Söderkullaskolan vill vara med och påverka

När Skolverket kommer på besök befinner sig Söderkullaskolan mitt i en större renovering och skolan är utspridd i olika tillfälliga paviljonger. Trots detta är engagemanget för de nya kursplanerna påtagligt.
- Det har varit positivt för oss som skola att vara referensskola i kursplanearbetet, säger rektor Lars Månsson. Arbetslagen på skolan har också tyckt att det har varit roligt att få den här möjligheten att vara med och påverka de nya kursplanerna.

Skolan är en av åtta grundskolor i stadsdelen Fosie i Malmö och har ca 900 elever. Många av eleverna har sitt ursprung i andra länder och på skolan står språken i fokus - där finns kommunikationsklasser för elever med grav språkstörning, bilingualklasser där eleverna läser vissa ämnen både på svenska och engelska och internationella klasser där elever som befinner sig i Sverige under en kortare period går. Tidigare i år vann elever i årskurs nio på skolan Språkolympiaden, en rikstäckande tävling i moderna språk.

En grupp lärare på skolan diskuterar

När delar av Skolverkets projektgrupp kommer på besök strax efter höstlovet samlas rektor Lars Månsson och de biträdande rektorerna Rolf Erlandsson, Claire Potter och Ingrid Carnemalm för att diskutera hur arbetet med att vara referensskola har fungerat och vilka förslag på förbättringar de har.

- Generellt tycker jag att ämnenas syfte är väl framskrivna och att kursplanernas nya struktur verkar lovande, men det återstår fortfarande en hel del arbete framförallt när det gäller språket i kursplanerna och de begrepp som används, säger Claire Potter, biträdande rektor.

Tydlighet och friutrymme

I samband med remissperioderna träffades lärarna på skolan först i ämnesvisa grupper och diskuterade kursplaneutkasten, för att sedan träffas i mixade grupper och diskutera olika ämnens kursplaner tillsammans.

-Det är en balansgång mellan att lämna läraren ett professionellt friutrymme och att vara tydlig i kursplaneskrivningarna, säger Lars Månsson. Jag hoppas att de nya kursplanerna kan bli så pass tydliga att vi slipper ägna en massa tid åt att tolka dem lokalt, sen måste man förstås alltid diskutera kursplanerna och bryta ner dem till dagligt arbete och aktiviteter.

-Är kursplanerna otydliga ökar risken att man istället förlitar sig på läroboken, och det är ju olyckligt, säger Ingrid Carnemalm, biträdande rektor. Vi har höga förväntningar på kommentarmaterialet som ska komplettera kursplanerna och hoppas att det blir ett bra stöd för oss.

Claire Potter, Lars Månsson, Ingrid Carnemalm, Ulrika Rosengren och Rolf Erlandsson

I det regeringsuppdrag Skolverket har fått står att kursplanerna ska kunna användas av lärare och skolledare, förstås av föräldrar och förklaras och diskuteras med elever.

- Att kursplanerna ska vara tillgängliga för elever och föräldrar är i och för sig en bra tanke, men kursplanerna måste i första hand vara en arbetsinstruktion för läraren, säger Rolf Erlandsson, biträdande rektor. "Föräldrar" är ju också en oerhört heterogen grupp med olika förutsättningar och utbildningsnivå, vilken förälder ska man ha i åtanke?

De nya kursplanerna, och det faktum att det centrala innehållet kommer att anges i åk 1-3, 4-6 och 7-9 har lett till diskussioner mellan skolorna i Fosie om huruvida det även i framtiden kommer att vara möjligt att ha F-5-skolor.

När vi lämnar Söderkullaskolan är det med fullskrivna anteckningsblock och många tankar. Det är spännande att se att hur kursplaneutkasten har landat, hur diskussionerna har gått och vi ser fram emot nästa besök i december.

Text och foto: Helene Sjögren

Rebecka Gustafsson

Lärare i matematik, NO-ämnena och teknik

- Det är roligt att vi kan vara med och påverka. Sen är det lite tråkigt att det sker just i år när skolan renoveras och vi håller på och flyttar runt, det hade varit en fördel om vi hade haft mer tid att avsätta åt det här. Ända sedan jag började jobba som lärare har jag tänkt att jag skulle vilja sätta mig in mer i vad som står i läroplanen och kursplanerna så det här varit en bra möjlighet.

- Det har varit givande att sitta och diskutera i blandade grupper, annars är det ju ofta så att vi lärare i matematik/NO träffas och pratar, men nu har vi lyft blicken lite och tittat på hur man skulle kunna arbeta ämnesövergripande och tematiskt. Eleverna brukar uppskatta när vi jobbar tematiskt, det blir mer verklighetsnära.

- Jag tycker att de här kursplaneutkasten (från remissperiod ett och två) är tydligare än de nu gällande kursplanerna när det gäller vad vi ska undervisa om, men jag tror att det kan bli ännu bättre. Är kursplanerna inte tydliga är ju risken att läroboken styr istället!

Susan Sernbo

Lärare på Söderkullaskolans internationella del

- På skolans internationella del, där jag arbetar, använder vi International Baccalaureate-kursplanerna och jag tycker att kursplaneutkasten vi hittills har fått läsa påminner ganska mycket om IB-kursplanerna. Inom IB delas kunskapen inte upp i stuprör lika mycket.

- Att vara referensskola har lett till många bra diskussioner oss kollegor emellan. Vi som arbetar på skolans internationella del har haft några träffar och sedan har vi träffats, alla vi lärare på skolan som har de här årskurserna, och diskuterat. Det har visat sig att vi tycker ungefär samma sak, till exempel när det gäller att språket måste förenklas och att det finns en del svåra termer och begrepp.

- Jag hoppas att de nya kursplanerna kan bli så tydliga att de blir ett bra arbetsredskap för läraren, men att de också kan användas i kommunikationen med elever och föräldrar. Eleverna måste förstå varför de lär sig det de lär sig, det är så de blir motiverade!

Maria Brookes

Lärare i matematik, tyska och engelska

- Jag tycker att det känns lite som en ära att få vara med och påverka. De nu gällande kursplanerna har jag ofta upplevt som för otydliga för att vara något riktigt stöd för mig som lärare och jag hoppas att de nya kursplanerna kan komma att bli bättre i det avseendet.

- I den grupp som har träffats och diskuterat kursplaneutkasten har vi fokuserat på det här med att arbeta tematiskt och vilka möjligheter till tematiskt arbete som kursplanerna ger. Det finns flera områden tycker jag, som sex och samlevnad till exempel, som lämpar sig mycket väl för att undervisa om i tema och jag hoppas att vi kan komma att arbeta så mer i framtiden.

Måns Olsson

Lärare i SO-ämnena

- När jag fick reda på att vi skulle bli referensskola tänkte jag först "å nej, inte ännu en sak som kommer att ta en massa tid", men när vi väl satte igång att läsa kursplaneutkasten visade det sig vara rätt intressant - inte minst att jämföra utkasten med de nu gällande kursplanerna. Det är kul att vår skola blev utvald och kursplanerna är viktiga.

- Kursplaneutkasten i SO-ämnena är mer konkreta och greppbara, men som det ser ut nu har man lagt in för mycket centralt innehåll i årskurs 4-6 tycker jag. Naturgeografin har fått en undanskymd plats i geografiämnet och jag hoppas att det kommer att få mer utrymme i den slutliga versionen.

- Det stora problemet är hur vi ska hinna med: vi befinner oss i den delen av terminen då vi ska hålla utvecklingssamtal och skriva skriftliga omdömen och remisssperioderna är ju så korta.

- Som nyexaminerad lärare var jag glad över att kursplanerna gav ett så pass stort utrymme för läraren att bestämma innehåll, men nu kan jag tycka att det kan vara bra med kursplaner som ger lite tydligare ramar utan att friheten för den sakens skull försvinner.