PRESSMEDDELANDE  22 januari 2003

Skolor tidsplanerar utan hänsyn till elevernas individuella behov

Gamla mönster och strukturer styr tidsanvändningen i skolan.
Många skolor inser inte behovet av individuella lösningar eller att olika elever kan behöva olika mycket studietid. Många elever anser att den "kollektiva" tidstilldelningen skapar stress i skolan. Det visar Skolverkets kvalitetsgranskning om tid för lärande som publiceras idag.

Varje elev har unika förutsättningar, behov och mål för sitt lärande. Hur tiden dimensioneras och används för elevernas lärande har betydelse för vilka resultat som nås. Därför innebär en effektiv tidsanvändning att varje elev får lära i den takt och med de arbetssätt som bäst gynnar hans eller hennes utveckling utan att det blir fråga om enskild undervisning.

Den grundläggande frågan för lokala skolpolitiker, rektorer och lärare är: Hur använder man tiden för att nå bästa resultat? Eftersom man har ett lokalt och professionellt ansvar för att utforma framgångsrika lösningar, ska och kan den statliga kvalitetsgranskningen inte ge det rätta svaret på den frågan. Skolverkets kvalitetsgranskning har i stället varit inriktad på hur man i kommuner och skolor har utnyttjat friutrymmet för att ge varje elev så bra förutsättningar för lärande som möjligt.

Elevens tid för lärande är granskningens fokus. Hur denna tas tillvara är beroende av beslut och åtgärder från aktörer på alla nivåer i utbildningssystemet, och därför har också staten, kommunerna, skolledarna och lärarna varit föremål för granskningen.

Bristande kontroll över tiden

Kvalitetsgranskningen har visat att mål- och resultatstyrning på många sätt inte fungerar som avsett. Det sker sällan en förutsättningslös prövning för att nå fram till ändamålsenliga tidslösningar. Kommunalpolitiker, rektorer och lärare utövar i begränsad utsträckning ledarskap genom att aktivt forma tidsanvändningen utifrån målen. De brister dessutom i kontrollen över tidsresursen och de resultat den genererar.

Friutrymmet utnyttjas alltså inte i den utsträckning som är möjligt. Det hindrar dock inte att man lokalt önskar ännu mindre statlig reglering. Medvetenheten om tiden som en begränsad resurs och som medel för måluppfyllelse är i många fall låg. Lokala tidslösningar svarar ofta inte upp mot den individualisering och flexibilitet som är en av avregleringarnas främsta avsikter. En kvantitativ syn på tid råder ofta – mer tid i stället för annorlunda tidsanvändning anses vara lösningen när målen inte nås. Samtidigt finns många tidstjuvar som betydligt reducerar den tid som är avsedd för lärande.

Elever saknar inflytande

Elever saknar i många fall egentligt inflytande över hur tiden för lärande används. Litet tillspetsat kan man rangordna dem som har makten över tiden i skolan på följande sätt: traditionen, bussbolag, lärare, schemaläggare, rektor och sist eleven.

Variationerna är stora mellan och inom de huvudmän och verksamheter som granskats. En viktig förklaring står förmodligen att finna i egenskaper hos ledarna och pedagogerna, som har ett avgörande ansvar för elevernas lärande. Goda exempel som framkommit i granskningen visar att det finns möjlighet att skapa en effektiv tidsanvändning som gynnar eleverna och som de har rätt att kräva av skolan.

Som helhet har granskningen påvisat en tendens att tidsanvändningen är mera flexibel och förutsättningslöst formad efter det nationella uppdragets mål och krav i förskolan, grundskolans tidigare år, komvux, svenska för invandrare och på vissa yrkesinriktade program i gymnasieskolan. Traditionella strukturer med bland annat markerad uppdelning av lärandet efter ämnesgränser påträffas oftare i grundskolan i övrigt samt på Natur- och Samhällsvetenskapsprogrammen och allmänt bland kärnämnena i gymnasieskolan.

Stress av ojämn arbetsfördelning

Effekter av de brister som tidsanvändningen uppvisar är att eleverna inte får tillfälle till bästa möjliga lärande utifrån sina förutsättningar och att alla elever inte får en likvärdig utbildning. Den kollektiva tidstilldelningen som dominerar i skolan innebär att stress lätt framkallas hos eleverna av obalansen mellan tid och uppgift. Eleverna tenderar att stöpas i samma form och de känner sig stressade av ojämn arbetsfördelning. En ineffektiv tidsanvändning innebär också att resurser spills och att det uppstår stora kostnader för samhället att reparera det som förlorats, t. ex. genom att eleverna gör om delar av sin utbildning i komvux.

Utbildningsinspektörerna har lämnat förslag till utvecklingsområden för tidsanvändningen. De innebär genomgående att staten som uppdragsgivare maximerar friutrymmet för de kommunala och fristående utförarna och att dessa på huvudmanna-, rektors- och lärarnivå tar ett allt större aktivt ansvar för att utforma och tillämpa funktionella tidslösningar samt kontinuerligt följer upp, utvärderar och förbättrar dem.

För frågor kontakta

Per Andersson, undervisningsråd,
tfn 08-527 333 63 mobil 070-628 39 00.
Gunilla Olsson, enhetschef för kvalitetsgranskning,
tfn 08-527 331 55, mobil 0733-77 31 55.

Om du vill ha mer information om någon lokal kvalitetsgranskning kontakta Sara Knöfel, enheten för kvalitetsgranskning, tfn 08-527 334 46, mobil 0733-77 34 46.