"Varje mattetillfälle ska vara som att vinna en seger"

Skolans ansökan till Skolverket grundades på en pilotstudie med utgångspunkt från resultaten av de nationella proven i matematik i årskurs 3. Lärargruppen har beslutat att följa samma grupp elever fram till årskurs 5 för att kunna se resultatet av en förbättrad matematikundervisning. Insatser som genomförs ska förbättra resultaten bland eleverna och få dem att känna att matematik är roligt. <br />- Vi försöker hitta någonting som är framgångsrikt och som vi kan ta med oss till andra elevgrupper. Vårt mål är att varje mattetillfälle ska vara som att vinna en seger för våra elever, säger Susanne Rönnby, speciallärare på Brunnängsskolan.

Susanne Rönnby arbetar som matematikutvecklare i Södertälje kommun. Hon är även speciallärare på Brunnsängsskolan och arbetar med elever som har svårigheter i matematik. Hon ser regelbundet elever som har tappat självförtroendet. <br />- De eleverna tror inte att de kan matematik men det är oftast inte kopplat till matematiken. Det kan handla om andra skäl som frånvaro eller bristande undervisning till exempel, säger Susanne Rönnby.

Upptäckter och åtgärder

Det är sju pedagoger som deltar i matematikprojektet på skolan. Det innebär att de arbetar i flera olika klasser med idéer som kommer från projektet. En av lärarna som är med är Anna Ek som är klassföreståndare i årskurs 4. <br />- Vi är en matematik/NO skola och vi arbetar med matematik ute på skolgården, säger Anna Ek.

Effekter på undervisningens kvalitet som lärarna på skolan hoppas att uppnå är att den pedagogiska diskussionen lyfts som kvalitetshöjande. Bland annat genom reflektion, diskussion, diagnoser och planering.

Lärarna har upptäckt att taluppfattningen är något som de måste arbeta med bland sina elever. Det framgick genom diagnoser, diskussioner och genom samtal om matematik bland lärarna. <br />- Vi har bestämt att materialet ska användas i klassrummet och inte i en matematikverkstad dit eleverna måste gå för att ha nytta av det, säger Susanne Rönnby.

Skolan vill också utforma eget material som kan kan utarbetas i undervisningen, exempelvis inom området längd. Eleverna kan använda materialet direkt i olika uppgifter. <br />- Vi gör en del lektionsplanering tillsammans och ser till att andra klasser får jobba med det material som vi har tagit fram, säger Anna Ek.

Kompetensutveckling hos lärarna

Projektet har kommit igång för att öka kompetensen hos lärarna och deras attityder till matematiken. Det kommer att ske genom diskussioner om läromedel och diagnosmaterial som exempelvis "Diamant". Lärarna har även bytt arbetsuppgifter med varandra och har tipsat sina kollegor. <br />- Jag kanske inte har lyckats förklara så att eleverna förstår positionssystemet, till exempel. Då berättar en kollega hur han gjorde för att lyckas med sina elever och då kan jag pröva det sättet istället, säger Anna Ek.

Alla fyror har matematik samtidigt så att Susanne kan hjälpa de elever som behöver extra stöd. <br />- Vi skapade statistik över de olika klassernas resultat för att kunna få en överblick över elevernas kunskaper. Det gör att vi upptäcker olika insatsbehov, säger Anna Ek.

Upplägg av undervisningen

Lärarna i årskurs fyra delar upp ämnena mellan sig för att utnyttja lärarnas olika kompetenser på bästa sätt. <br />- Jag går in och tar matematik åt en kollega som tar engelska åt mig. En annan lärare ser mina elever med andra ögon, säger Anna Ek.

På skolan jobbar de även med läs- och skrivsvårigheter. Skolan har fått pris som Sveriges bästa skola för sättet att arbeta med dyslexi. Dessa elever arbetar lärarna även med i matematiken. <br />- Dessa elever får hjälp genom mycket muntlig matematik. Det finns en uppfattning att de här eleverna automatiskt har problem med matematiken men det behöver inte var så, säger Susanne Rönnby.

Skolan har fått fler elever med utländsk bakgrund och de eleverna behöver stöd i sin språkutveckling. Skolledningen har valt att satsa på kompetensutveckling för personalen när det gäller svenska som andraspråk. <br />- Alla lärare inom alla ämnen fick gå på utbildning för att få med språkutvecklingen på hela skolan, säger Anna Ek.

Stöd från ledningen och utvärdering

Skolledningen har stöttat projektet vilket har varit avgörande för arbetet. Susanne Rönnby har varit den drivande kraften bakom projektet. Hon hade fler projektidéer som hon presenterade för skolledningen. Sedan valde de ut ett projekt som de skickade in. <br />- Stödet från skolledningen har varit väldigt viktigt för att det gav mig positiv feedback för det jag gör och att jag kunde satsa, säger Susanne Rönnby.<br /> <br />Ett av målen med projektet har varit att hitta en röd tråd, en enhetlig syn på undervisning i ett F-9 perspektiv för att sprida kunskapen från projektet vidare till kommunens andra skolor.<br /> <br />Projektet ska utvärderas och följas upp för att ta reda på vad som är bra och mindre bra. De har testat elevernas attityder till matematik genom en enkät som de gjorde i början av projektet. Anna Ek och några av hennes kollegor fotograferar eleverna på lektionerna och nu ska pedagogerna börja skriva projektdagbok. <br />- Några enkla frågeställningar över vad lärarna jobbar med ska alltid finnas med och några ord om hur läraren har upplevt lektionen, säger Susanne Rönnby.

Text och bild: Anna Ström

Fakta:

Brunnsängsskolan är en F-9 skola i Södertälje utanför Stockholm med cirka 800 elever där 44 procent är elever med utländsk bakgrund och många av eleverna är nyanlända. Taluppfattning, mätning och geometri är de tre delar som skolan kommer att satsa på i projektet. Lärarna kommer att gå på kompetensutveckling inom dessa områden och bland annat gå på matematikbienetten i slutet oktober och lyssna på olika föreläsningar. Tanken är att de goda exemplen från matematikutvecklingsprojekten ska spridas till andra skolor i kommunen. Södertälje kommun satsar på matematik och det kommer vara studiedagar om ämnet och processledare har anställts. De ska ut i olika områden i Södertälje. Även temadagar har genomförts i kommunen.