Ett fjärde år för gymnasieingenjörsexamen

Elever som har gymnasieexamen från teknikprogrammet kan gå ett fjärde tekniskt år för att utbilda sig till gymnasieingenjör. Utbildningen blandar undervisning i skolan med arbetsplatsförlagt lärande och ger goda möjligheter till jobb direkt.

En ingenjör är utbildad för att lösa problem. Vad en gymnasieingenjör jobbar med kan skilja sig åt mellan de olika branscherna och utvecklas över tid, men några av de jobb som kan vara aktuella är projektledare, produktionstekniker, designer eller arbetsledare.

Utbildningen har fyra profiler:

  • Design och produktutveckling
  • Informationsteknik
  • Produktionsteknik
  • Samhällsbyggande

Under studietiden varvas arbete i skolan och arbetsplatsförlagt lärande. Alla elever läser kursen Gymnasieingenjören i praktiken och gör ett examensarbete. Minst 10 veckors arbetsplatsförlagt lärande (apl) ingår i det fjärde året.

Även elever som senare vill läsa en teknisk högskoleutbildning har nytta av att gå det fjärde året då det också ger praktiska kunskaper som gör det lättare att klara en högre utbildning.

Samarbete mellan skola och näringsliv

Utbildningen sker i samarbete mellan skolan och näringslivet. Eleverna ska få möjlighet att utveckla ingenjörsmässiga färdigheter bland annat med hjälp av den internationellt erkända CDIO-modellen där eleverna får tänka ut lösningar på faktiska problem, skapa en lösning, genomföra och sedan förvalta lösningen.

Ett lokalt programråd är kopplat till utbildningen för att se till att utbildningen är relevant och leder till kompetenser som arbetsmarknaden vill ha.

Behörighet

En elev är behörig att söka det fjärde året om hon eller han har läst teknikprogrammet eller har en likvärdig utbildning. Från och med höstteminen 2018 är också vissa karaktärsämneskurser ett förkunskapskrav. Det är möjligt att göra ett studieuppehåll innan det fjärde året. Eleven måste däremot börja på utbildningen senast det kalenderår då hon eller han fyller 22 år.

En elev som vill söka till det fjärde året gör det till sin hemkommun. Om ansökan gäller en skola i annan kommun skickar din hemkommun ansökan vidare till rätt huvudman.

Statsbidrag

För att finansiera utbildningen kan skolorna söka statsbidrag. Bidraget kan sökas för fyra år och det är skolhuvudmannen som gör ansökan. Statsbidraget fördelas utifrån tilldelade medel och är tänkta att täcka kostnaden för varje elev.

Läs mer om statsbidraget

Styrdokument

Här finns de styrdokument som du som lärare, rektor eller huvudman behöver för att kunna planera och genomföra utbildningen.

Förordning (2014: 854)

Examensmål för fjärde året

Poängplan för fjärde året

Ämnesplaner för fjärde året

Kurskoder

Examensbevis (ny från 1 juni 2016)

Studiebevis (ny från 1 juni 2016)

Föreskrifter om betygskatalog (ny från 1 juni 2016)

Europass: tillägg till examensbevis

Nya förkunskapskrav 2018

Från och med höstterminen 2018 är vissa karaktärsämneskurser ett förkunskapskrav. Samtidigt började nya urvalskriterier gälla.

Kompletterande behörighetskrav

Urvalskriterier

Kontakt

Gunilla Rooke, undervisningsråd: gunilla.rooke@skolverket.se eller 08-527 336 91.

Senast granskad: 2016-11-14
Innehållsansvar: Avdelningen för läroplaner