SKOLFS

SKOLFS 1994:1    Grundföreskrift  Rubrik Förordning om läroplan för det obligatoriska skolväsendet  Utges av Regeringen  Historik    1994:1 Senaste Lydelse    1994:1 Grundföreskrift    1997:12 Ändringsföreskrift    1998:15 Ändringsföreskrift    2000:146 Ändringsföreskrift    2003:17 Ändringsföreskrift    2006:23 Ändringsföreskrift Uppslagsord Grundskola Läroplaner Bemyndigande   Beslutsdatum 1994-02-17  Tryckdatum 1994-03-14  Ikraftträdande tidpunkt 1995-07-01  Ändrad giltighet datum   Begränsad giltighet   Giltig t.o.m.   Överg.best.till   Giltig fr.o.m.

 
Hämta original
Länkadress: http://www.skolverket.se/skolfs?id=100

SKOLFS 1994:1

Utkom från trycket den mars 1994

Förordning
om läroplan för det obligatoriska skolväsendet

1994-02-17

Regeringen föreskriver (Jfr prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82.) följande.

1 § Regeringen fastställer den läroplan för det obligatoriska skolväsendet som framgår av bilagan till denna förordning.

2 § Läroplanen skall tillämpas första gången i årskurserna 1--7 läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret 1997/98 samt, såvitt gäller årskurs 10 i specialskolan, läsåret 1998/99.

Bilaga

1994 ÅRS LÄROPLAN FÖR DET OBLIGATORISKA SKOLVÄSENDET (Lpo 94)

1 Skolans värdegrund och uppgifter

Grundläggande värden

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 §).

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Förståelse och medmänsklighet

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.

Saklighet och allsidighet

Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.

Alla som verkar i skolan skall alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.

En likvärdig utbildning

Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 §).

Normerna för likvärdigheten anges genom de riksgiltiga målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla.

Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Rättigheter och skyldigheter

Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att få välja kurser och ämnen och genom att delta i planeringen och utvärderingen av den dagliga undervisningen, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

Skolans uppgifter

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2 §). Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra ett kulturarv -- värden, traditioner, språk, kunskaper -- från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Skolans arbete måste därför ske i samarbete med hemmen.

Skolan har uppgiften att dels överföra vissa grundläggande värden och förmedla kunskaper, dels förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenser av olika alternativ.

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.

I undervisningen i alla skolans ämnen är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv slutligen, är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Därför skall undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden.

Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former -- såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet -- som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former för den enskilda eleven balanseras och blir till en helhet.

Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av ämnen och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld skolan utgör, skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande, där olika kunskapsformer är delar av en helhet.

Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och att växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk bildningsgång omfattar inslag av såväl manuellt som intellektuellt arbete. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig.

God miljö för lärande

Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall vara att söka skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs visserligen i hemmet, men skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Den enskilda skolans utveckling

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvud mannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

2 Mål och riktlinjer

2.1 Kunskaper

Skolan skall förmedla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. I alla ämnen skall lärarna sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

Mål

Mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.

Mål att uppnå uttrycker vad eleverna minst skall ha uppnått när de lämnar skolan. Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål.

Mål att sträva mot

Skolan skall sträva efter att varje elev

• utvecklar nyfikenhet och lust att lära,
• utvecklar sitt eget sätt att lära,
• befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden,
• tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden,
• utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk,
• lär sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra,
• lär sig att kommunicera på främmande språk,
• inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning och
• lär sig att använda sina kunskaper som redskap för att
• formulera och pröva antaganden och lösa problem,
• reflektera över erfarenheter och
• kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden.

Mål att uppnå i grundskolan

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola

• behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift,
• behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet,
• känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena,
• har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud,
• har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska, inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv,
• har utvecklat förståelse för andra kulturer,
• kan kommunicera i tal och skrift på engelska,
• känner till grunderna för samhällets lagar och normer och vet om sina rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället,
• har kunskaper om länders och världsdelars ömsesidiga beroende av varandra,
• känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang,
• har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan,
• har kunskaper om medier och deras roll och
• har fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val.

Mål att uppnå i sameskolan

Dessa mål uttrycker vad eleverna, som har gått i sameskolan, skall ha uppnått utöver grundskolans mål.

Sameskolan ansvarar för att varje elev efter genomgången sameskola

• är förtrogen med det samiska kulturarvet och
• kan tala, läsa och skriva på samiska.

Mål att uppnå i specialskolan

Grundskolans mål gäller även för specialskolan. I stället för grundskolans mål för svenska och engelska gäller dock särskilda mål för döva och hörselskadade elever.

Specialskolan ansvarar för att varje döv eller hörselskadad elev efter genomgången specialskola

• är tvåspråkig, dvs. kan avläsa teckenspråk och läsa svenska samt uttrycka tankar och idéer på teckenspråk och i skrift och
• kan kommunicera i skrift på engelska.

Mål att uppnå i särskolan

Dessa mål uttrycker vad eleverna, efter sina individuella förutsättningar, skall ha uppnått när de lämnar särskolan.

Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar grundsärskolan

• har ökat medvetenheten om sina egna förutsättningar,
• efter sin förmåga kan lyssna, läsa och kommunicera,
• har utvecklat sådana färdigheter i matematik att eleven kan lösa problem i den dagliga livsföringen,
• känner till och förstår grundläggande sammanhang i sin omvärld och så
• långt möjligt får insikt i grundskolans kunskapsområden och övergripande perspektiv,
• har ökat sin förmåga att söka kunskap och veta var man får hjälp att
• göra det,
• har ökade kunskaper inom ett eller flera ämnesområden som utvecklar
• individen och kan berika fritiden,
• kan förstå och använda enklare ord och uttryck på engelska,
• har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud,
• känner till grunderna för en god hälsa och
• har ökat sin förmåga att kompensera verkningarna av utvecklingsstörningen i det dagliga livet.

Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat

sin förmåga

• att samspela socialt,
• att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler,
• att hantera tid, rum, kvalitet, kvantitet och orsakssammanhang i sin omvärld,
• att lära känna sin kropp och dess rörelseförmåga,
• att vara fysiskt aktiv för hälsa och välbefinnande,
• att vara nyfiken och ta initiativ,
• att reagera på egna känslor och vara mottaglig för intryck,
• att använda olika uttrycksmedel i upplevelser och för kreativt skapande,
• att medverka i och försöka ta ansvar för återkommande aktiviteter i sitt dagliga liv,
• att använda färdigheter och känna till regler som gör det lättare att fungera i vardagslivet,
• att uppfatta sig själv som en individ och ha förståelse för andra och
• att aktivt intressera sig för något område som kan berika individen och tillvaron också utanför skolan.

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan skall

• hjälpa elever som behöver särskilt stöd och
• samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande.

Läraren skall

• utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
• stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,
• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,
• stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,
• samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och
• organisera och genomföra arbetet så att eleven
• utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
• upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,
• får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
• successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,
• får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och
• får möjligheter att arbeta ämnesövergripande.

2.2 Normer och värden

Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Mål

Mål att sträva mot

Skolan skall sträva efter att varje elev

• utvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan skall

• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor och
• aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper.

Läraren skall

• visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt,
• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och
• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet i skolan och för samarbetet.

2.3 Elevernas ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 §).

Mål

Mål att sträva mot

Skolan skall sträva efter att varje elev

• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan skall

• främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

Läraren skall

• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
• se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,
• verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,
• svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,
• tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och
• förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.

2.4 Skola och hem

Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan skall

• samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.

Läraren skall

• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation och kunskapsutveckling och
• hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet.

2.5 Skola -- förskola -- skolbarnsomsorg

Skolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan och skolbarnsomsorgen för att stödja barnens allsidiga utveckling. För de barn som ännu inte har börjat skolan skall samarbetet särskilt inriktas på att underlätta skolstarten genom ett nära samarbete med den skolförberedande verksamheten. Samarbetet skall utgå från de riksgiltiga och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

Riktlinjer

Läraren skall

• tillsammans med personalen inom förskolan och skolbarnsomsorgen uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans,
• ta del av förskolepersonalens kunskaper och erfarenheter och samverka med dem och
• samverka med personalen inom skolbarnsomsorgen i syfte att främja barnets skolgång och allsidiga utveckling.

2.6 Skolan och omvärlden

Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de frivilliga skolformer som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

Mål

Mål att sträva mot

Skolan skall sträva efter att varje elev

• inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att
• kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
• få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och
• få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan skall

• verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och
• bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund.

Läraren skall

• bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och
• medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Syopersonalen, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, skall

• informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesvalet och
• vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.

2.7 Bedömning och betyg

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan.

Mål

Mål att sträva mot

Skolan skall sträva efter att varje elev

• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

Riktlinjer

Läraren skall

• genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
• utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
• med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och
• vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

2.8 Rektors ansvar

Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för:

• Utformningen av skolans arbetsmiljö så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper. Sådant stöd kan t.ex. vara bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.
• Samordningen av undervisningen i olika ämnen så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet.
• Ansvaret för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex- och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.
• Utformningen av undervisningen och elevvårdsverksamheten så att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver.
• Den kompetensutveckling som krävs för att personalen professionellt skall kunna utföra sina uppgifter.
• Utvecklingen av formerna för samarbetet mellan skolan och hemmen och för föräldrarnas information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ.
• Kontakten mellan skolan och hemmet om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan.
• Anpassningen av resursfördelningen och stödåtgärderna till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör.
• Skolans program för att motverka alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anställda.
• Samverkan med förskola och skolbarnsomsorg för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete.
• Samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför skolan för att ge eleverna egna konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.
• Organisationen av den studie- och yrkesorienterande verksamheten så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och nför val av fortsatt utbildningsväg.
• Utvecklingen av skolans internationella kontakter.
• Skolpersonalens kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.

------

1. Denna förordning skall kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).

Förordningen träder i kraft den 1 juli 1995.

2. Genom förordningen upphävs

a. 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) sådan den har kungjorts i Skolöverstyrelsens publikation Läroplaner,

b. de kompletterande föreskrifter till Lgr 80 som Skolöverstyrelsen fastställt för specialskolan,

c. läroplanen för den obligatoriska särskolan (Lsä 90) som har kungjorts i Skolöverstyrelsens publikation Läroplaner.

3. I grundskolan skall den upphävda Lgr 80 dock fortfarande tillämpas för årskurserna 8 och 9 under läsåret 1995/96 och för årskurs 9 under läsåret 1996/97.

4. I specialskolan skall de upphävda författningarna i punkt 2 a och b dock fortfarande tillämpas för årskurserna 8--10 under läsåret 1995/96, för årskurserna 9 och 10 under läsåret 1996/97 och för årskurs 10 under läsåret 1997/98.

5. I särskolan skall den upphävda Lsä 90 dock fortfarande tillämpas för årskurserna 8--10 under läsåret 1995/96 och för årskurs 9 under läsåret 1996/97. Lsä 90 får även tillämpas för årskurs 10 under läsåren 1996/97 och 1997/98.

På regeringens vägnar

BEATRICE ASK

Eva-Stina Hultinger

(Utbildningsdepartementet)