PRESSMEDDELANDE  30 november 2006

Många läroböcker kan upplevas som kränkande eller diskriminerande

Skolverkets granskning av läroböcker visar att det förekommer onyanserade och stereotypa beskrivningar i läroböckerna som kan upplevas som kränkande eller diskriminerande av olika grupper av elever. Det är därför mycket viktigt att lärarna kritiskt granskar de läroböcker som används så att eleverna får en nyanserad och allsidig undervisning.

Skolverket har, på uppdrag av regeringen, genomfört en granskning av 24 läroböcker för grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolans A-kurser i ämnena biologi/naturkunskap, historia, religions- och samhällskunskap. Olika forskargrupper har analyserat läroböckerna för att visa hur kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet och religion framställs i text och bild. Eventuella uttryck för diskriminering eller kränkningar har också undersökts. Läroplanernas värdegrund har varit utgångspunkten för granskningen och analysen visar om och hur läroböckernas innehåll avviker från denna värdegrund.

Läroböckerna genomsyras av en manlig norm

I de granskade läroböckerna är män och pojkar överrepresenterade i både text och bild. I detta avseende genomsyras läroböckerna av en manlig norm. I flera av läroböckerna finns dessutom exempel där kvinnor och flickor nedvärderas eller förlöjligas. I historieläroböckernas skildringar av krig och konflikter ges män en stereotyp utformning, som fokuserar på beskrivningar av våld, förintelse och död. I majoriteten av läroböckerna behandlas kön, könsrelationer och könsmakt i ett eller flera särskilda avsnitt. Men det är ovanligt att ett könsperspektiv genomsyrar en hel lärobok. Flickor och kvinnor kan därmed ha svårt att identifiera sig med ämnesinnehållet och kan uppleva läroböckerna som exkluderande, kränkande eller diskriminerande.

"Vi" är heterosexuella

Det "vi" som läroböckerna utgår från är heterosexuella. Heterosexualitet är det allmänna och oproblematiska, medan homo- och bisexualitet är det specifika och problematiska. Den homo- eller bisexuelle är inte en namngiven person utan en mer diffus "någon annan". Homo- och bisexuella personer gestaltas dessutom endast om det uttryckligen handlar om homo- eller bisexualitet och de får därmed enbart representera sin sexuella läggning. Elever som själva identifierar sig som homo- eller bisexuella kan därmed uppleva läroböckerna som exkluderande, kränkande eller diskriminerande.

Funktionshinder - en problematisk avvikelse

Personer med funktionshinder presenteras nästan alltid i sammanhang där funktionshindret lyfts fram som en problematisk avvikelse. Möjligheten att leva ett gott eller ett normalt liv som funktionshindrad är i stort sett frånvarande i läroböckerna. Funktionshindrade personer gestaltas dessutom bara då det handlar om just funktionshinder. Det är därför enbart funktionshindret som blir synligt, medan personen "bakom" funktionshindret förblir osynlig. Elever som identifierar sig som funktionshindrade kan därmed uppleva läroböckerna som exkluderande, kränkande eller diskriminerande.

Ensidig bild av muslimer

De granskade läroböckerna i historia och samhällskunskap ger en ensidig bild av islam och muslimer. Framställningen av islam och muslimer i dessa läroböcker handlar nästan uteslutande om militant islam. Den förhållandevis ensidiga exponeringen av islam och muslimer i samband med t.ex. krig, konflikter och terroristhandlingar riskerar att ge upphov till främlingsfientlighet. Muslimska elever kan känna sig negativt utpekade och ha svårt att känna igen sig i den bild av islam som läroböckerna i historia och samhällskunskap förmedlar. De granskade läroböckerna i religionskunskap ger en mer nyanserad bild av islam.

De nationella minoriteterna får litet eller inget utrymme

Enligt läroplanerna ska skolan ge eleverna kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Den bild de granskade historieläroböckerna och merparten av läroböckerna i samhällskunskap ger av judar och samer är en ensidig framställning av dessa gruppers historia och nuvarande förhållanden, vilket bl.a. innebär att judiska och samiska elever kan ha svårt att identifiera sig med ämnesinnehållet. De tre övriga nationella minoriteterna - romer, sverigefinnar och tornedalingar - behandlas istället inte alls i de granskade läroböckerna.

Kritiskt förhållningssätt viktigt

Ansvaret för att undervisningen utformas i enlighet med läroplanernas värdegrund ligger på huvudmännen, rektorer och lärare. Huvudmännen har ett viktigt ansvar att skapa rimliga förutsättningar att värdera de läroböcker som ska användas i undervisningen.
Resultaten från läroboksgranskningen visar att man inte kan förlita sig på att en lärobok ger eleverna en allsidig och nyanserad undervisning. Man måste starkt ifrågasätta uppfattningen att läroboken utgör en garanti för att undervisningen överensstämmer med värdegrunden i läroplanerna. Eftersom lärare har ett stort eget inflytande över vilka läromedel de ska använda i sin undervisning ligger mycket av ansvaret på dem. Skolverket bedömer därför att det är viktigt att lärare och blivande lärare får tillfälle att utveckla sin förmåga att förhålla sig kritiska till olika källor för att kunna upptäcka uttryck för diskriminering och kränkningar.

Fakta värdegrund

De värden som skolan, enligt läroplanerna, ska förmedla är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Skolan ska också främja förståelse för andra människor och främlingsfientlighet och intolerans ska bemötas bl.a. med kunskap och en öppen diskussion. Undervisningen ska dessutom vara saklig och allsidig.

För frågor kontakta

Charlotte Samuelsson, undervisningsråd och projektledare, tfn 08-527 334 48
Lena M. Olsson, undervisningsråd,
tfn 08-527 332 69
Gunnar Åsén, undervisningsråd,
tfn 0733-77 32 32

Pressekreterare:
Helena Engqvist
Tel: 08-527 333 22
Mobil: 0733-77 33 22