PRESSMEDDELANDE  2 juni 2003

Lagen om registerkontroll tillämpas väl ur ett barnskyddsperspektiv

Skolverkets uppföljning av lagen om registerkontroll visar att reglerna tillämpas väl ur ett barnskyddsperspektiv. Fler får dock visa utdrag ur belastningsregistret än vad lagen säger. Samtidigt är det svårt att se om syftet att skydda barn mot övergrepp har uppnåtts i och med lagen. Detta visar Skolverkets uppföljning av lagstiftningen som lämnas till regeringen idag.

Skolverket har på regeringens uppdrag utfört en uppföljning av lagstiftningen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg som trädde i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna innebär att personal inom dessa verksamheter ska visa upp ett utdrag ur polisens belastningsregister när de erbjuds en anställning – men först då. Lagstiftningen består av en jämkning av två mycket viktiga skyddsintressen – skyddandet av barn mot övergrepp och skyddet av den personliga integriteten. Skolverkets undersökning har främst bestått i en enkät riktad till drygt 1 300 personer som har att tillämpa lagstiftningen i sitt arbete, samt djupare intervjuer med 60 personer ur samma målgrupp.

Undersökningen visar att lagens barnskyddande aspekter tillämpas relativt väl ute i verksamheterna. Avsteg görs däremot betydligt oftare beträffande de integritetsskyddande aspekterna. För längre anställningar begärs utdrag in i c:a 90 % av verksamheterna och lagen tillämpas rätt i omkring hälften av dem – d.v.s. utdrag begärs in när en anställning erbjuds. Nästan lika många gör avsteg från lagens integritetsskyddande avgränsningar och begär in utdragen för tidigt i anställningsprocessen. Detta har alltså fått till följd att Rikspolisstyrelsen under de första två åren fått hantera c:a 300 procent fler ansökningar om utdrag än vad lagen egentligen ger utrymme för. Under de första två åren som lagstiftningen varit i kraft, har 70 000 personer anställts på tjänster som lagen omfattar. Samtidigt har 200 000 registerutdrag lämnats ut. Av dessa innehöll 122 stycken anteckningar om brott, varav runt hälften rörde grov misshandel.

När det gäller hastigt uppkomna vakanser tillämpas lagen sämre utifrån både den barnskyddande och integritetsskyddande aspekten. Vid dessa anställningar tar bara en dryg tredjedel av anställarna in utdragen vid rätt tillfälle och åtminstone 1/5 inhämtar inte utdrag alls. Dessa siffror kan delvis förklaras med att bemanningsföretag och vikariepooler står för en del av bemanningen i dessa fall, och därmed ofta även för registerkontrollen. Detta leder emellertid till ett annat avsteg från lagen, då det visat sig att dessa pooler och förmedlingar inte sällan begär in registerutdrag redan då någon anmäler sig till verksamheten. Alltså frångås lagen genom att man inte inväntar att någon erbjuds anställning innan utdraget begärs in.

Ibland förekommer osäkerhet om vilka yrkesgrupper som ska omfattas av registerkontrollen ute i verksamheterna. Osäkerheten gäller dels personal som är anställd i verksamheterna, men bara i ringa omfattning arbetar ensamma med barn (t.ex. administratörer, vaktmästare, kökspersonal, städare), dels personer som arbetar i verksamheterna men inte anställs där (utan t.ex. i fastighets- eller fritidsförvaltningen). Enligt lagen och dess förarbeten ska den första gruppen omfattas av registerkontrollen, men inte den andra – vilket kan leda till gränsdragningsproblem.

Praktikanter har uttryckligen undantagits från kravet att lämna registerutdrag. Här finns dock tecken på att praxis med motsatt innehåll är på väg att utbildas ute i verksamheterna. Vidare uppger mer än hälften av de svarande att de inte lämnar ut registerutdragen om någon så begär, eller att de gör det först efter sekretessprövning. Detta är en missuppfattning, eftersom samma offentlighet ska gälla för dessa utdrag som för övriga anställningshandlingar.

En avigsida med lagen kan vara att man ser registerutdragen som en garanti att allt är bra med personen man anställer. Vid Skolverkets djupare intervjuer av rektorer och barnomsorgschefer har antytts att man tycks uppfatta att detta ”obehagliga ämne” är avklarat i och med att ett blankt registerutdrag uppvisats. Vid intervjuer och referenskontroll betonas då istället andra aspekter av personens lämplighet. Det har dock varit svårt att få en uppfattning om hur vanligt detta tankesätt verkligen är.

Svårbedömd effekt

Lagstiftningen om registerkontroll har till syfte att stärka barns och ungdomars skydd mot främst sexuella övergrepp. Av ett antal orsaker har det varit svårt för Skolverket att svara på om detta syfte har uppnåtts. Lagstiftningen antogs utan att det fanns någon samlad bild av hur vanligt förekommande det var att barn utsattes för övergrepp av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg – bara att problemet sannolikt var mycket litet. Ett av lagens viktigaste syften har redan från början varit att avskräcka dömda personer från att över huvud taget söka sig till dessa verksamheter. Vidare tycks avgränsningen av vilka brott som ska förekomma på registerutdragen vara gjord utan tillräcklig kunskap om hur väl just denna avgränsning tar tillvara barnens skyddsintressen. Av dessa orsaker, och att lagen verkat endast en kort tid, blir effekten svårbedömd. Vi ser att det finns goda skäl att skaffa mer kunskap inom dessa områden inför en mer heltäckande utvärdering.

Skolverkets slutsatser

Lagstiftningen behöver ses över

Lagtexten bör formuleras så det blir möjligt för verksamheterna att fylla sitt vikariebehov även med mycket kort varsel, utan att därför bryta mot denna lag. Vidare bör det utredas hur lagen ska hantera det faktum att personer ibland verkar inom skola eller barnomsorg, utan att vara anställda inom just dessa verksamheter och därför inte idag omfattas av registerkontrollen. Slutligen bör även praktikanter enligt Skolverkets mening visa registerutdrag då de påbörjar sin praktik.

Informationen behöver förbättras

Det bör ses över hur informationen ska fås att verkligen nå ut till dem som har att tillämpa reglerna i sin verksamhet. Skolverket, Svenska Kommunförbundet och Rikspolisstyrelsen har kommit överens om att samarbeta kring informationen om lagstiftningen.

Kunskapsläget behöver förbättras

På några områden skulle det behövas mer kunskap för att rätt kunna bedöma lagstiftningens effekt och eventuella behov av justeringar.

För frågor kontakta

Eva Ulveson, projektledare och jurist,
tfn 08-5273 31 47, 070-396 65 49
Simon Jernelöv, utredare,
tfn 08-5273 33 95, 070-582 23 05