PRESSMEDDELANDE  24 maj 2007

Sämre stöd för elever när skolorna inte följer lagen

Skolorna brister när det gäller att ge stöd och hjälp till de elever som har störst behov av insatser. Skolverkets utbildningsinspektion visar att det stöd som eleverna har rätt till ofta uteblir eller inte är anpassat efter elevernas behov. Många skolor väljer istället att ge stöd genom att dela in dessa elever i särskilda grupper eller t.o.m. i särskilda skolor på ett sätt som inte alltid är förenligt med skollagstiftningen.

Stödet stämmer inte med elevens behov

Skolverket har under utbildningsinspektionens första tre år framfört omfattande krav på förbättringar i kunskapsresultaten på ett stort antal skolor. En huvudorsak till bristande kunskapsresultat är att elever i behov av särskilt stöd inte får den hjälp de har rätt till. Inspektionen visar att skolorna inte lever upp till sina skyldigheter när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Hur man översätter behovet av särskilt stöd till en lämplig stödinsats verkar vara ett problem i skolorna. Möjligen beror det på att bestämmelserna om särskilt stöd inte är anpassade till de olika behov av stöd som eleverna har idag. Skolorna använder heller inte, i tillräcklig omfattning, de stödinsatser som eleverna har rätt till enligt skolförfattningarna, såsom t.ex. individuella studieplaner och åtgärdsprogram.

Stöd i särskilda grupper eller skolor

Inspektionen har särskilt uppmärksammat hur elever i behov av särskilt stöd för längre eller kortare perioder organiseras i särskilda grupper eller t.o.m. i särskilda skolor i kommunerna. Det handlar oftast om elever i grundskolan som är i behov av särskilt stöd och där den ordinarie klassen eller hemskolan inte förmår att ge eleven den undervisning och de stödåtgärder som behövs.

Om detta sätt att organisera stödet är ett uttryck för bristande kunskap och kompetens i skolverksamheten är svårt att säga. Klart är dock att alltfler kommuners sätt att hanterar särskilda undervisningsgrupper strider mot principen om inkluderande undervisning. Flera av dessa verksamheter bedrivs i gråzonen för det tillåtna och ryms inte alltid inom den lagstiftning som nu finns.

Elevernas inflytande måste förbättras

Elevernas möjligheter till inflytande har varit ett av de granskningsområden där behovet av förbättringar har bedömts som mycket stora under hela treårsperioden. Både elever och lärare för fram synpunkter på att det finns en stor osäkerhet om hur elevinflytandet kan och ska utformas i det dagliga arbetet. Denna bild gäller överlag för samtliga skolformer. Inte heller inspektionen har någon större vägledning av hur detta ska bedömas med utgångspunkt i styrdokumenten.
Skolverket kommer därför att till utbildningsdepartementet, inför beredningen av förslag till ny skollag, peka på behovet av tydligare regler i skollagen om särskilt stöd och elevernas inflytande över utbildningen.
I de första inspektionsomgångarna under 2003 och 2004 visade inspektionen på en i huvudsak ljus bild av det psykosociala klimatet i förskoleklasser, grundskolor och gymnasieskolor. Dock har den bilden förändrats något under den senare delen av treårsperioden. Utbildningsinspektionen 2005 omfattade ett stort antal skolor i storstäder. Detta har bland annat gett negativa genomslag vid den bedömningen av värdegrundsfrågorna. Det har inträffat att utbildningsinspektionens granskning lett till uppmärksammade och omfattande organisatoriska förändringar för att åstadkomma nödvändiga förbättringar i arbetsmiljön för eleverna.
Ett annat centralt område där inspektionen återkommande under hela treårsperioden visat på stora förbättringsbehov är det systematiska kvalitetsarbetet på elev-, skol- och förvaltningsnivå. Det gäller framförallt kommuners och skolors arbete med att följa upp elevers kunskapsutveckling och vidta åtgärder i syfte att öka elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen.

Fakta:

Utbildningsinspektionens treårsrapporten baserar sig på inspektioner genomförda i 2 000 förskoleklasser/grundskolor, både kommunala och fristående. I underlaget ingår också rapporter för 300 kommunala och fristående gymnasieskolor. Därutöver ingår inspektionens bedömningar av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, särskoleverksamhet och vuxenutbildning. Totalt grundar sig rapporten på resultat från genomförd utbildningsinspektion i 115 kommuner.

För frågor kontakta

Birgit Skjönberg, undervisningsråd, på tfn 08-527 333 10 mobil 0733-77 33 10
Marie-Hélène Ahnborg, avdelningschef, på tfn 08-527 331 60 mobil 0733-77 31 60

Pressekreterare:
Helena Engqvist
Tel: 08-527 333 22
Mobil: 0733-77 33 22