PRESSMEDDELANDE
13 juni 2007
Fortfarande stora skillnader i skolors betygssättning
Likvärdigheten i betygssättningen brister fortfarande. Grunderna för betygsättningen kan variera beroende på vilken skola man går på. Likvärdigheten har heller inte förbättrats sedan det nya betygsystemet infördes i slutet av 1990-talet. Det visar en ny rapport från Skolverket som presenteras idag. Analysen visar också att fristående skolor inte sätter högre betyg än andra skolor.
Skolverkets analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan mellan åren 1998-2006 visar att det finns en stor variation i hur olika grundskolor sätter slutbetyg i förhållande till elevernas resultat på de nationella proven i svenska, matematik och engelska.
De nationella proven är inga examensprov och det är helt naturligt att slutbetyget inte alltid är det samma som resultaten på det nationella provet för enskilda elever. Men rapporten visar att det finns stora skillnader mellan skolor i hur man sätter slutbetyg i förhållande till de nationella proven. Det finns skolor där en mycket stor andel elever får ett högre slutbetyg än vid de nationella proven och det finns samtidigt skolor där en stor andel får lägre betyg än vid det nationella provet.
Skillnader mellan skolor
Det är vanligt att elever som inte klarat godkänt på ett nationellt prov ändå får ett godkänt slutbetyg. Det finns skolor där detta gäller mer än 90 procent av eleverna. På andra skolor råder det omvända, nästan inga elever som inte klarat provet får ett godkänt slutbetyg. Samtidigt gäller de största skillnaderna mellan mycket "generösa" och mycket "restriktiva skolor" framförallt de högre betygsstegen. En elev som får VG på matematikprovet har över tio gånger större chans att få MVG i betyg om den går på en mycket "generös" skola än på en mycket "restriktiv" skola. Det finns en tendens att det är samma skolor som har höga eller låga avvikelser i ett ämne från år till år. Rapporten visar också att höga betyg i förhållande till resultaten på proven står för reella skillnader i bedömningen av eleverna. Elever från skolor som ger höga betyg i förhållande till det nationella provet tenderar att nå sämre gymnasieresultat jämfört med elever från skolor där betyget ligger nära provresultaten.
Likvärdigheten har inte förbättrats
Den stora variation som finns mellan skolor i hur de sätter betyg har inte förändrats över tid. Det är en stark indikation på att likvärdigheten inte har förbättrats sedan de första betygen sattes i det nya betygssystemet 1998. Detta är anmärkningsvärt då samstämmigheten borde ha förbättrats med tiden, särskilt som ett antal statliga och lokala insatser har gjorts för att förbättra likvärdigheten i betygsättningen.
Olika tolkning och tillämpning av de nationella målen
En trolig förklaring till att betygsättningen varierar mellan olika skolor är att lärare gör olika tolkningar av kursplanernas mål och betygskriterier. Lärares tolkningar prövas alltför sällan mot varandra, särskilt inte mellan olika skolor. Detta får konsekvenser för den likvärdiga betygsättningen. Här har både staten, huvudmän och lärare mer att göra för att tolkningarna ska bli mer samstämmiga.
En annan orsak till variationen mellan skolorna kan vara att behörighetskraven till gymnasiet gör att lärare på en del skolor kan ha svårt att underkänna elever. Man "friar hellre än fäller" en elev som inte nått målen. Vissa skolor kan också sätta betyg på andra grunder än de nationellt fastställda betygskriterierna. Det är viktigt att lärare och skolor håller sig till de nationellt fastställda betygsgrunderna och att huvudmän och stat granskar att så sker.
Fristående skolor sätter inte högre betyg
Ett annat viktigt resultat är att variationen i hur betygen sätts inte kan förklaras med tillväxten av fristående skolor. Fristående skolor sätter inte i genomsnitt högre betyg i förhållande till proven jämfört med kommunala skolor. Det finns gott om både fristående och kommunala skolor som sätter relativt höga betyg i förhållande till resultaten på proven men det finns också gott om både kommunala och fristående skolor som sätter relativt restriktiva betyg i förhållande till provresultaten. Problemet med likvärdighet mellan skolor är ett generellt problem och har inte att göra med om skolan är fristående eller kommunal.
Inte heller tyder rapportens analyser på att skolor som är mer konkurrensutsatta skulle sätta högre betyg i förhållande till provresultaten jämfört med övriga skolor.
För frågor kontakta
Anders Auer, undervisningsråd, på tfn 08-527 333 79 mobil 070-582 22 87
Jonas Sandqvist, undervisningsråd, på tfn 08-527 333 45 mobil 0730-79 90 19
Ann Carlson Ericsson, avdelningschef för avdelningen för läroplansfrågor, på tfn 08-527 332 17 mobil 0733-77 32 17
