i träningsläger och tävlingar långt bort från skolan. Ett annat exempel är elever som har inlett någon form av yrkeskarriär, som medför många och långa resor. Ett tredje exempel på när det enligt förarbetena kan finnas andra särskilda skäl är att en elev ska bo utomlands under en period, exempelvis hos en vårdnadshavare som tillfälligt arbetar utomlands. Det sistnämnda exemplet gäller dock bara under förutsättning att eleven fortfarande anses bosatt i Sverige enligt skollagen, eftersom det bara är ungdomar som är bosatta här som har rätt till utbildning i gymnasieskolan.
Religiösa eller filosofiska skäl utgör inte särskilda skäl för distansundervisning.
Det är huvudmannen för den sökta utbildningen som prövar om de skäl som eleven uppgett utgör sådana andra särskilda skäl som avses i bestämmelsen.
Källor: 15 kapitlet 5 §, 22 kapitlet 8 och 14 §§ och 29 kapitlet 2 § skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 237-238.
Får distansundervisning användas inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan?
Ja, distansundervisning får användas i sådan utbildning under samma förutsättningar som i gymnasieskolan i övrigt.
Källor: 22 kapitlet 9 § skollagen och 4 b kapitlet 1-2 och 5 §§ förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
Får distansundervisning användas i utbildning vid särskilda ungdomshem?
Ja. Utbildning vid särskilda ungdomshem är en särskild utbildningsform enligt 24 kapitlet skollagen och ingår inte i skolväsendet. Utbildningen ska för skolpliktiga barn motsvara utbildningen i grundskolan eller i förekommande fall anpassade grundskolan eller specialskolan. För ungdomar som inte längre är skolpliktiga ska utbildningen motsvara sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. Relevanta bestämmelser i skollagen ska tillämpas på utbildningen, med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet eller den unge vistas i det särskilda ungdomshemmet.
Det betyder att en elev i sådan utbildning, på samma sätt som en elev som får sin utbildning inom skolväsendet, kan få distansundervisning som särskilt stöd, om eleven uppfyller villkoren för detta. Prövningen behöver vara individuell för varje elev. Det är alltså inte möjligt att fatta ett generellt beslut om att samtliga elever vid ett särskilt ungdomshem ska delta i distansundervisning i stället för närundervisning.
Distansundervisning kan också vara en möjlighet för en elev som vill gå en gymnasieutbildning som inte kan erbjudas vid det särskilda ungdomshemmet. Enligt förarbetena får eleven då anses ha särskilda skäl för att gå en sådan riksrekryterande utbildning där distansundervisning används för hela utbildningen.
Källor: 1 kapitlet 2 §, 3 kapitlet 11 a §, 22 kapitlet 5, 7-8 §§ och 24 kapitlet 8-9 §§ skollagen samt proposition 2019/2020:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 144-145.
Kan en elev som har rätt till särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats få distansundervisning i stället?
Särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats är till för elever som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid, men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus. Till skillnad från distansundervisning är särskild undervisning inte en del av skolväsendet, och många av de bestämmelser som gäller för skolväsendet gäller inte för särskild undervisning. Till exempel gäller inte skollagens bestämmelser om extra anpassningar, särskilt stöd och betygssättning.
Enligt förarbetena kan vissa elever i målgruppen för särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats ha en sådan problematik som krävs för att få särskilt stöd i form av distansundervisning, och det kan enligt förarbetena därför bli aktuellt med distansundervisning i stället för särskild undervisning för en del av dessa elever. Vid distansundervisning är de flesta av de bestämmelser som gäller vid skolförlagd undervisning tillämpliga, med ett fåtal undantag.
Källor: 22 kapitlet 3, 5 och 7-8 §§ och 24 kapitlet 20-22 §§ skollagen, proposition 2019/2020:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 142-144.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman vänder man sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.
Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen
- personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
- personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
- personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
- familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
- personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.
Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.
Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.
Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
I vilka ämnen i grundskolan och motsvarande skolformer får distansundervisning användas?
Distansundervisning får användas som särskilt stöd i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan i ämnena
- engelska
- matematik
- moderna språk
- modersmål
- naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi
- samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap
- samiska
- svenska
- svenska som andraspråk
- teckenspråk
- teknik
Det innebär att distansundervisning får användas i alla ämnen utom de praktisk-estetiska ämnena, det vill säga bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd.
Källor: 22 kapitlet 2 och 6 §§ skollagen.
Övriga förutsättningar för att få använda distansundervisning
I vilka kurser i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får distansundervisning användas?
Det finns inga begränsningar av i vilka utbildningar eller i vilka ämnen eller kurser i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som distansundervisning får användas.
Skolinspektionen prövar om en huvudman kan godkännas som utförare av utbildning där distansundervisning används och tar då också ställning till om distansundervisning får användas för till exempel ett eller flera ämnen eller kurser inom ett program. Skolinspektionens prövning innefattar alltså en bedömning av om det finns förutsättningar för att genomföra exempelvis en viss kurs i ett yrkesämne genom distansundervisning.
Källor: 22 kapitlet 9 § skollagen och proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 237.
Övriga förutsättningar för att få använda distansundervisning
Behöver en huvudman ansöka om tillstånd för att få använda distansundervisning?
Hur distansundervisning ska organiseras
Finns det några krav på hur distansundervisningen ska organiseras?
Huvudregeln är att det ska vara en behörig lärare som ansvarar för undervisningen. Om det inte finns någon lärare som uppfyller kraven på legitimation och behörighet får en annan lärare bedriva undervisningen om
- undervisningen avser modersmål eller ett yrkesämne i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, och
- läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.
Distansläraren ska ha regelbunden direktkontakt med eleven när distansundervisning används. Direktkontakten kan ske antingen genom närundervisning eller fjärrundervisning. När fjärrundervisning används tillsammans med distansundervisning gäller inte bestämmelserna om fjärrundervisning i 21 kapitlet skollagen.
Källor: 22 kapitlet 2-3 och 10-11 §§ skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 241.
Vad innebär det att distansläraren ska ha regelbunden direktkontakt med eleven?
I likhet med vad som gäller vid annan undervisning enligt skollagen ansvarar läraren för att eleverna vid distansundervisning ges kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den utsträckning som varje elev behöver. Läraren behöver interagera med eleverna på olika sätt för att hjälpa dem framåt. Det är också nödvändigt att eleverna har regelbunden kontakt med en lärare för att de till exempel ska få utrymme för att ställa frågor. Det är ytterst huvudmannens ansvar att säkerställa att eleverna får nödvändigt lärarstöd, även vid distansundervisning.
Distanslärarens direktkontakt med eleven kan ske antingen genom närundervisning eller fjärrundervisning. Vad som utgör tillräcklig regelbundenhet måste enligt förarbetena avgöras från fall till fall, med hänsyn till bland annat elevens mognad, behov och självdisciplin. Elever kan i olika grad behöva stöd och återkoppling. De individuella behoven måste vara styrande när läraren skapar förutsättningar för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas enligt kursplaner och ämnesplaner.
Källor: 22 kapitlet 11 § skollagen och proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och i vissa frågor om entreprenad, sidorna 121 och 241.
Beslut och tillstånd
Behöver en huvudman ansöka om tillstånd för att använda distansundervisning?
Ja. Distansundervisning får bara utföras av en huvudman inom skolväsendet som efter ansökan har blivit godkänd av Skolinspektionen som utförare av distansundervisning. Godkännandet ska avse en viss utbildning vid en viss skolenhet. Att huvudmannen har blivit godkänd som utförare av distansundervisning är alltså en grundläggande förutsättning även för att rektorn ska kunna besluta att en enskild elev ska ges särskilt stöd i form av distansundervisning.
Källa: 22 kapitlet 9 § skollagen.
Vad krävs för att bli godkänd som utförare av distansundervisning i grundskolan och motsvarande skolformer?
För att bli godkänd som utförare av distansundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan krävs det att:
- huvudmannen har förutsättningar att utföra distansundervisningen med god kvalitet
- det kan antas att det kommer finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet
- den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, och
- utbildningen bedöms tillgodose ett behov hos huvudmän som vill ge elever särskilt stöd i form av distansundervisning.
Källor: 22 kapitlet 9 § skollagen och 5 b kapitlet 5 § skolförordningen.
Vad krävs för att bli godkänd som utförare av distansundervisning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?
För att bli godkänd som utförare av distansundervisning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan krävs det att:
- huvudmannen har förutsättningar att utföra distansundervisningen med god kvalitet
- det kan antas att det kommer finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet
- den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen
- utbildningen bedöms tillgodose ett behov hos huvudmän som vill ge elever särskilt stöd i form av distansundervisning eller, om det är fråga om en sådan utbildning som bedrivs helt på distans, bedöms vara efterfrågad av elever som inte kan delta i ordinarie undervisning på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller av andra särskilda skäl
- de urvalsgrunder som huvudmannen avser att använda vid mottagande till sådan utbildning som bedrivs helt på distans är godtagbara, och
- kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning.
Källor: 22 kapitlet 9 § skollagen och 4 b kapitlet 5 § gymnasieförordningen.
Hur långt i förväg måste en ansökan om godkännande som utförare av distansundervisning göras?
En ansökan om godkännande som utförare av utbildning där distansundervisning används ska ha kommit in till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.
Ansökan ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet.
Vad ansökan ska innehålla framgår av bestämmelser i skolförordningen respektive gymnasieförordningen och förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år samt Skolinspektionens föreskrifter.
Skolinspektionen ska, när det gäller distansundervisning i grundskolan och motsvarande skolformer samt inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år, om möjligt fatta sitt beslut om godkännande före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. När det gäller distansundervisning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska beslutet om godkännande om möjligt fattas före den 1 september kalenderåret innan utbildningen ska starta. Den som har godkänts som utförare av utbildning där distansundervisning används ska sedan börja utföra distansundervisningen senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet.
Källor: 5 b kapitlet 3-4 och 6-7 §§ skolförordningen,4 b kapitlet 3-4 och 6-7 §§ gymnasieförordningen samt 4 b kapitlet 3-4 och 6-7 §§ förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt Skolinspektionens föreskrifter (SKOLFS 2020:228) om ansökan om godkännande som utförare av utbildning där distansundervisning används.
Övriga frågor om distansundervisning
Har en elev rätt till samma undervisningstid vid distansundervisning som vid ordinarie undervisning?
Det är upp till rektorn att, utifrån elevens individuella behov och förutsättningar att uppnå de olika betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper, avgöra hur mycket undervisningstid i form av distansundervisning som eleven ska få.
Distansläraren ska ha regelbunden direktkontakt med eleverna genom inslag av närundervisning eller fjärrundervisning. Men distansundervisning innebär ändå ett mindre antal timmar lärarledd undervisning i förhållande till närundervisning. Att den lärarledda tiden vid distansundervisning blir mindre behöver, enligt förarbetena till bestämmelserna, kompenseras genom att eleverna får tydliga riktlinjer och ordentlig återkoppling på sitt arbete och sin utveckling. Distansläraren måste också ha god förmåga att motivera eleverna.
När en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan som har fått distansundervisning återgår till ordinarie undervisning ska eleven ges minst den undervisningstid som återstår för övriga elever i den aktuella årskursen under den kvarvarande skoltiden.
För en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan som har fått distansundervisning och som återgår till ordinarie undervisning ska eleven ges minst den undervisningstid som återstår för övriga elever i den aktuella utbildningen under den kvarvarande skoltiden.
Källor: 22 kapitlet 4 § skollagen och proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 126-128.
Gäller skollagens bestämmelser om skolbibliotek, undervisningstid och skolförlagd utbildning vid distansundervisning?
Nej. För utbildning där distansundervisning används gäller inte bestämmelserna i skollagen om
- tillgång till skolbibliotek
- garanterad undervisningstid
- huvudsakligen skolförlagd utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
- samråd mellan en enskild huvudman och kommunen innan en enskild huvudman startar viss utbildning.
För utbildning där distansundervisning används tillsammans med fjärrundervisning gäller inte 21 kapitlet skollagen om fjärrundervisning.
Följande bestämmelser gäller inte heller för utbildning där distansundervisning används:
- 3 kapitlet 4 § skolförordningen och 3 kapitlet 3 § gymnasieförordningen om skolarbetets förläggning
- 5 kapitlet 6 § skolförordningen och 3 kapitlet 5 § gymnasieförordningen om friluftsverksamhet
- bilagorna 1-4 till skolförordningen med timplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan
- 4 kapitlet 22 § tredje stycket och 4 kapitlet 23 § tredje stycket gymnasieförordningen om undervisningstid.
Källor: 22 kapitlet 3 § skollagen, 5 b kapitlet 2 § skolförordningen och 4 b kapitlet 2 § gymnasieförordningen.
Byte från distansundervisning till skolförlagd utbildning i gymnasieskolan
Byte från distansundervisning till skolförlagd utbildning i anpassade gymnasieskolan
Kostnader för bredbandsuppkoppling och annan teknisk utrustning vid distansundervisning
Vilka avgifter får finnas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?
Ersättning för resor och boende vid distansundervisning
Kan en elev som får distansundervisning ha rätt till ersättning för resor och boende?
Får distansundervisning användas för studiehandledning på modersmålet?
Nej, distansundervisning får inte användas för studiehandledning på modersmålet. Studiehandledning på modersmålet är inte undervisning i skollagens mening.
Däremot får studiehandledning på modersmålet under vissa förutsättningar bedrivas på samma sätt som fjärrundervisning, det vill säga i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid.
Källa: 1 kapitlet 3 § skollagen, 5 kapitlet 4 § skolförordningen, 9 kapitlet 9 § gymnasieförordningen och 6 kapitlet 2 § förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 51 och 160.
Distansundervisning får överlämnas på entreprenad
Sekretess och tystnadsplikt i ärenden om mottagande till utbildning som bedrivs på distans
Kan elever som är bosatta utomlands ges distansundervisning? Vilka får bedriva sådan undervisning?
Ja. Barn som är varaktigt bosatta utomlands har varken skolplikt eller rätt till utbildning i det svenska skolväsendet. Men det har ansetts angeläget att underlätta för de barn och ungdomar som under en period av sin utbildningstid är bosatta utomlands att sedan kunna återgå till en utbildning i Sverige. För att ge utlandssvenska barn och ungdomar möjlighet att få utbildning som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan lämnas statsbidrag för sådan utbildning.
Statsbidrag får bara lämnas för sådan distansundervisning till en huvudman som Skolverket har slutit avtal med om att anordna sådan undervisning. För närvarande har Skolverket tecknat avtal med dels Sofia distans, om undervisning inom utbildning som motsvarar grundskolans årskurs 6–9, dels med Hermods AB om distansundervisning inom utbildning som motsvarar gymnasieskolan. Det är alltså endast dessa utförare som har tillstånd att bedriva distansundervisning för elever bosatta utomlands.
Sofia distans erbjuder undervisning i alla ämnen i grundskolans årskurs 6-9 och eleverna får betyg utifrån gällande kursplaner och betygskriterier. Elever kan även läsa enstaka ämnen.
Via Hermods AB kan elever läsa följande gymnasieprogram:
- naturvetenskapsprogrammet
- samhällsvetenskapsprogrammet
- ekonomiprogrammet
- teknikprogrammet
- humanistiska programmet.
Elever kan även läsa enstaka gymnasiekurser vid Hermods AB.
Källor: 7 kapitlet 2-3 §§ skollagen och förordning (1994:519) om statsbidrag för utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.
Hittade du inte svar på din fråga?
Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.