Bygg- och anläggningsprogrammet

Bygg- och anläggningsprogrammet vänder sig till elever som vill arbeta med att bygga, underhålla och göra ombyggnationer av hus och anläggningar.

Eleven får lära sig arbeta med byggnation och anläggning och får kunskap om hur man bygger rationellt, säkert och miljömässigt samtidigt som kunskaper ges om branschens olika yrken och arbetsprocesser. På programmet läggs stor vikt vid arbetsmiljöfrågor bland annat för att undvika arbetsskador och för en god hälsa.

Efter utbildningen ska det vara möjligt att direkt påbörja en yrkesbana eller fortsätta studera inom yrkeshögskolan. Alla elever som går ett yrkesprogram har också möjlighet att uppnå grundläggande högskolebehörighet under utbildningen i gymnasieskolan. För att uppnå detta krävs att eleven väljer att läsa de kurser i svenska och engelska som ger grundläggande högskolebehörighet. Till många högskoleutbildningar krävs det även särskild behörighet.

Delar av utbildningen äger rum på en eller flera arbetsplatser i minst 15 veckor och kallas arbetsplatsförlagt lärande (apl).

Fem inriktningar med gemensam grund

Inom bygg- och anläggningsprogrammet finns fem inriktningar som leder mot många och ganska olika yrken, till exempel järnvägsarbetare, håltagare och målare. Branscherna inom bygg och anläggning vill att eleverna har en gemensam grund innan de specialiserar sig och väljer yrke. Därigenom utvecklas en bättre förståelse och samverkan mellan de yrkesgrupper som finns på byggarbetsplatsen vilket ger en tryggare och säkrare arbetsmiljö. 

Anläggningsfordon

Denna inriktning ger kunskap om schakt- och materialförflyttning inom väg- och ledningsarbete samt trafikkunskap. Exempel på yrke:

  • Anläggningsmaskinförare

Husbyggnad

Denna inriktning ger kunskaper i nybyggnation, renovering
och ombyggnation av bostäder och lokaler samt även av broar och andra anläggningskonstruktioner. Exempel på yrkesutgångar:

  • Golvläggare
  • Murare
  • Träarbetare

Mark och anläggning

Denna inriktning ger kunskaper i markarbeten för vägar, järnvägar, husgrunder, ledningar, gröna ytor samt asfalt-, platt- och stenbeläggningar. Exempel på yrkesutgångar:

  • Beläggningsarbetare
  • Bergarbetare
  • Järnvägstekniker
  • Väg- och anläggningsarbetare

Måleri

Denna inriktning ger kunskaper i ny- och ommålning av invändiga och utvändiga ytor, uppsättning av olika väggbeklädnadsmaterial samt kunskaper om färgens estetiska och skyddande värden. Exempel på yrkesutgångar:

  • Byggnadsmålare

Plåtslageri

Denna inriktning ger kunskaper i plåtslageri i en kombination av design och teknisk funktion för att förse byggnader med klimatskydd och fungerande inneklimat. Exempel på yrkesutgångar:

  • Byggnadsplåtslagare
  • Ventilationsplåtslagare

Praktik och teori skapar helhet

I alla ämnen och kurser ska praktik och teori naturligt haka i varandra. Teori om lagar och regler, hållbar utveckling och samtal om till exempel arbetsförhållanden tas upp när det är aktuellt i det praktiska arbetet. Då skapas sammanhang för eleven i hans eller hennes lärande. För att underlätta detta arbete finns på bygg- och anläggningsprogrammet inom varje inriktningen en processkurs som matchar de mer praktiska kurserna.

Ventilation finns i två program

Ventilationsutbildningen finns både inom bygg- och anläggningsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet med en del gemensamma kurser. Det ändå en tydlig skillnad mellan programmens ventilationsutbildningar. Inom bygg- och anläggningsprogrammet får eleverna lära sig olika plåtslageritekniker, till exempel tillverkning och montering. Driftsättning, injustering och fortsatt skötsel och underhåll av befintlig anläggning ligger däremot på VVS- och fastighetsprogrammet. Utbildningarna överlappar varandra en del och i arbetslivet kan det vara samma person som utför båda sysslorna.

Så är programmet upplagt

På yrkesprogrammen är de gymnasiegemensamma ämnena: engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska eller svenska som andraspråk. Eleverna läser fler yrkesämnen (karaktärsämnen) och mindre av de ämnen man läst i grundskolan.

Programgemensamt ämne är bygg och anläggning. Dessutom erbjuder skolan möjlighet att specialisera och bredda sig ytterligare inom programmet, så kallade fördjupningskurser, olika skolor erbjuder olika kurser. Det finns även ett individuellt val där eleven väljer vad den vill läsa bland de kurser som skolan erbjuder.

Valmöjligheter

Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan skolhuvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom bygg- och anläggningsprogrammet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket.

De kurser eleven läser inom programfördjupningen leder, som på alla yrkesprogram, till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt yrkesområde. Även om programmet i första hand syftar till arbete inom angivna yrken, finns möjlighet för vidareutbildning såväl inom yrkeshögskolan som inom universitet och högskolor.

Arbetsplatsförlagt lärande och lärlingsutbildning

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på gymnasieskolans alla nationella yrkesprogram med minst 15 veckor

Inom yrkesprogrammen är det möjligt att välja lärlingsutbildning. Om skolan erbjuder det genomförs större delen av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Lärlingsutbildningen har samma examensmål, inriktningar, ämnesplaner och kurser som man får om man går ett skolförlagt yrkesprogram.

Poängutrymme

Poängutrymmet för bygg- och anläggningsprogrammet fördelar sig så här:

  • Gymnasiegemensamma ämnen 600 poäng
  • Programgemensamma karaktärsämnen 400 poäng
  • Inriktningar 400-900 poäng
  • Programfördjupningar 300-800 poäng
  • Individuellt val 200 poäng
  • Gymnasiearbete 100 poäng
Senast granskad: 2016-02-22
Innehållsansvar: Avdelningen för läroplaner