PRESSMEDDELANDE  15 april 2003

Valfrihet leder till skolutveckling men också till segregation

Valfrihetens effekter på skolområdet är både positiv och negativ. Skolutvecklingen stimuleras, särskilt genom profilering och pedagogisk förnyelse. Föräldrars engagemang ökar liksom lyhördheten från skolor och kommuner. Samtidigt visar Skolverkets studie att valfriheten förstärker såväl den etniska som den socioekonomiska och prestationsmässiga segregationen.

Valfrihet är ett mångtydigt begrepp vars innebörder växlat i den skolpolitiska debatten under de senaste 20 åren. Det råder dock ingen tvekan om att valfriheten har legitimitet i skolpolitiken. Det bekräftas i hög grad av Skolverkets undersökning som riktar sig till ett representativt urval av föräldrar, 4700, som har elever i grundskolans skolår 2, 5 eller 9 våren 2001 och till samtliga kommuner. En överväldigande majoritet av föräldrar, mer än 90 procent, håller med om att föräldrar och barn själva bör få välja vilken skola barnen ska gå i. Föräldrar nöjer sig inte med att uttala sitt stöd för valfrihet, den utnyttjas också. Så gott som 40 procent av de tillfrågade föräldrarna uppger att de gjort ett aktivt val. Vidare uppger mellan 70-80 procent av föräldrar som valt skola, att de valt till en skola snarare än valt bort från en skola.

Högutbildade mer positiva

Det finns dock betydande skillnader mellan olika föräldragrupper avseende hur välinformerad man är inför frågor om skolval och i vilken utsträckning man väljer skola. Studien visar att de faktiska förutsättningarna för att kunna skaffa sig information varierar i betydande utsträckning mellan olika föräldragrupper beroende på socioekonomiska faktorer och var man bor. Inställningen till både fristående skolor och konkurrens mellan olika skolor är betydligt mer positiv bland föräldrar med hög utbildning, föräldrar från storstadsområden och föräldrar som valt fristående skolor. Det bör också framhållas att resultaten tyder på en ökad osäkerhet när det gäller bedömningen av valfrihetens effekter. Således har andelen föräldrar som är osäkra på om man gillar eller inte gillar fristående skolor ökat jämfört med 1993.

Skolor mer lyhörda

Det framkommer en något splittrad bild när man på kommunal förvaltningsnivå bedömer valfrihetens effekter i fråga om skolutveckling. För vissa skolor i medvind tycks valfrihet ha gynnat profilering och mångfald medan s.k. bortvalsskolor saknar förutsättningar till utveckling. Valfrihet kan för glesbygdskommuner innebära kostnadsökningar. Även i fråga om inflytande är bilden något splittrad även om huvudtendensen är att föräldrar ser valfrihet som en positiv drivkraft för engagemang. Flertalet föräldrar och företrädare för kommuner bedömer att valfriheten ökat trycket på skolor och kommuner och därmed ökat deras benägenhet att lyssna.

Ökad segregation

I fråga om valfrihetens effekter på segregation framkommer en mer enhetlig bild. I föräldraenkäten bedömer en majoritet av föräldrarna att valfrihet leder till att profilskolor lockar till sig vissa kategorier elever och att kvalitetsskillnaderna mellan olika skolor ökar. Förvaltningschefer i storstäder och förortskommuner gör liknande bedömningar. Även i de två särskilt studerade fallen visar resultaten tämligen entydigt att segregationen faktiskt ökat.

Synen på valfrihet inom skolområdet varierar redan idag avseende i första hand socioekonomiska faktorer och om den trenden fortsätter så kommer en ytterligare polarisering att äga rum när det gäller synen på de reformer som bär spår av idéer om valfrihet. En försiktig tolkning är att ”slaget om valfriheten” ännu inte är över. För att positiva föreställningar om valfrihet ska etableras över tid måste valfrihet kunna kopplas samman och identifieras med andra positiva värden som fördjupad demokrati, pedagogisk utveckling och rättvisa. Om valfrihet istället sammankopplas med ökade skillnader, segregering och därmed orättvisa kommer osäkerheten kring värdet av idéer om valfrihet på skolområdet på sikt undergräva reformernas legitimitet. Enligt Skolverket kan ett optimistisk scenario innebära att valfrihetsreformen kombineras med särskilda insatser såsom riktade stödinsatser till utsatta skolor som motverkar och mildrar de negativa effekterna.

För frågor kontakta

Sun-Joon Hwang, projektledare,
tfn 08-527 331 85 mobil 0733-77 31 85
Göran Bergström, undervisningsråd,
tfn 08-527 331 53