TIMSS 2007: Försämrade resultat i matematik för svenska elever

2008-12 - De svenska eleverna i årskurs 8 presterar under EU/OECD-genomsnittet i matematik. Det visar resultat från den internationella studien TIMSS 2007.
- Vi ligger inte bara under genomsnittet för jämförbara länder. Sverige har även försämrat sina resultat i matematik sedan TIMSS 2003, säger Anders Auer, undervisningsråd på Skolverket.

59 länder har deltagit i Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2007 som undersöker kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen hos elever i årskurs 4 och 8. Med ett medelvärde på 491 poäng för årskurs 8 placerar sig Sverige på 15e plats i en rangordning av alla deltagarländer. Sverige hamnar även under genomsnittet bland de EU/OECD-länder som ingår.
- Vi ligger inte bara under genomsnittet för jämförbara länder. Sverige har även försämrat sina resultat i matematik sedan TIMSS 2003, säger Anders Auer, undervisningsråd på Skolverket.

Försiktig ljusning

I TIMSS 2003 var det svenska medelvärdet 8 poäng högre än 2007. Och i studien 1995, där Sverige deltog för första gången, hela 48 poäng högre. Jämfört med 1995 är Sverige ett av de länder som försämrat sina resultat mest. Men en försiktig ljusning kan spåras:
- Om man slår ut förändringen per år kan vi se att försämringen är mindre mellan 2003 och 2007. Därmed verkar det som att den negativa trenden är på väg att bromsas upp, säger Anders Auer.
Mellan åren 1995 och 2007 har andelen svenska elever som i TIMSS inte når upp till den mest elementära kunskapsnivån i matematik ökat från fyra till tio procent. Samtidigt har andelen elever som presterar på den mest avancerade kunskapsnivån minskat från tolv till två procent.

Lågt resultat i årskurs 4

Sverige deltar även för första gången i studien för årskurs 4 i matematik. Även här placerar sig svenska elever på en nivå som är lägre än genomsnittet för deltagande EU/OECD-länder.
- Eftersom det är första gången vi är med så är det svårt att ha förväntningar. Men vi hade hoppats på ett bättre resultat eftersom svenska elever i genomsnitt är ett halvår äldre, säger Anders Auer.
I de naturvetenskapliga ämnena presterar svenska elever både i årskurs 4 och 8 ungefär på samma nivå som EU/OECD-länderna. Men även i naturvetenskap fortsätter den negativa trenden i årskurs 8 och här finns inget som tyder på att försämringen är på väg att bromsas upp. I naturvetenskap har minskningen varit större än i matematik, 14 poäng, mellan studien 2003 och 2007.

Större försämring bland pojkar

I både matematik och naturvetenskap finns en tendens till att pojkar försämrat sina resultat mer än flickor. Elever i fristående skolor har i genomsnitt bättre resultat i TIMSS än elever i kommunala skolor.
- Det är inte alls förvånande utan speglar det som vi ser i statistik och andra utvärderingar, nämligen att elever med högutbildade föräldrar oftare återfinns i fristående skolor, säger Anders Auer.

Mäter inte allt

Utifrån det svenska deltagandet i TIMSS har Skolverket engagerat forskare för djupare analyser av resultaten.
- Det är viktigt att komma ihåg att det som mäts i de internationella studierna bygger på överenskommelser bland de länder som deltar och därför stämmer mer eller mindre väl med våra svenska kursplaner, säger Camilla Thinsz Fjellström, projektledare.
Därför menar hon att man ska vara försiktig med att koppla resultaten i TIMSS direkt till måluppfyllelsen i den svenska skolan. Den bedöms utifrån betyg och nationella prov baserat på svenska mål och betygskriterier.
- Men resultaten i TIMSS är inte förvånande. De stärker den bild vi redan har av elevernas kunskaper i dessa ämnen. TIMSS gör det möjligt att jämföra våra resultat med andra länder och ger underlag för att bedöma utvecklingen över tid. Vi kan få syn på strukturer och svagheter i vårt eget system som behöver analyseras mer.

Mindre undervisningstid

Studien visar att den svenska undervisningen skiljer sig på flera punkter jämfört med EU/OECD-genomsnittet. Den svenska skolan ägnar mindre timmar åt matematik, särskilt i årskurs 4, och undervisningen bygger i större utsträckning på läroböcker och självständigt arbete.
- TIMSS ger ett bra underlag för att reflektera över undervisningen i matematik och NO i skolan. Fokus ska inte ligga på att komma upp i ett visst medelvärde internationellt, säger Camilla Thinsz Fjellström.
Andra faktorer som inverkar på resultaten i TIMSS är vilken typ av elever som ingår i bortfallet i studien, motivation vid provtillfället och vanan vid det provformat som studien använder. Det är å andra sidan faktorer som är gemensamma för alla länder.

Svenska elever trygga

I studien ingår även en enkätundersökning bland elever, lärare och rektorer.
- Eleverna i den svenska skolan känner sig trygga och säkra. Vi utmärker oss i enkätsvaren och ligger i topp både i årskurs 4 och 8, säger Camilla Thinsz Fjellström.
Däremot har de svenska rektorerna i en internationell jämförelse en mer negativ bild av frånvaro och andra störande beteenden.

Text: Helena Norman

För frågor kontakta

För frågor kontakta (efter kl 17.00 9/12)
Camilla Thinsz Fjellström, undervisningsråd, tfn 08-527 331 49, mobil 0733-77 31 49

Anders Auer, undervisningsråd, tfn 08-527 333 17, mobil 0733-77 33 17

Kristian Ramstedt, enhetschef, tfn 08-527 332 03 mobil 0733-77 32 03

Per-Olof Bentley, Universitetslektor, fil dr, Göteborgs universitet, tfn 031-786 22 12 mobil 0730-79 90 16

Christina Kärrqvist, professor emerita, Göteborgs universitet tfn 031-786 22 58 mobil 0733-46 41 44