PISA 2006: Svalt intresse för naturvetenskap

2007-12 - Intresset för naturvetenskap är svalt bland landets 15-åringar. Det visar den attitydstudie som genomfördes i samband med PISA-undersökningen 2006. Resultatmässigt visar studien att Sverige håller jämna steg med OECD-genomsnittet i både naturvetenskap och matematik men ligger över genomsnittet i läsförståelse.

Resultaten i PISA 2006 visar att svenska 15-åringar placerar sig över OECD-genomsnittet i läsförståelse och på genomsnittet i både matematik och naturvetenskap. Finland är återigen bäst inom samtliga ämnesområden. Sverige har halkat ner något i förhållande till resultatet i PISA 2003.
- Det finns en tendens till tillbakagång i matematik och naturvetenskap. Så rankingmässigt sett är det fler länder som ligger före oss, men det har inte skett några stora förändringar, säger Tommy Lagergren, chef vid Skolverkets enhet för resultatbedömning.

Naturvetenskap i fokus

I PISA 2006 var naturvetenskap huvudämne, vilket innebär att eleverna förutom kunskapsprov svarat på frågor om sin självuppfattning, sin attityd till naturvetenskap samt intresse och engagemang för ämnet.
- Det finns ett tydligt samband mellan elevernas attityder, motivation och intresse för naturvetenskap och deras resultat, säger Tommy Lagergren.
På internationell nivå måste man dock vara mycket försiktig med jämförelse av attitydsvar eftersom svaren är kulturellt betingade.
I ett internationellt perspektiv visar studien att intresset för naturvetenskap är svalt. Svenska elever är inte så intresserade av att lära sig naturvetenskap, de är heller inte särskilt oroade för klimatförändringarna.
- Vi kan se att intresset och resultaten är bundna till särskilda ämnesområden inom naturvetenskapen. Svenska pojkar presterar till exempel bättre på frågor om rymden, medan svenska flickor tycker att biologi är intressantare och presterar bättre där, säger Lagergren.

Bred analys förklarar

Den bredare analysen ger förklaringsmodeller till resultaten och skapar en klar bild över vilka delar svenska elever är bra på och vilka de är mindre bra på. De studier som Skolverket har gjort visar att det sätt som PISA beskriver kunskapen stämmer ganska väl överens med den svenska kursplanen för naturvetenskap.
- Svenska elever presterar mycket bättre inom det område som funnits med längst i kursplanen. Vi kan alltså se att alla dimensioner i kursplanen inte slagit igenom fullt ut. Vi behöver nu fundera vidare över resultaten, vad vi vill prioritera framöver och hur kursplanerna kan förtydligas så att de får ett bättre genomslag, säger Lagergren.

Svenska skolan likvärdig

En av slutsatserna i PISA-resultaten 2000 och 2003 var att det svenska skolsystemet har hög likvärdighet och ger alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, samma möjlighet till en bra utbildning. PISA 2006 visar att Sverige, tillsammans med flera andra nordiska länder, fortfarande har ett av de mest likvärdiga skolsystemen. Däremot finns det tecken som är oroande.
- Skolverket har följt upp PISA-resultaten ur ett likvärdighetsperspektiv sedan 2000. Det som oroar är att variationen mellan skolor fortsätter att öka. Detta innebär att det kommer att bli viktigare vilken skola man väljer. Men fortfarande är det bara tre länder som har en lägre variation mellan skolor, så likvärdigheten i svensk skola är fortfarande mycket god, säger Lagergren.
Text: Auri Andersson