I Finland finns inga A-och B-skolor

Man känner igen sin gamla skola som besökare från Sverige när man besöker Mattlidens skola som är en grundskola i Esbo utanför Helsingfors. Det tror rektorn Laila Andersson beror på att i Finland har de behållit mycket som är ändrat i Sverige.

Laila Anderssons presentation (1,6 MB)

Sex procent av Finlands befolkning är svensktalande. Gruppen minskar men det kommer fler och fler tvåspråkiga familjer och de väljer att sätta sina barn i svensk skola. Kusten där Esbo ligger, är ett attraktivt område och här ligger Nokia. Det satsas på skolan från kommunen men även fattiga kommuner prioriterar skolan och så fungerar det över hela Finland, berättar rektorn Laila Andersson.

Mattlidens skola har en förskola, en grundskola och ett gymnasium. Laila Andersson är rektor över grundskolan med 600 elever. 1200 elever går på hela skolan. Över 80 procent av eleverna i grundskolan vill gå vidare på det teoretiska gymnasium som finns i Esbo. I övriga Finland vill 54 procent gå på teoretiskt gymnasium.

Mattlidens skola har ett språkprogram. De undervisar på svenska i skolan men 70 procent av eleverna är tvåspråkiga och en förälder talar finska och en förälder svenska. I trean läser man finska, i fyran läser man engelska eller tyska och i åttan läser man spanska, tyska, franska, spanska eller ryska. Det betyder att många talar fyra språk när det slutar grundskolan. Det är av största vikt för det finska samhället att eleverna talar flera språk, menar Laila Andersson.

Stort ansvar som rektor

Laila Andersson insåg att det skulle bli mycket jobb när hon fick tjänsten som rektor och hon valde att delegera. Det skulle vara en bred ledning i skolan. Rektorer får inte mycket högre lön än en vanlig lärare i Finland. Laila har två biträdande rektorer och fem stycken lärarrepresentanter, som är med och leder skolan. Under dem finns lärarlag och de kan ta upp saker i lärarlagen och sedan går lärarrepresentanten tillbaka till ledningsgruppen med informationen.<br />- Om man har ivriga lärare som vill någonting så ska man inte säga att det inte finns tid eller pengar till det, annars ska man inte vara ledare, säger Laila Andersson.

Lärarna har betalt för sina lektioner. Lärare är inte på plats hela dagarna som i Sverige. De ansvarar för sin egen tid. <br />- De kan gå på gymmet på morgonen och börja 12.00. De kan sluta 14.00 och gå och hämta sina barn och jobba hemma på eftermiddagen, säger Laila Andersson.<br />- Det viktigaste är att arbetet blir gjort.

Man har en undervisningsskyldighet utifrån antal timmar och ämne. Modersmålslärare har det lägsta antal undervisningstimmar en lärare kan ha, 18 lektioner, som är 45 minuter. Det högsta antal timmar en ämneslärare kan ha är 24 lektioner och det gäller undervisningen av de praktiska ämnena. Om man vill kan man ha övertimmar och få då en högre lön. Lärare har semester under hela sommaren. Om lärarna inte själva vill så kan de vara lediga fram till dagen innan skolan börjar. Men de flesta är på plats och utbildar sig och planerar under sommaren.

Statusskillnad att vara lärare i Sverige och Finland

- Det är högre status att vara lärare i Finland. Det är svårt att komma in på lärarutbildningen. Det gör att man får in rätt personer och inte de som inte kommer in någon annanstans som i Sverige, säger Laila Andersson. <br />Lärarna i Finland får lön beroende på antalet undervisningsår och ämnen och rektorn förhandlar inte om löner. En lärare i modersmål kan till exempel ha 2600 euro. De som har mycket övertid får 3000 euro. Lönerna är medellöner för akademiker. Ute i samhället är det accepterat att lärarna har sommarlov och att heltid kan vara 18 timmar undervisning i veckan.

Skolan är gratis i Finland och även skolmaten. Alla har rätt att gå i sin närskola och det betyder att alla som bor i området har rätt till plats i grundskolan. <br />- Det betyder att det inte blir A-och B-skolor, det visade sig i Pisaundersökningen att det inte finns bottenskolor i Finland. Alla går i sin närskola och man arbetar med kvalitén i skolan, säger Laila. <br />- Lärarna har samma lön oavsett vilken skola som de arbetar i och det gör att lärare inte väljer vissa skolor, för att få bättre betalt.

Grundskolan i Finland har ingen examen utan eleverna får ett avgångsbetyg för att komma in på gymnasiet med, när man slutar grundskolan. Det finns riksomfattande prov men de är bara viktiga för skolan. Den enskilda eleven får inte reda på sitt resultat och det används inte för bedömning av eleven. Skolan behöver få veta hur just deras skola ligger till. Deltagande skolor lottas fram så alla deltar inte varje gång. Lärarna vet resultatet på sina elever eftersom de rättar proven själva. Modersmål och matematik är ofta prov i. Esbo kommun satsar på naturvetenskapliga ämnen och skolans resultat har inte varit tillräckligt höga, så nu kommer lärarna att få utbilda sig på Tom Titt i Sverige.

Utbildningen av lärare viktig

Utbildningen för lärarna i Finland är väldigt gedigen. En lärare som utbildar sig till grundskolelärare för klass 1-6 blir magistrar med pedagogik som huvudämne och det innebär fyra års studier. Även om de har sina specialämnen undervisar de i många ämnen. Det är vanligt att från årskurs 5 kommer ämneslärare från de högre nivåerna och undervisar elever i några ämnen. För dem som ska bli ämneslärare i klass 7-9 är det ämneslärarutbildning som gäller. De studerar ett eller två ämnen på universitetet och det är samma utbildning för högstadie- och gymnasielärare.<br />- Eleverna upplever att lärarna kan sina ämnen och är sakkunniga och bra. Faran är att det blir alldeles för teoretiskt och mycket katederutbildning, säger Laila.

För att ge vitsord har lärarna tydliga instruktioner i den kommunala läroplanen som alla lärare i kommunen varit med och tagit fram. Det är lätt att se vad som varje elev ska klara för att kunna gå vidare till nästa klass. De nationella läroplanen har tydligt formulerat kriterier för vitsord åtta som är betyg utmärkt.

I Finland ger de verbal utvärdering redan i första klass.<br />- Varför är det så farligt att tala om för barnen om ämnen som de inte är så bra på? Det är inte svårt för barnen att höra det här, utan vi vuxna som lägger en värdering i det. Barn kan bli lessna för ett dåligt resultat, men det hade nog blivit lessna i alla fall, tror Laila.

Storlek på klasser och uppförande

De har även ett uppförande profil i Finland som finns med i läroplanen från fyran. Fyra egenskaper finns med: hänsyn, tolerans och ansvar, arbetsvanor och koncentration, seder och bruk samt ansvar för miljö. Eleven får en variation av betyg från olika lärare och det här ska de diskutera hemma och sedan skall det tillbaka till skolan. Elever med särskilda behov och diagnosbarn bedöms efter en egen skala. <br />- Om du upplever att du behöver stöd så finns det stödtimmar att tillgå och där kan läraren ge eleven extra undervisning. Det finns även läxläsning efter skolans slut och det är väldigt populärt. Det finns elevhandledare och kurator på skolan och de följer upp eleverna tidigt, säger Laila.<br />- Alla våra specialbarn går i vanlig klass och sedan går en speciallärare runt i klasserna och hjälper till där det behövs. <br />I största klassen är det 28 elever och det är för stort för årskurs ett till sex men medel är 23 elever och det är bra, menar Laila. I sjuan till nian är det mellan 16 till 22 elever och det är också bra för det stävar vi efter, berättar Laila.

Eleverna är inte rädda för sina lärare men man visar respekt för lärare och rektorn. Finland har hög kvalitet i undervisningen och lärarna är duktiga och kräver prestation av eleverna för det är viktigt med kunskap i Finland. Skolan stöds av de flesta föräldrar och de ställer upp på skolan och det som krävs. Vitsord i matematik är viktigast för eleverna. Rektors roll är betydelsefull och lärarna ger anmärkningar. De använder försittning som straff. Det innebär att eleven måste komma till skolan klockan sju och sitta i klassrummet innan skolan börjar. Det är avskräckande, menar Laila.

I Finland läser de flesta två eller tre tidningar på morgonen och även barnen läser tidningarna. De flesta går till biblioteket en gång i veckan, det tillhör kulturen och biblioteken har en viktig roll i samhället. Eleverna är vana att skriva tester och prov och det blir inte någon stor sak att göra det. <br />- Jag tänkte som en finländare många gånger gör: hur dåliga var eleverna i testerna som gjordes i Pisa. Nu har jag lärt mig att tänka oj, vad bra vi är!, säger Laila.

Text och bild: Anna Ström