Hoppa över menyn

 
 

Frågor och svar

Vad gör man om de nationella proven inte kommit till skolan en vecka före provdagen?

Svar:Om provpaketet inte kommit till skolan enligt beställning, kontakta Skolverkets distributör, Liber distribution, tfn 08-690 94 90, fax 08-690 90 04.

Vilka utbildningsanordnare kan beställa nationella prov?

Svar:Proven distribueras till dem som använder de nationella proven som stöd för bedömning och betygssättning enligt Skolverkets kursplaner och betygskriterier. Övriga intresserade har möjlighet att ta del av de prov som Skolverket inte planerar att återanvända. Dessa prov återfinns via www.skolverket.se > Prov & bedömning >Nationella prov >Tidigare prov

Hur får jag tillgång till material i Skolverkets provbank?

Svar:Genom att beställa lösenord till provbanken via Skolverkets hemsida: www.skolverket.se > Prov & bedömning > provbanken. För att få beställa lösenord ska du arbeta som lärare i grundskola eller gymnasial utbildning.

Fråga: Vad är obligatoriskt i det nationella provsystemet?

Svar:Prov och material i det nationella provsystemet är antingen ett erbjudande till skolan eller obligatoriska för läraren att använda. I de fall proven är obligatoriska riktar sig obligatoriet till läraren. För en elev skiljer sig inte de nationella proven från andra prov som ingår i undervisningen. Obligatorium gäller för proven i årskurs 3, 5 och 9 samt för specialskolan årskurs 4, 6 och 10 och vissa kursprov i gymnasieskolan, liksom för proven i svenskundervisning för invandrare (sfi).

Varför ligger proven så sent under våren (ämnesprov i årskurs 9)?

Svar:I grundskoleförordningen står att "ämnesprov i svenska, engelska och matematik ska användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning". För att ämnesproven inte ska ligga alltför tätt men ändå användas som stöd för bedömning vid årskursens slut ligger proven utspridda under vårterminen i årskurs 9.

Får man genomföra ett prov på ett annat datum än vad som är fastställt?

Svar:När det gäller ämnesprov för årskurs 9 och nationella kursprov för gymnasieskolan får rektor, om det finns särskilda skäl, besluta om senare provdatum än vad som framgår av SKOLFS.

När det gäller nationella kursprov i gymnasial vuxenutbildning avgörs lokalt när ett prov ska genomföras. Men ett prov får aldrig genomföras före det första provdatum som framgår av gällande SKOLFS.

Får en elev göra ett nationellt prov i efterhand? Vad händer om man inte gör provet?

Svar:Det är tillåtet att låta en elev som inte genomfört det nationella provet vid det ordinarie provtillfället att göra provet eller en variant av provet, alternativt del av provet, vid ett senare tillfälle men det är upp till rektor att besluta om detta. Det som är avgörande är att provet ska vara ett stöd vid bedömning och betygssättning. Läraren avgör vilket underlag han eller hon behöver för betygssättning. Vid inrapportering av resultat till Skolverket (eller genom SCB) räknas även de prov som genomförts vid ett senare tillfälle, såvida det inte är tydligt att elevens resultat har påverkats av att eleven känt till stora delar av provets innehåll innan hon/han gjorde provet.

Vilket prov ska användas när en kurs avslutas mitt emellan två provperioder?

Svar:Betyg ska sättas vid kursens slut. Provet ska genomföras i anslutning till att en kurs avslutas. Om man befarar att uppgifter till det senast erbjudna provet läckt ut kan ett äldre sekretessbelagt prov användas.

Får man ta rast under ett prov?

Svar:Utgångspunkten måste vara att eleverna får visa vad de kan utan otillbörlig hjälp i form av extern hjälp som mobilsamtal eller andra samtal.

Skrivuppgiften i svenska B och svenska som andraspråk B varar i 300 minuter. Det kan bli nödvändigt att ta en kortare rast. Om lärarna är med under rasten kan man undvika att elever diskuterar provuppgifterna med varandra. Liknande förhållningssätt kan tillämpas vid övriga prov. I instruktionerna till proven i engelska rekommenderas att eleverna har rast mellan delproven Reading och Listening.

Finns det bestämmelser som säger att proven måste göras i helklass?

Svar:Nej, det gör det inte. Vissa delprov genomförs dock i grupp, t.ex. det muntliga delprovet i svenska och svenska som andraspråk. När det finns behov kan t.ex. ett muntligt prov genomföras i en mindre grupp än hel- eller halvklass.

Får vi kräva att elev förblir i skrivsalen minst 2 tim dvs. inte lämnar in provet för tidigt?

Svar:Det finns elever som kan skriva sin text på kortare tid än två timmar. Kanske passar de funderingar eleven haft om texterna i häftet och det muntliga anförandet väl in på ett av skrivämnena och då kan själva skrivandet gå fort. Om en elev verkligen är färdig med sin text på kortare tid än två timmar kan det inte finnas något hinder mot att han eller hon får lämna skrivsalen. Samtidigt kan det vara störande om elever hela tiden lämnar skrivlokalen. Vid vissa skrivsituationer kan det därför vara en fördel om eleverna sitter hela provtiden.

Får en elev göra ett nationellt prov om den kommer för sent till provtillfället?

Svar:Eftersom det inte finns särskilt reglerat måste beslut tas i varje enskilt fall. Om eleven får möjlighet att visa vad han eller hon kan vid ett nationellt prov utökas lärarens underlag för bedömning. Ett av huvudsyftena med ett nationellt prov är en likvärdig bedömning.

Får en elev göra om ett nationellt prov?

Svar:Avsikten är inte att proven ska göras flera gånger. Det är inte ovanligt att en elev tycker att han eller hon har misslyckats på ett nationellt prov och vill göra om provet. Det är viktigt att betona att ett nationellt prov är ett verktyg bland andra för en rättvis betygssättning och inte ett examensprov. Läraren avgör vilket underlag han eller hon behöver för att sätta betyg i ämnet eller kursen.

Hur genomför man muntliga prov?

Svar:Hur man organiserar genomförandet beror mycket på förhållandena i den egna klassen och skolan. Det är en fördel om lärarna tillsammans och med stöd av skolledningen, kan planera genomförandet. Samordning kan också ske mellan ämnen som har muntliga prov. Det är heller inte nödvändigt att genomföra proven en bestämd dag eller vecka utan de kan genomföras under en längre tid om det skulle underlätta genomförandet, dock inom ramen för provtiden.

Varför måste man göra ett muntligt prov i svenska? Vad händer om man inte gör det?

Svar:Det muntliga delprovet är en del i det nationella provet. Om eleven inte genomfört det eller något annat delprov är provet ofullständigt och läraren kan inte sätta ett provbetyg.

I både grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i svenska och svenska som andraspråk är elevens språkliga utveckling i både tal och skrift central. Det är därför naturligt att även i proven pröva den muntliga förmågan.

Vilken hjälp får läraren ge elever?

Svar:Här skiljer sig provämnena åt. Det viktiga är att användandet av hjälpmedel inte påverkar det som provet ska pröva. Huvudprincipen är dock alltid att eleven får visa vad hon eller han kan. Självklart ska läraren inte ge en lösning på den uppgift eleven har ställts inför men om eleven inte förstår p.g.a. uppgiftens formulering eller liknande kan läraren förtydliga frågeställningen för eleven. I det fall provet prövar just elevens språkbehärskning är det inte aktuellt att förklara frågan. Det är centralt att uppgiften fortfarande prövar det som provet avser pröva när hjälpmedel tillåts.

Får elever skriva det nationella provet på dator?

Svar:Det är viktigt att se till att fusk minimeras och att t.ex. nätuppkoppling inte finns tillgänglig för att elever inte ska kunna hämta textavsnitt etc. från Internet. För många elever är det naturligare att använda datorn som skrivredskap än att använda penna och papper.

Matematik: För matematikens del är det problematiskt att använda dator när en elev gör provet. I de flesta datorer finns programmet kalkylatorn installerad. Detta hjälpmedel är inte tillåtet i matematikprovens räknarfria del.

Svenska/svenska som andraspråk: Ämnesprovet i årskurs 9 och kursprovet i svenska och svenska som andraspråk innehåller båda skrivdelar. De kan skrivas på dator i den mån skolan har tillgång till datorer. För att elever inte ska kunna hämta textavsnitt etc. från Internet ska nätuppkoppling inte finnas tillgänglig. Det är skolans sak att se till att i den mån datorer används att fördelningen sker så rättvist som möjligt. På vissa skolor har eleverna sin egen mobila dator och ges tillfälle att skriva på den vid provet. Vid skrivuppgiftens genomförande blir det då skolans uppgift att se till att detta sker på ett säkert sätt så att t.ex. inte uppgifter sparas ned på datorerna eller läggs in på datorernas hårddisk så att otillbörlig spridning riskeras.

Engelska: Proven i skriftlig produktion i engelska är konstruerade och utprövade för skrivning för hand och bedömningsanvisningarna utformade därefter. Provet skrivs därför i normalfallet för hand. Elever med funktionshinder som inte är av tillfällig natur och som behöver få proven anpassade, kan skriva på dator. Om skolan har tillgång till datorer för alla elever och dator vanligtvis används i engelskundervisningen kan provet i engelska genomföras med hjälp av dator. Skolan måste då tänka på:
- att det kan finnas skillnader i en elevs prestationer beroende på skrivsätt, och
- att det kan finnas skillnader i lärares bedömning av hand- och datorskriven text.

Skolan måste kunna garantera:
- att eleven inte använder otillåtna hjälpmedel som till exempel grammatik- och stavningskontroll,
- att elevens dator inte kan kommunicera med Internet eller annan dator, och
- att inga elevuppgifter sparas i digital form på elevens dator.

Av bestämmelser i 17 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) följer att prov som återanvänds omfattas av sekretess. Avsikten är att provet ska kunna återanvändas under den tid som anges på provet.

Får elever ha med mobiltelefon, mp3-spelare eller liknande under provet?

Svar:Skolan måste se till att eleverna inte använder otillåtna hjälpmedel vid provtillfället. Även om en elev argumenterar för att få använda ett otillåtet hjälpmedel måste detta kunna lösas på annat sätt. Mobiltelefon kan inte betraktas som nödvändig eller tillåten utrustning under ett prov. När det gäller möjligheten att använda miniräknarfunktionen på mobiltelefonen kan i stället skolan tillhandahålla en låneminiräknare eller eleven själv låna en miniräknare.

En del elever vill lyssna på musik under provet. Det är skolans uppgift att se till att provet genomförs på ett tillförlitligt sätt och att ingen otillåten information finns tillgänglig för eleven. Sådana frågor kan lösas i skolans ordningsregler.

Fråga: Får en elev använda symbolhanterande räknare på ett nationellt prov?

Svar:Symbolhanterande räknare får användas på gymnasiets kursprov där räknare är tillåten.

Varför får man inte använda ordbok när man gör skrivuppgiften i engelskprovet?

Svar:Ett skäl är att tillgången till och kvaliteten på de ordböcker skolorna förfogar över är av varierande kvalitet. Utprövningar har gjorts där vissa grupper har haft tillgång till ordböcker och andra inte. Dessa har inte givit belägg för att kvaliteten på elevtexterna höjs med tillgång till ordbok. Vissa elever verkar t.o.m. bli stressade av att de tror sig behöva slå upp ord "för säkerhets skull", vilket kan ta onödigt mycket tid från själva skrivandet. Eftersom det ändå är en mer autentisk skrivsituation att ha tillgång till ordböcker kommer frågan att diskuteras vidare.

Varför får man inte ha med sig förberedelsematerialet till skrivuppgiften i Engelska B när man skriver uppsatsen?

Svar:Genom förberedelsematerialet bör eleverna vara förberedda för skrivuppgiften. Eleverna läser ett antal texter kring ett tema och funderar över ett antal punkter vid läsningen. Förberedelsematerialet är inte tillgängligt vid provtillfället. Ett skäl är att eleverna kan uppfatta det som att större krav ställs på källhänvisning och referatteknik än vad kursplanen ger uttryck för. Det finns också en viss risk för "lyftning" av delar av texten. En mindre utprövning där eleverna hade tillgång till förberedelsematerial har genomförts och den visade inte att texternas kvalitet höjdes. Frågan kommer dock att diskuteras vidare.

Skolverket | 106 20 Stockholm | Besöksadress: Alströmergatan 12 och Fleminggatan 20 | Telefon: 08-527 332 00 | Fax: 08-24 44 20 | E-post: skolverket@skolverket.se