PRESSMEDDELANDE  6 december 2006

Nio av tio elever når behörighet till gymnasieskolan

Tre av fyra elever som går ut grundskolan når målen i alla ämnen och nio av tio når behörighet till gymnasieskolan. Det genomsnittliga meritvärdet har varit stabilt de senaste tre åren efter tidigare års ökning och är nu 206,8. Det visar betygsstatistik på riks- kommun- och skolnivå från läsåret 2005/06 som Skolverket publicerar i dag.

Elever i årskurs 9 får slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. I detta system relateras elevens kunskaper till angivna mål i kursplanerna.

Tre av fyra elever når målen i alla ämnen

Andelen elever som når målen i alla ämnen är 76,0 procent 2006.
Detta innebär att drygt 30 200 elever saknar godkänt betyg i ett eller flera ämnen 2006. Det finns skillnader mellan de olika ämnena. I de naturorienterande ämnena är det en hög andel elever som inte uppnår målen, ca 10 procent. I svenska som andraspråk är det drygt 20 procent av eleverna som inte når målen. I övriga ämnen varierar andelen mellan tre och sju procent.

Andelen behöriga till gymnasieskolan minskade från 91,4 procent 1997/98 till 89,2 procent 2000/01. Därefter har andelen behöriga elever varit ganska stabil. Läsåret 2005/06 är andelen 89,5 procent. I de ämnen som krävs för behörighet är det vanligast att eleven saknar betyg i matematik.

Meritvärdet oförändrat

Det genomsnittliga meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det första året med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, 1998, var meritvärdet 201,2. Därefter ökade meritvärdet alla år fram till 2004, då var meritvärdet 206,9. Det genomsnittliga meritvärdet 2005 var 206,3 och 2006 är det 206,8.

Flickor har högre betyg än pojkar

Flickorna har liksom tidigare ett betydligt högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna. Könsskillnaden har varit ungefär lika stor sedan betygssystemet infördes läsåret 1997/98. Våren 2006 är flickornas genomsnittliga meritvärde 218,3 medan pojkarnas är 195,7.

Elever med utländsk bakgrund har olika förutsättningar

Elever med utländsk bakgrund är en väldigt heterogen grupp. En elev i årskurs 9 med utländsk bakgrund kan vara född i Sverige och ha två utländska föräldrar, men kan också själv ha invandrat före eller under sin skoltid. Från och med detta år redovisas eleverna med utländsk bakgrund i tre undergrupper: elever födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar, elever som invandrat före 1997 (före ordinarie grundskolestart) samt elever som invandrat 1997 eller senare.

Relativt lite skiljer mellan elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige och de som invandrat före grundskolestart, 1997. Det genomsnittliga meritvärdet för dessa elever är 198,8 respektive 196,6. De elever som invandrat 1997 eller senare har ett betydligt lägre meritvärde på 164,8. Elever med svensk bakgrund har ett genomsnittligt meritvärde på 209,3.

Föräldrarnas utbildningsnivå viktig

Föräldrarnas utbildning är den bakgrundsfaktor som visar på de allra största variationerna i resultat. Från och med detta år redovisas betygstatistik även uppdelat efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Elever med föräldrar vars högsta utbildning är grundskola har ett genomsnittligt meritvärde på 165,1. Motsvarande andel för elever med gymnasieutbildade föräldrar är 191,7. Elever med minst en högskoleutbildad förälder har ett genomsnittligt meritvärde på 229,3.

Högre betyg i fristående skolor

Eleverna i de fristående grundskolorna har högre betyg än eleverna i den kommunala skolan. Skillnaden i meritvärde 2006 är 20 poäng (225,3 jämfört med 205,3). Andelen elever behöriga till gymnasieskolan är 4,3 procentenheter högre i fristående skolor (93,5 procent jämfört med 89,2 procent).

Även inom kommunerna är spridningen stor. Det högsta genomsnittliga meritvärdet i en kommun är 241,7 (dvs. i snitt drygt Väl Godkänd) och det lägsta är 179,6 (dvs. i snitt drygt Godkänd). Andelen elever som inte når målen i ett eller flera ämnen varierar mellan kommunerna, från fem till 42 procent.

Faktaruta

Meritvärdet beräknas på de 16 bästa ämnesbetygen i elevens slutbetyg (Godkänd räknas som 10 poäng, Väl Godkänd som 15 poäng och Mycket Väl Godkänd som 20 poäng). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng.
För att vara behörig till gymnasieskolans nationella och specialutformade program krävs godkänt i svenska, engelska och matematik.
All Skolverkets statistik tas fram och bearbetas av Statistiska centralbyrån, SCB. Den bygger på det kommuner och fristående skolor själva rapporterat till SCB.
Med 'utländsk bakgrund' menas i den här statistiken 'elever födda utomlands och elever med båda föräldrarna födda utomlands'.

På Skolverkets webbplats finns uppgifter om grundskolans betygsresultat både på skolnivå, kommunnivå och riksnivå. I Skolverkets databas SIRIS http://siris.skolverket.se/ finns uppgifter om skolors resultat (även kommun- och riksvärden finns i SIRIS). Genom SIRIS når man också analysverktyget SALSA där skolors betygsresultat kan jämföras med hänsyn tagen till elevernas bakgrund - kön, föräldrars utbildningsnivå och eventuell utländsk bakgrund. SALSA ger möjlighet till mer rättvisande jämförelser, eftersom studier visat att dessa faktorer har stor betydelse för skolresultat och att skolorna ser mycket olika ut när det gäller detta.

Kontaktpersoner

Mikael Henningsson
tel: 08-527 331 04
Gunhild Bartholdsson
tel: 08-527 331 40

Pressekreterare:
Helena Engqvist
Tel: 08-527 333 22
Mobil: 0733-77 33 22