PRESSMEDDELANDE
27 november 2008
Bättre studieresultat för elever som deltar i modersmålsundervisning
Närmare en femtedel, ca 155 000, av landets grundskoleelever har ett annat modersmål än svenska. Kvalitén och synen på undervisningen för elever med annat modersmål varierar stort mellan olika skolor. Samtidigt visar Skolverkets nya utvärderingsstudie att elever som deltar i modersmålsundervisning når bättre studieresultat än genomsnittet. Sambandet är tydligt men undervisningen är frivillig och elevers motivation kan till viss del påverka resultaten.
En bristande likvärdighet
Generellt är skolor med en högre andel elever med utländsk bakgrund och en högre andel utlandsfödda och nyanlända elever mer medvetna i frågor som gäller elever med annat modersmål. På denna typ av skolor erbjuds också elever med annat modersmål i högre utsträckning olika särskilt riktade undervisningsinsatser, t.ex. studiehandledning på modersmål. Det handlar också om lärares, och inte minst skolledningens, kompetens i mångfaldsfrågor och flerspråkighet. Skolorna med låg andel elever med utländsk bakgrund ser inte alltid ett behov av att särskilt uppmärksamma dessa elevers skolsituation. Det visar Skolverkets studie "Med annat modersmål - elever i grundskolan och skolans verksamhet".
Bör ämnet svenska som andraspråk ifrågasättas?
Undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs till övervägande del i studiens skolor som en stödundervisning, som extratimmar till undervisningen i svenska. Den varken organiseras eller betraktas som ett likvärdigt alternativ till ämnet svenska. Till stor del riktas undervisningen till gruppen svagpresterande elever. Bland andragenerationsinvandrade elever är det framför allt de från lågutbildade familjer med svag position på arbetsmarknaden som deltar. Ämnet har generellt en låg status och det är inte ovanligt att både elever och föräldrar är tveksamma till att eleven ska delta i undervisningen. Sammantaget visar studien en bild av undervisningen i svenska som andraspråk som är långt från de intentioner som finns uttryckt i olika måldokument. Frågan bör nu ställas om svenska som andraspråk egentligen är berättigat som ämne, alternativt, vad som egentligen ska till för att svenska som andraspråk ska fungera som självständigt ämne, i enlighet med grundskoleförordningens reglering och ämnets kursplan.
Stärk modersmålsundervisningen
Modersmålsundervisningen framträder i studien som en i hög grad marginaliserad verksamhet inom skolan. Huvudansvar för verksamheten ligger i flertalet fall på kommunen, vilket kan betyda att skolan har en bristande insyn i verksamheten. När elever inte kan erbjudas undervisning handlar det ofta om för få elever eller brist på lärare. Att elever inte vill eller kan delta handlar ofta om att undervisningen bedrivs efter skoltid. Samtidigt visar Skolverkets utvärderingsstudie på ett tydligt samband: elever som deltar i modersmålsundervisning presterar bättre i skolan överlag. Exempelvis når gruppen ett högre genomsnittligt meritvärde (220 p) än gruppen elever med svensk bakgrund (208 p). Detta gäller generellt för elever som har deltagit i modersmålsundervisningen, oavsett familjebakgrund, kön, eller migrationsbakgrund. Eftersom undervisningen är frivillig skulle dock det höga meritvärdet för gruppen, åtminstone till någon del, kunna handla om studiemotivation. Sammantaget pekar studiens resultat på ett i det närmaste motsatt förhållande - å ena sidan en marginaliserad undervisning och å andra sidan en möjlig positiv effekt av att delta i undervisningen. Det motiverar att modersmålsundervisningen stärks i grundskolan.
För frågor kontakta:
Eva Wirén, undervisningsråd
08-52733262 eller 0733-773262
