Eleverna i Lilla Edet mer intresserade av matematik

Idén med studien var att välja skolor utan toppresultat. Skolorna i Lilla Edets kommun som blev utvalda hade näst sämst betygsmedelvärde i Sverige. Eleverna som går i Fuxernaskolan och Rörsjöns Montessoriskola har också sociala problem. För Per-Olof Bentley och hans team från Göteborgs universitet gällde det att förbättra den sociala situationen i klassen genom att förbättra undervisningens kvalité.

Projektet startade genom att Per-Olof Bentley tillsammans med medarbetare gjorde en analys av elevernas kunskaper med hjälp av vetenskapliga intervjuer. De träffade alla elever i årskurserna 1-4 samt i årskurs 7, sammanlagd cirka 300 elever. Per-Olof följde även ett antal lektioner för att se hur lärarna arbetade. Han gjorde specialanalyser av de elever som lärarna upplevde som problemfyllda. Innehållet i fortbildningen bestämdes sedan utifrån vilka brister eller missuppfattningar elever hade i sina matematikkunskaper samt utifrån brister i undervisningen.

Problemen i skolorna

Eleverna hade utvecklat hemmagjorda algoritmer som lärarna inte hade kunnat upptäcka. Eleverna sitter och arbetar med sina böcker och lärarna missar att se många av problemen. Ett exempel på problem som barnen hade var att kasta om siffror i subtraktionen. Per-Olof visar på exemplet 51-48. En relativt stor andel elever fick det till 17 för att de tar det största talet 8 minus det minsta talet 1 och lägger skillnaden till 10.

- Alla lärare på skolorna är med och väldigt intresserade av studien vilket beror på att fortbildningen utgår från deras vardag och funderingar, säger Per-Olof.

Studier kring arbetsminnet har också ingått i fortbildningen. Målet har varit att eleverna ska träna upp arbetsminnet. Till exempel när eleven kan multiplikationstabellen går det snabbare att lösa mera komplicerade uppgifter. Det samma gäller för addition och subtraktion, där eleverna i årskurs 7 ibland presterade sämre än när det gällde multiplikationskombinationer.

Information om studien har gått ut till föräldrarna genom föräldramöten och till utbildningsnämnden och politikerna. Det har fått ett positivt bemötande från föräldrarna men en reaktion från föräldrarna har varit varför inte lärarna har upptäckt problemen tidigare och då har Per-Olof fått förklara att det inte beror på lärarna.<br />- Rent etiskt har det varit viktigt att inte skylla på lärarna utan peka på hur det går att lösa problemen tillsammans med lärarna, de har varit väldigt modiga som visar på var problemen ligger, säger Per-Olof.

- Dessutom hade det varit rent tidsmässigt omöjligt för lärare att genomföra så här noggranna analyser.

Helhetssynen på matematiken börjar komma in på skolorna. Lärarna inser att de som jobbar med yngre elever måste tänka framåt så att vissa problem inte dyker upp när barnen går i de högre klasserna. Ett exempel som Per-Olof har tagit upp är övergeneraliseringar som en del lärare gör. Många lärare lär ut att det är det största talet som man ska dra ifrån det minsta och det kommer på skam när man arbetar med hela tal senare. Det har lärarna blivit uppmärksammade på i dessa skolor.

Rätt terminologi och huvudräkning

Det är jätteviktigt att arbeta med rätt terminologi och högstadielärarna har insett att de behöver träna huvudräkning med högstadieeleverna. Per-Olof och hans team har detaljutbildat speciallärarna i hur eleverna tänker och hur lärare ska kunna diagnostisera eleverna på ett djupare sätt. Lärarna har ändrat sin undervisning bland annat genom att bli observanta när det är dags att sluta med den konkreta nivån och gå över till den abstrakta.

Per-Olof har varit med hela dagar och lyssnat på undervisningen. Ett av de största problemen som han har upptäckt är att lärarna har för lite tid. Det skulle behöva få mer tid till detta och se perspektivet långsiktigt. Det är socialt utsatta skolor och det gäller att vända den negativa trenden. En del av lärarna var obehöriga och de behärskade inte den grundläggande matematiken vilket har lett till att skolan har sagt upp en del obehöriga lärare.

När Per-Olof gjorde djupintervjuer med eleverna hittade han två elever som är väldigt begåvade i matematik. Lärarna trodde att de var svaga i matematik men de var bara eftertänksamma när de räknade. Språkliga problem förväxlas ofta med matematiska problem.

- Ett exempel är en kille som lärarna trodde var svag i matematik och han satt med lätta övningar och kom inte vidare. Det visade sig att han inte kunde namnet på talet 16 och när han lärde sig det så kom han vidare väldigt snabbt.

- Det är bra att blanda in matematiken i undervisningen av svenska som andra språk så eleverna utvecklar sitt språk samtidigt som de lär sig matematik, säger Per-Olof.

- Vi införde algoritmer i fyran och efter tre veckor fick eleverna plötsligt alla rätt på uppgifterna. Vi gjorde diagnoser på dessa klasser och det ledde till att de fick förbättrade resultat och nu har de infört undervisning av algoritmer också i trean och i sjuan, berättar Per-Olof.

Diagnoserna är för grova och det är ett stort problem idag. Lärarna får inte något exakt resultat av elevernas kunskaper och det är svårt för lärare att veta hur undervisningen ska läggas upp. Lärarutbildningen tar inte upp dessa problem och de läser fel matematik, de skulle behöva lära sig till exempel djupare talteori för att få ett fågelperspektiv på matematiken, menar Per-Olof.

Problemen har varit olika bland lärargrupperna. Lärare för tidigare åldrar bör bli mera uppmärksamma på problemet med att kasta om siffrorna. För lärarna i fyran till sexan har det varit viktigt att få in de vanliga algoritmerna och för lärarna på högstadiet är det viktigt med hur de räknar huvudräkning.

- Problemet med de här barnen är att de har suttit fast och inte kommit vidare men nu har vi löst upp det och då har eleven kommit till insikt och det blir rätt och det är positivt, säger Per-Olof.

Elevernas motivation har ökat och även föräldrarnas intresse har blivit större.<br />- Efter ett utvecklingssamtal med en förälder där det framkom att elevens intresse för matematik hade ökat sa föräldern: "Det beror på Bentley, det var efter att han kom hit”<br />", berättar Per-Olof.

Matematikundervisningen i Sverige

I svensk skola behöver lärarna arbeta med gemensamma övningar och eleverna ska inte sitta utlämnade ensamma med läromedlet. Sedan skulle läromedlen behöva bli granskade ordentligt utifrån vissa kriterier. Lärarutbildningen måste ta till sig kritiken och jobba med de här frågorna. Dessutom behövs det fler forskarutbildade lärare, som det är i Finland, menar Per-Olof.

- Det är en demokratisk rättighet och en garanti för demokratin att medborgarna behärskar matematik. En demokrati har störst möjlighet att lyckas bra när medborgarna har möjlighet att kontrollera makthavare och lön och annat som kräver kunskap och insikt och då är matematik väldigt avgörande i framtiden, säger Per-Olof

- I utredningen som Department of Labour har gjort i USA konstaterar man att de framtida yrkena kommer att kräva teknisk kompetens och nyckeln till dessa kunskaper är matematik.

Boken som Per-Olof skriver om studien kommer att bli 100-150 sidor på engelska och det kommer ut en kortare version på svenska. Det är viktigt att skriva på engelska för att kunna gå ut internationellt med resultaten. Boken kommer att bli klar under maj månad.<br />- Det har varit en viss finansiering för studien från kommunen men det har varit enormt mycket ideellt arbete och det har varit roligt men väldigt mycket jobb, säger Per-Olof.

Text och bild: Anna Ström