PRESSMEDDELANDE  23 mars 2007

Statsbidrag till personalförstärkningar i skolan har gynnat elever i behov av stöd

Skolverkets slutliga utvärdering av de s.k. Wärnerssonpengarna visar att 15 200 tjänster har tillkommit i skolan som en effekt av statsbidraget. Tre av fyra kommuner har satsat på elever i behov av särskilt stöd. Den ökade personaltätheten tycks ha gynnat elever med lågutbildade föräldrar. Samtidigt har den ökade lärartätheten lett till att fler obehöriga lärare har anställts vilket har påverkat elever med högutbildade föräldrar negativt.

Ökad personaltäthet

Det primära syftet med statsbidraget var ökad personaltäthet. Personaltätheten i kommunala skolor och fritidshem har under bidragsperioden 2001-2006 ökat från 9,3 till 10,3 heltidsanställda per 100 elever. 5 300 heltidstjänster har tillkommit, vilket motsvarar en ökning med 15 200 tjänster. Regeringens mål att skapa 15 000 tjänster har därmed uppnåtts. Personaltätheten har ökat i grund-, sär- och gymnasieskolan. I förskoleklassen och fritidshemmen har den däremot minskat. Majoriteten av kommunerna har prioriterat pedagogisk personal. Det är främst lärare men även specialpedagoger, speciallärare och elevassistenter som har anställts.

Satsningar på särskilt stöd

Statsbidraget har använts till åtgärder inom en rad områden. Tre av fyra kommuner har satsat på elever i behov av särskilt stöd. Den ökade specialpedagogiska kompetensen i kommunerna har lett till ett mer strukturerat och medvetet arbete med särskilt stöd. Undervisning i små grupper har också lett till att skolsituationen har blivit bättre för enskilda elever. Andra områden om kommunerna har satsat på är elevvård, språkutveckling, kvalitetsarbete, metodutveckling med mera.

Det långsiktiga syftet med statsbidraget var att ge elever ökade möjligheter att nå målen i skolan. Den ökande personaltätheten skulle leda till bättre resultat och bättre arbetsmiljö. Studien visar att vissa förbättringar har skett under perioden. De ökade resurserna har
framför allt förbättrat studieresultaten för elever med lågutbildade föräldrar i förhållande till andra elever. Detta resultat visar att ökade resurser kan vara ett viktigt instrument för att utjämna studieresultat mellan elever med olika bakgrund och förutsättningar. Samtidigt visar utvärderingen att en ökad lärartäthet inte har någon påtaglig effekt på den genomsnittliga elevens resultat.

Det finns också belägg för att mindre undervisningsgrupper har positiva effekter på studieresultaten framför allt under de tidiga skolåren och för elever med lågutbildade föräldrar. Kommuner och skolor har satsat på de tidiga skolåren men det är för tidigt att säga om det är just dessa satsningar som har lett till ökad måluppfyllelse.

Fler obehöriga lärare

Ett annat resultat av den ökade lärartätheten är att andelen obehöriga lärare har ökat vilket verkar ha påverkat elever med högutbildade föräldrar negativt.
En förklaring till att andelen obehöriga lärare ökat kan vara att det inte fanns tillräckligt många behöriga lärare att tillgå när efterfrågan på lärare ökade i och med att statsbidraget infördes 2001. Detta kan dock inte vara hela förklaringen eftersom andelen obehöriga lärare ökade i kommuner där det fanns arbetslösa behöriga lärare. Andra förklaringar kan vara att en del kommuner väljer att anställa obehöriga lärare framför behöriga i vissa sammanhang eller att matchningen på arbetsmarknaden mellan lediga tjänster och behöriga lärare fungerar dåligt.

Fakta:

I regeringens budgetproposition 2001 förslogs ett riktat statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem. Syftet med bidraget var att genom personalförstärkningar ge elever ökade möjligheter att nå målen i skolan. Kommunerna skulle tillföras 17,5 miljarder mellan 2001 och 2006. De första åren tog i princip samtliga kommuner del av statsbidraget. Med åren har antalet kommuner som inte fullt ut tagit del av statsbidraget ökat till 29 stycken 2005/06, som var det sista bidragsåret. Andelen utnyttjat statsbidrag var trots det cirka 95 procent 2005/06.

Meritvärdet i år 9 har mellan 2000/01 och 2005/06 ökat från 202,8 till 206,8. Andelen som är behörig till gymnasieskolan är oförändrad. Den genomsnittliga betygspoängen i gymnasieskolan har ökat från 80,7 procent till 81,7 procent. Även andelen med behörighet till universitets- och högskolestudier har ökat, från 84,6 till 89,7 procent.

För frågor kontakta

Peter Eide-Jensen, undervisningsråd och projektledare, på tfn 08-527 331 97 mobil 0733-77 31 97

Pressekreterare:
Helena Engqvist
Tel: 08-527 333 22
Mobil: 0733-77 33 22