Lärlingsutbildning

De bästa förutsättningar för en elev som valt lärlingsutbildningen uppnås då skola och arbetsliv samverkar. På arbetsplatsen ska eleven ha en handledare som har ansvar för elevens lärande och yrkesmässiga utveckling. Skolan säkerställer att eleven får kunskaper och färdigheter enligt utbildningens mål. Samtal om och uppföljning av elevens lärande bör ske kontinuerligt mellan elev, handledare och yrkeslärare.

Gymnasial lärlingsutbildning

Gymnasieutbildning

Gymnasial lärlingsutbildning var en försöksverksamhet i den nya gymnasieskolan som nu har permanentats. Det är ett alternativ inom alla yrkesprogram och de nationella programmen i gymnasiesärskolan där eleven genomför minst hälften av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Lärlingsutbildningen använder sig av samma ämnesplaner som skolförlagd yrkesutbildning. Utbildningen leder i gymnasieskolan till samma yrkesexamen som ett skolförlagt yrkesprogram.

I gymnasieskolan kan lärlingsutbildningen börja första, andra eller tredje läsåret. I gymnasiesärskolan kan utbildningen även starta det fjärde året.

En elev som går en lärlingsutbildning har rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet.

Det ska finnas ett utbildningskonstrakt för varje elev och arbetsplats inom lärlingsutbildningen i gymnasieskolan. Det är huvudmannen som ansvarar för att utbildningskontraktet upprättas.

Vuxenutbildning

Lärlingsutbildning för vuxna kan bedrivas inom komvux på gymnasial nivå och särvux på gymnasial nivå. Med lärlingsutbildning för vuxna avses en yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Lärlingsutbildningen ska omfatta minst 400 och maximalt 1 600 gymnasiepoäng. Kommuner kan ansöka om statsbidrag.

För yrkesutbildning inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå ska utbildningen omfatta minst 20 veckor och maximalt 2 år och till övervägande del genomföras på en arbetsplats.