Sjukhusundervisning

Sjukhusundervisning anordnas för elever i grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan som vårdas på sjukhus eller en institution knuten till ett sjukhus. Barn och elever ska också få tillfälle att delta i utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som erbjuds i förskola, förskoleklass eller fritidshem. Här finns svar på vanliga frågor om utbildning på sjukhus.

När sjukhusundervisning ska anordnas

När och för vilka elever ska sjukhusundervisning anordnas?

Sjukhusundervisning ska anordnas för elever som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete och som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus.

Sjukhusundervisning ska anordnas när elever har behov av sådan undervisning för att inte gå miste om kunskaper.

Det är elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som kan få sjukhusundervisning.

Sjukhusundervisning är en särskild utbildningsform. Särskilda utbildningsformer ingår inte i skolväsendet, men sjukhusundervisningen ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

Källor: 24 kapitlet 17 § skollagen och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utbildning på sjukhus, sidan 19.

Finns det situationer när sjukhusundervisning inte ska anordnas?

Sjukhusundervisning ska anordnas om det inte är obehövligt för elevens inhämtande av kunskaper. Om vistelsen på sjukhus eller en institution knuten till ett sjukhus inte leder till att eleven går miste om kunskaper behöver sjukhusundervisning därför inte anordnas.

Det kan också finnas situationer där den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från att eleven ska få undervisning. Då ska sjukhusundervisning inte anordnas.

Källor: 24 kapitlet 17–18 §§ skollagen och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utbildning på sjukhus, sidan 19.

Utformningen av sjukhusundervisning

Vem ansvarar för att anordna sjukhusundervisning?

Den kommun där sjukhuset eller institutionen ligger ansvarar för att anordna sjukhusundervisning för de elever som ska få det.

Kommunen bör säkerställa att det finns en fungerande dialog mellan sjukhuslärarna och personal vid elevens ordinarie skolenhet.

Källor: 24 kapitlet 19 § skollagen och Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2016:64) om utbildning på sjukhus.

Vilken skola ska en elev som får sjukhusundervisning vara inskriven vid?

En elev som får sjukhusundervisning är fortfarande inskriven vid sin ordinarie skola. I kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utbildning på sjukhus betonas att målet med sjukhusundervisningen är att eleven efter eller under sjukdomstiden ska kunna återgå till att få undervisning vid sin ordinarie skola.

Källor: 24 kapitlet 17 § skollagen och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utbildning på sjukhus, sidan 19.

Vilka krav finns på läraren vid sjukhusundervisning?

Det är bara legitimerade lärare som får bedriva undervisning på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus. Däremot finns det inte något krav på att sjukhuslärare ska vara behöriga för vissa skolformer, ämnen eller årskurser.

Den kommun som har anordnaransvar för sjukhusundervisningen bör sträva efter att sjukhuslärarna har en tillräcklig bredd av ämneskompetens och ges förutsättningar att bedriva en undervisning som främjar elevernas kunskapsutveckling. I kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utbildning på sjukhus finns stöd till anordnaransvariga kring vad som är viktigt att tänka på när det gäller lärarnas kompetens. Det kan till exempel vara lämpligt att sjukhuslärarna har specialpedagogisk kompetens.

Källor: 24 kapitlet 17 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2016:64) om utbildning på sjukhus och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utbildning på sjukhus, sidan 20.

Hur många timmars sjukhusundervisning ska elever få?

Sjukhusundervisning är en särskild utbildningsform som inte är en del av skolväsendet. Reglerna om garanterad undervisningstid och timplaner gäller inte vid sjukhusundervisning.

Undervisningen ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. Utformningen av undervisningen behöver därför utgå från den enskilda elevens situation. Den kommun som har anordnaransvar för sjukhusundervisningen bör säkerställa att det finns en fungerande dialog mellan sjukhuslärarna och personal vid elevens ordinarie skolenhet.

Källor: 24 kapitlet 17 § skollagen och Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2016:64) om utbildning på sjukhus.

Ska rektorn för en elevs ordinarie skola fatta beslut om anpassad studiegång om eleven inte läser alla ämnen inom ramen för sjukhusundervisningen?

Nej. Skollagens bestämmelser om särskilt stöd och anpassad studiegång är inte tillämpliga för särskild undervisning på sjukhus. Undervisningen ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i, men det finns inget krav på att den undervisning som eleven får vid sjukhusskolan exakt ska motsvara den undervisning som hen skulle ha fått vid sin ordinarie skola.

Om det finns ett beslut om anpassad studiegång vid elevens ordinarie skola kan det påverka vilken undervisning eleven får inom ramen för sjukhusundervisningen. Sjukhusundervisningen syftar till att kompensera för den undervisning som eleven inte kan delta i vid den ordinarie skolan.

Källor: 1 kapitlet 2 § och 24 kapitlet 17 § skollagen.

Betyg, nationella prov och stöd

Vad gäller kring betyg för elever som får sjukhusundervisning?

Särskild undervisning på sjukhus är en särskild utbildningsform. Skollagens bestämmelser om betyg gäller inte vid sjukhusundervisning. Sjukhuslärare sätter inte betyg, men enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utbildning på sjukhus finns det inget som hindrar att en sjukhuslärarna lämnar betygsunderlag till lärarna vid elevens ordinarie skola.

Syftet med sjukhusundervisning är att kompensera för den undervisning som eleven inte kan delta i. I kommentarerna till de allmänna råden betonas att målet med sjukhusundervisningen är att eleven efter eller under sjukdomstiden ska kunna återgå till att få undervisning vid sin ordinarie skola.

Källor: 24 kapitlet 17 § skollagen och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utbildning på sjukhus, sidan 19 och 22.

Kan elever som får sjukhusundervisning göra nationella prov?

Det är inte reglerat hur elever i sjukhusundervisning kan eller ska genomföra nationella prov.

Det finns inga bestämmelser som hindrar att elever genomför nationella prov inom ramen för sjukhusundervisningen. Rektorn vid elevens ordinarie skola kan också fatta beslut om att eleven ska undantas från att genomföra provet. Vilken lösning som rektorn beslutar om beror, enligt kommentarerna rill Skolverkets allmänna råd om utbildning på sjukhus, på elevens situation, vilka prov det handlar om och lokala förutsättningar för att genomföra provet vid sjukhuset.

Källor: 9 kapitlet 20 § skolförordningen, 8 kapitlet 3 a § (i dess lydelse enligt SFS 2017:1108) gymnasieförordningen samt Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utbildning på sjukhus, sidan 22.

Vad gäller för elever som behöver särskilt stöd?

Sjukhusundervisningen ska kompensera för och så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. Eftersom sjukhusundervisning är en särskild utbildningsform och inte en del av skolväsendet gäller inte regelverket om extra anpassningar och särskilt stöd vid sådan undervisning.

Kommunen bör sträva efter att sjukhuslärarna ges förutsättningar att bedriva en undervisning som främjar elevernas kunskapsutveckling. Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utbildning på sjukhus behöver utbildningen anpassas efter den enskilda elevens behov. Det kan vara lämpligt att sjukhuslärarna har specialpedagogisk kompetens, på grund av sjukhusundervisningens karaktär.

Kommunen bör också säkerställa att det finns en fungerande dialog mellan sjukhuslärarna och personal vid elevens ordinarie skola. I kommentarerna till Skolverkets allmänna råd betonas exempelvis vikten av att sjukhuslärarna informerar ordinarie skola om eleven kan komma att behöva extra anpassningar eller särskilt stöd när hen kommer tillbaka till den ordinarie skolan.

Källor: 1 kapitlet 2 § och 24 kapitlet 17 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2016:64) om utbildning på sjukhus samt Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utbildning på sjukhus, sidan 20 och 22.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Utbildning som motsvarar förskola, förskoleklass och fritidshem

Kan barn och elever på sjukhus få utbildning som motsvarar förskola, förskoleklass och fritidshem?

Ja. Barn och elever som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska få tillfälle att delta i utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som erbjuds i förskola, förskoleklass eller fritidshem.

Källa: 24 kapitlet 16 § skollagen.

Vem ansvarar för att anordna utbildning som motsvarar förskola, förskoleklass eller fritidshem?

Det är huvudmannen för sjukhuset eller institutionen som ansvarar för att barnet får tillfälle att delta i utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som erbjuds i förskola, förskoleklass eller fritidshem. Det innebär att det ofta är den region där sjukhuset ligger som ansvarar för utbildningen. Om det är en privat vårdgivare är det den privata huvudmannen som ansvarar för att anordna utbild­ningen.

Källa: 24 kapitlet 16 § skollagen och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utbildning på sjukhus, sidan 27.

Hur ska utbildning som motsvarar förskola, förskoleklass eller fritidshem utformas?

Utbildningen ska så långt det är möjligt motsvara den utbildning som ges i förskolan, förskoleklassen eller fritidshemmet.

Huvudmannen för institutionen bör säkerställa att den pedagogiska personalen ges förutsättningar att bedriva undervisning så att den stimulerar barns och elevers utveckling och lärande. Den pedagogiska personalen bör i sin tur utforma utbildningen så att den främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet, samt förbereder barn och elever för fortsatt utbildning.

Utformningen av utbildningen påverkas av hur länge barnet eller eleven får vård på sjukhus. I kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utbildning på sjukhus finns ytterligare stöd till anordnaransvariga kring vad som är viktigt att tänka på vid utformningen av verksamheten.

Källor: 24 kapitlet 16 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2016:64) om utbildning på sjukhus samt Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utbildning på sjukhus, sidan 27–30.

Vem får arbeta i verksamhet som motsvarar förskola, förskoleklass eller fritidshem?

Det är inte reglerat i skollagen vilken utbildning den pedagogiska personalen i sådan verksamhet ska ha.

Huvudmannen för sjukhuset eller institutionen bör säkerställa att personalen har en tillräcklig kompetens och ges förutsättningar att bedriva undervisning så att den stimulerar barns och elevers utveckling och lärande. Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om utbildning på sjukhus är det en fördel att den pedagogiska personalen har en utbildning som är inriktad mot pedagogiskt arbete med barn och elever i de aktuella åldrarna. Det kan också vara lämpligt att personalen har specialpedagogisk kompetens. I kommentarerna till de allmänna råden betonas dessutom vikten av att personalen ges adekvat kompetensutveckling.

Källa: 24 kapitlet 16 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2016:64) om utbildning på sjukhus samt Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utbildning på sjukhus, sidan 27–30.