Matematiksatsningen 2010

Det är nu möjligt för skolhuvudmän att söka bidrag till lokala utvecklingsprojekt för att höja kvaliteten i matematikundervisningen. Nytt för i år är att man fritt kan välja belopp att söka, upp till 3000 kronor/elev. Dessutom kan utgifterna fördelas över hela projektperioden och måste inte tas under 2010. De nya villkoren beror på de förändringar som regeringen gjort i förordningen som reglerar bidragen.
- Nu blir det enklare för större projekt att beskriva de kostnader man faktiskt har i sitt utvecklingsarbete, säger Anders Palm, projektledare för Matematiksatsningen 2010.

Satsningen har två syften; kvaliteten i matematikundervisningen ska höjas och slutmålet är att fler elever ska gå ut grundskolan med minst betyget Godkänd i matematik.

Villkor

Skolverket har beslutat att man denna gång kan söka bidrag för utvecklingsprojekt som har olika längd. Det är möjligt att söka för en termin, ett läsår eller två läsår. Hur långt utvecklingsprojekt man vill driva anges i ansökningsformuläret. Kostnaderna för utvecklingsprojektet kan också fördelas över hela projektperioden.
- Förutsättningarna för kommuner och friskolor blir bättre då de kan föreslå åtgärder utifrån de behov de har i verksamheten, säger Anders Palm.

De som kan ansöka om bidraget till matematiksatsningen är samtliga skolhuvudmän i grundskola, sameskola, särskola och specialskola. Det är antalet elever som omfattas av utvecklingsprojektet som sätter ramarna för hur stort bidrag man maximalt har möjlighet att söka.
- Skillnaden mot 2009 är att man i år har möjlighet att söka ett mindre bidrag än 3000 kronor per elev men det maximala bidragets storlek är fortfarande 3000 kronor/elev, säger Anders Palm.

Skolverket beviljar bidrag för tre typer av utvecklingsprojekt; metodutveckling, pedagogisk ut-veckling och fördjupade ämneskunskaper och huvudmännen avgör själva vilken eller vilka typer av utvecklingsprojekt man vill satsa på. Skolverket kommer att sprida bidraget mellan de tre olika delarna.

Ansökan och bedömning

Huvudmännens ansökan ska ta sin utgångspunkt i kursplanen i matematik. Innan man skriver sin ansökan ska man fundera kring frågor som: Vilka behov har vi identifierat i vår verksamhet? På vilket sätt och inom vilka områden vill vi höja matematikundervisningens kvalitet? Vilket matematiskt innehåll vill vi arbeta med? Hur tänker vi dokumentera, följa upp och utvärdera vårt arbete?

För att ansöka om bidrag till ett utvecklingsprojekt ska man ladda ner tre dokument från Skolverkets hemsida; riktlinjer för hur ansökan ska göras, skolhuvudmannens ansökan och bilagan där de projekt som skolhuvudmannen vill ansöka om bidrag för ska beskrivas.

Varje skolhuvudman får bara lämna in en ansökan men den kan innehålla flera olika projekt. Då beskriver man varje projekt i en egen bilaga.
- Det innebär till exempel att större skolhuvudmän kan identifiera olika typer av behov i olika delar av sin verksamhet och sedan beskriva sina utvecklingsprojekt i varsin bilaga. Men man lämnar bara in en samlad ansökan, säger Anders Palm.

Ansökan ska skickas till Skolverket både digitalt och per post. Orsaken är att detta avsevärt underlättar Skolverkets hantering av ansökningarna.
- Det är viktigt att skicka in både en ansökan digitalt och en med vanlig post samt att bara använda de tre dokument som ligger på Skolverkets hemsida, säger Anders Palm. Eventuella egna bilagor som skickas in kommer vi inte att ta hänsyn till.

Skolverket kommer inledningsvis att göra en kvalitetsbedömning av de inkomna ansökningarna där bland annat en bedömning av om behov, mål, genomförande och ekonomi i projektet hänger ihop med varandra och bildar en helhet. De lokala projektens möjlighet att bedöma förändringar i undervisningens kvalitet samt elevernas måluppfyllelse, kommer också att utgöra ett bedömningskriterium.

Utvärdering och uppföljning

Skolverket ska utvärdera statsbidragets effekter utifrån vilka faktorer som ökar måluppfyllelsen i olika sammanhang. Därför kommer Skolverket att bevilja bidrag till huvudmän med olika förutsättningar, bland annat när det gäller geografisk spridning och åldermässig spridning av eleverna.
- Vi ska fördela statsbidraget brett så att vi till exempel får syn på olika huvudmän som har olika förutsättningar men kanske väljer att arbeta på liknande sätt, säger Anders Palm.

Sista ansökningsdag är fredagen den 26 februari och sedan börjar projektgruppen på Skolverket läsa igenom ansökningarna och under april kommer besked att ges till de huvudmän som ansökt om bidrag.
- En enskild huvudman kommer inte med nödvändighet att få hela sin ansökan beviljad, utan vi kan komma att bevilja delar av en ansökan, säger Anders Palm. Därför är det viktigt att varje utvecklingsprojekt beskrivs på en egen bilaga.

Skolverket kommer att följa upp hur bidragen använts genom att skohuvudmännen lämnar in en ekonomisk redovisning. När denna ska lämnas in beror på hur långt utvecklingsprojekt man bedrivit.
- Har man till exempel sökt bidrag för ett utvecklingsprojekt under 2 läsår, kan man fördela sina kostnader under hela denna period. Vi kommer då att göra två uppföljningar, en per läsår, säger Anders Palm.

Eftersom Skolverket ska utvärdera bidragets effekter är det viktigt att skolhuvudmännen i sina bilagor talar om hur de kommer att utvärdera sina projekt. Så småningom kommer en rapportmall med information om hur det ska gå till.
- Naturligtvis måste de som får bidrag dokumentera sitt arbete och lämna in till Skolverket efter avslutat projekt, säger Anders Palm.

Framgångsrikt kvalitetsarbete

Alla huvudmän som beviljas bidrag kommer att få ett erbjudande från Skolverket om att delta i en regional uppstartskonferens under vecka 20 eller 21. Syftet är att erbjuda huvudmän och lokala projektledare stöd kring arbetet med kvalitetsarbete och utvärdering.

Vad är det som gör att ett utvecklingsarbete blir hållbart och faktiskt lämnar spår även efter att pengarna är förbrukade? Några faktorer som framkommit i utvärderingar av tidigare projekt där Skolverket fördelat pengar är att projektet ska vara förankrat i hela organisationen, att samverkan med högskolan erbjuder en kvalitativ samtalspartner och att dokumentation och kontinuerlig utvärdering skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar kvalitetsutveckling.

Text: Anna Ström

De ändrade villkoren för årets ansökan finns att läsa i en tilläggsförordning (SFS 2009:1457).