PRESSMEDDELANDE  9 december 2008

Fortsatt försämrade resultat i matematik och naturvetenskap i årskurs 8 enligt TIMSS

Enligt TIMSS 2007 ligger svenska elever på genomsnittlig nivå i naturvetenskap, men under genomsnittet i matematik både i årskurs 4 och 8, i jämförelse med övriga EU/OECD-länder. Jämfört med förra TIMSS-undersökningen 2003 har resultaten för årskurs 8-elever försämrats i både matematik och naturvetenskap.

Sverige deltar i TIMSS för att få en bild av det svenska skolsystemet och undervisningen i matematik och naturvetenskap i relation till andra länder, samt att följa utvecklingen över tid.

Fortsatt nedgång i årskurs 8

Svenska elever i årskurs 8 presterar under EU/OECD-genomsnittet i matematik. Den negativa utveckling som kunde påvisas mellan 1995 och 2003 har fortsatt, om än i något långsammare takt. Sedan 1995 har andelen elever som inte når upp till den mest grundläggande kunskapsnivån mer än fördubblats. Samtidigt har andelen elever som presterar på den mest avancerade nivån minskat ännu mer. Svenska elever är relativt bättre på statistik och sannolikhet samt till viss del även på taluppfattning och aritmetik. Däremot är svenska elever sämre i framför allt algebra men också i geometri.

I naturvetenskap presterar de svenska eleverna i nivå med EU/OECD-genomsnittet. Nedgången mellan 2003 och 2007 är större än i matematik och resultaten tyder inte på att nedgången från 1995 skulle vara på väg att bromsas upp. Sedan 1995 har andelen elever som inte når upp till den mest elementära kunskapsnivån tredubblats samtidigt som andelen elever som presterar på den mest avancerade nivån minskat i motsvarande omfattning. Svenska elever är bättre i biologi och något sämre i kemi men profilen är mera jämn i naturvetenskap jämfört med i matematik.

I årskurs 8 finns inga skillnader i genomsnittligt resultat mellan pojkar och flickor i matematik eller naturvetenskap. Däremot gäller för båda ämnesområdena att pojkarnas resultat har sjunkit mer än flickornas sedan 2003.

Bättre resultat i naturvetenskap än i matematik i årskurs 4

Det är första gången Sverige deltar i TIMSS med elever i årskurs 4. Resultaten visar att svenska elever presterar under genomsnittet för EU/OECD-länderna i matematik. Svenska elever i årskurs 4 är relativt bra på att sammanställa och tolka data, men sämre i taluppfattning och aritmetik samt geometri.

I naturvetenskap presterar svenska elever på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet. Svenska elever är relativt bättre i geovetenskap och till viss del även biologi, men relativt sämre inom området fysik och kemi.

I årskurs 4 presterar pojkar i genomsnitt något bättre än flickor i matematik. I naturvetenskap finns däremot inga skillnader mellan pojkar och flickor.

Mindre undervisningstid i matematik i Sverige

Enligt de enkäter som lärarna och rektorerna svarat på ägnas förhållandevis lite undervisningstid åt matematik i Sverige jämfört med snittet för EU/OECD-länderna, framför allt i årskurs 4. Svensk matematikundervisning bygger också mer på läroböcker och mer lektionstid ägnas åt självständigt arbete utan lärarens handledning jämfört med EU/OECD-genomsnittet.

Datoranvändningen i skolan har enligt elevenkäten minskat sedan 2003 och lärarna i Sverige uppger att de i ett internationellt perspektiv fått mindre fortbildning i att integrera IT i undervisningen. Läxor och prov betonas mindre i Sverige jämfört med EU/OECD-länderna i genomsnitt.
Det finns ett positivt samband mellan gott självförtroende att lära och goda resultat. Det gäller såväl i Sverige som i de andra länderna i undersökningen. Svenska fjärdeklassare uttrycker ett större självförtroende att lära jämfört med eleverna i EU/OECD-länderna i genomsnitt. Jämfört med elever i årskurs 8 har elever i årskurs 4 ett större självförtroende att lära både i Sverige och i andra länder.

De svenska eleverna har en mer positiv bild av sin trygghet och säkerhet i skolan än genomsnittet för EU/OECD-länderna medan lärarnas bild av säkerheten i skolan är ungefär som genomsnittet. Årskurs 8-rektorerna ger en mer negativ bild av frånvaro jämfört med rektorer i EU/OECD-länderna i genomsnitt, nivån i Sverige är densamma som 2003.

Resultaten behöver analyseras ytterligare

Skolverket ser i nuläget inga enkla förklaringar till resultaten som TIMSS visar. När resultaten tolkas är det viktigt att ha i åtanke att TIMSS är en internationellt överenskommen undersökning som inte har sin utgångspunkt i svenska förhållanden. Det krävs noggranna analyser av resultaten, tillsammans med andra underlag, för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas. Skolverket har tagit ett första steg i analysarbetet genom att de forskare som medverkat i genomförandet av TIMSS 2007 gör fördjupade analyser. En rapport om elevers förståelse av centrala matematiska begrepp i TIMSS finns framtagen.

Fakta om TIMSS

TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell jämförande studie om elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap som genomförs av organisationen IEA. I TIMSS-undersökningarna samlas en mängd information in om nationella regler och mål (nationell enkät), faktisk organisation och undervisning (skol- och läraren

För frågor kontakta (efter kl 17.00 9/12)

Camilla Thinsz Fjellström, undervisningsråd, tfn 08-527 331 49, mobil 0733-77 31 49

Anders Auer, undervisningsråd, tfn 08-527 333 17, mobil 0733-77 33 17

Kristian Ramstedt, enhetschef, tfn 08-527 332 03 mobil 0733-77 32 03

Per-Olof Bentley, Universitetslektor, fil dr, Göteborgs universitet, tfn 031-786 22 12 mobil 0730-79 90 16

Christina Kärrqvist, professor emerita, Göteborgs universitet tfn 031-786 22 58 mobil 0733-46 41 44