Industritekniska programmet

Namnet industritekniska programmet poängterar att programmet leder till ett tekniskt avancerat yrke. Programmet vänder sig till elever som vill arbeta med t.ex. produktframställning, driftsäkerhet, underhåll och svetsning inom teknisk industri.

Efter utbildningen ska det vara möjligt att direkt påbörja en yrkesbana eller fortsätta studera inom yrkeshögskolan. Alla elever som går ett yrkesprogram har också möjlighet att uppnå grundläggande högskolebehörighet under utbildningen i gymnasieskolan. För att uppnå detta krävs att eleven väljer att läsa de kurser i svenska och engelska som ger grundläggande högskolebehörighet. Till många högskoleutbildningar krävs det även särskild behörighet.

På programmet lär sig eleven att använda industriell teknik och att delta i produktion. Eleven får hantera utrustning, material och processer och får kunskap om de olika produktionsleden, arbetets organisation, produktekonomi, användning av råvaror och energi, kvalitetssäkring och hur valet av material, metoder och teknik kan påverka samhälle och miljö.

Stor vikt läggs vid arbetsmiljöfrågor för att undvika arbetsskador och för att bygga upp en god hälsa.

Fyra inriktningar

Industritekniska programmet erbjuder fyra inriktningar: driftsäkerhet och underhåll, processteknik, produkt- och maskinteknik samt svetsteknik.  Programfördjupningen ger skolorna möjlighet att utforma sina egna profiler.

Driftsäkerhet och underhåll

Denna inriktning ger kunskaper om det strategiska och systematiska underhållets betydelse för utrustningars funktion och driftsäkerhet. Exempel på yrken:

  • Automationstekniker
  • Servicemekaniker
  • Underhållsmekaniker

Processteknik

Denna inriktning ger kunskaper om kemiska och mekaniska industriprocesser, kvalitetskontroll samt styr- och reglerteknik. Exempel på yrken:

  • Laboratorietekniker inom kemisk industri
  • Processoperatör

Produkt och maskinteknik

Denna inriktning ger kunskaper om hantering av verktyg och industriella utrustningar samt om hantering och bearbetning av material. Exempel på yrken:

  • CNC-operatör
  • Stentekniker
  • Tryckare
  • Verkstadssnickare

Svetsteknik

Denna inriktning ger kunskaper om och förmåga att hantera olika svetstekniker, plåtbearbetning och tillhörande arbetsmoment och kan på vissa skolor leda till nivån "internationell svetsare". Exempel på yrken:

  • Internationell svetsare
  • Svetsare

Mer integrerade kurser

Arbetsmiljö- och säkerhetsaspekterna är tydligt inskrivna i såväl examensmål som ämnesplaner. Samarbetsfrågor betonas också. Det är en konsekvens av att programmet är just en kvalificerad industriutbildning.

Genom att läsa kvalificerade programfördjupningar får elever som vill bättre möjligheter att skaffa sig en högre kompetens. Programmet är ett bra val för elever som vill studera med en praktisk inriktning och samtidigt skaffa sig en yrkesutbildning. Utrustningen i industrin blir mer avancerad, vilket programmet måste ta hänsyn till. Finns inte utrustningen på skolan kan samverkan med den lokala industrin bli aktuell eller i form av samverkansavtal mellan skolor. Kanske kommer det även att innebära att vissa utbildningar måste koncentreras till orter där utrustningen finns.

Gränsdragningar

Det finns några grannprogram till det industritekniska, varför det är bra att klargöra gränsdragningarna. Ett sådant är hantverksprogrammet, som också sysslar med tillverkning. Här handlar skiljelinjen egentligen om skalan. De som siktar på den storskaliga industrin ska gå det industritekniska programmet. Det industritekniska programmet och el- och energiprogrammet överlappar även varandra. Där handlar det om just elläran, som går att läsa inom båda programmen. På det industritekniska programmet läser eleverna den el de behöver för att bli bra industritekniker.

En skola kan erbjuda en praktisk industriutbildning som ligger ganska nära det högskoleförberedande teknikprogrammets. Men för grundläggande högskolebehörighet krävs att eleven gör en del aktiva val.

Så är programmet upplagt

På yrkesprogrammen är de gymnasiegemensamma ämnena: engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska eller svenska som andraspråk. På yrkesprogrammen läser eleven fler yrkesämnen, så kallade karaktärsämnen, och mindre av de ämnen man läser i grundskolan.

Programgemensamma karaktärsämnen är: industritekniska processer, människan i industrin, produktionskunskap och produktionsutrustning. Dessutom erbjuder skolan möjlighet att specialisera sig ytterligare inom programmet, olika skolor erbjuder olika fördjupningskurser. Det finns även ett individuellt val där eleven väljer vad den vill läsa bland de kurser som skolan erbjuder.

Valmöjligheter

Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom det industritekniska programmet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket efter samråd med det lokala programrådet. De kurser eleven läser inom programfördjupningen kan som på alla yrkesprogram leda till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt område.

Arbetsplatsförlagt lärande och lärlingsutbildning

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på gymnasieskolans alla nationella yrkesprogram med minst 15 veckor.

Inom yrkesprogrammen är det möjligt att välja lärlingsutbildning. Om skolan erbjuder det genomförs större delen av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Lärlingsutbildningen har samma examensmål, inriktningar, ämnesplaner och kurser som man får om man går ett skolförlagt yrkesprogram.

Poängutrymme

Poängutrymmet för industritekniska programmet fördelar sig så här:

  • Gymnasiegemensamma ämnen 600 poäng
  • Programgemensamma karaktärsämnen 400 poäng
  • Inriktningar 300 eller 400 poäng
  • Programfördjupningar 800 eller 900 poäng
  • Individuellt val 200 poäng
  • Gymnasiearbete 100 poäng
Senast granskad: 2016-02-28
Innehållsansvar: Gymnasieenheten