PRESSMEDDELANDE  3 november 2009

Statliga skolsatsningar når inte alla kommuner

Skolverket driver en rad satsningar för att öka elevernas möjligheter att nå målen i skolan men långt ifrån alla kommuner deltar. Det visar Skolverkets lägesbedömning 2009. En annan fråga som lyfts fram är att Skolverket ser behov av fördjupad kunskap om varför svenska elevers skolresultat har försämrats.

Det finns stora skillnader i hur olika kommuner och fristående skolor deltar i statliga satsningar för ökad måluppfyllelse. Något som i slutänden kan påverka likvärdigheten i skolan. 18 kommuner har exempelvis inte sökt statsbidrag för fortbildning inom lärarlyftet alls sedan starten 2007. Flera av dessa kommuner har heller inte tagit del av andra statliga utvecklingsbidrag som fördelades under perioden 1/10-2008 till 30/9-2009. De fristående skolhuvudmännen har i mycket lägre utsträckning än kommunala huvudmän tagit del av de statliga satsningarna. En möjlig förklaring till skillnaderna är att mindre kommuner och fristående skolor inte har samma administrativa organisation som större kommuner. En annan förklaring är att en del kommuner väljer att avstå på grund av krav på medfinansiering. Skolverket kommer under 2010 att undersöka orsakerna till varför vissa kommuner och fristående skolor väljer att inte delta i statliga utvecklingsinsatser.

Mer kunskap om försämrade resultat

Skolverket har nyligen publicerat en rapport om orsaker till att elevernas resultat i grundskolan har försämrats. Segregeringen har ökat, särlösningar blivit vanligare för elever i behov av stöd, mer egenarbete och mindre lärarledd undervisning är några faktorer som lyfts fram. För att komma tillrätta med problemen behövs mer kunskap. För att förstärka och komplettera pågående insatser kommer Skolverket att under 2010 prioritera arbetet med fördjupade analyser av resultaten i de internationella studierna och de nationella proven.

Viktigt med fokus på reformer

Skolan och förskolan står inför omfattande reformer. Förskolan får nya mål för det pedagogiska arbetet. Grundskolan får nya tydligare måldokument och nya nationella prov. Gymnasieskolan kommer att genomgå genomgripande förändringar, bland annat när det gäller programmens innehåll och struktur. För att reformerna ska få förväntad effekt krävs omfattande satsningar och tydligt fokus på att förankra reformerna både på nationell- och lokal nivå de närmaste åren.

Skolan - allt mer en marknad

44 procent av gymnasieskolorna är idag fristående skolor. Antalet fristående grundskolor har mer än fördubblats på tio år. Koncentrationen av fristående skolor är störst i storstäderna men intresset har nu börjat växa även i mellanstora städer. Den senaste tioårsperioden har också allt fler fristående skolor börjat bedrivas i aktiebolagsform inom större koncerner. Idag ansvarar ett tiotal större utbildningsföretag för närmare 30 procent av alla elever som går i fristående skolor. Skolverket ser ett behov av att studera hur mångfalden av driftsformer och utbildningsanordnare påverkar såväl elevers skolgång som kommunernas möjligheter att ha överblick och övergripande ansvar för utbildningsverksamheten.

För frågor kontakta

Silja Jundin, undervisningsråd
08-527 331 72 eller 070-639 10 09

Camilla Asp, stabschef
08-527 334 37 eller 0733-77 34 37

Helen Ängmo, överdirektör
kan nås efter 12:00 på
08-527 333 77, eller 0733-77 33 77