Kardborreprojektet kring matematik och naturvetenskap
Karborreprojektet har pågått i två och ett halvt år och Ola Helenius är projektledare. Han är matematiker och arbetar som biträdande föreståndare på Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). Det är ett uppdrag från Myndigheten för skolutveckling där tanken var att se om det gick att hitta olika sätt att arbeta ämnesövergripande med matematik, teknik och de naturvetenskapliga ämnena.
Det är fem nationella centrum som är inblandade och Ola Helenius har sett till att samla in materialet från de olika grupperna. De som är med är NCM, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik i Uppsala, Nationellt resurscentrum för fysik i Lund, Kemilärarnas resurscentrum i Stockholm och Centrum för tekniken i skolan i Norrköping. Alla fick lika mycket pengar var. <br />- Vi jobbade tillsammans med innehållet men det blev fyra delprojekt med matematik kopplat till varje projekt, säger Ola Helenius.
Nu finns det fyra delprojekt som innehåller konkreta exempel på hur man kan arbeta med teknik, naturvetenskap och matematik. Den allmänna delen där de generella slutsatserna finns med kommer att läggas upp på NCMs webbsida. Planen är att materialet kommer att finnas på respektive olika centras webbplatser<br />- Det är en mer teoretisk del, vad är likheterna och skillnaderna på de här ämnena egentligen? Det har vi börjat med att analysera. Så att man kan använda det som konkreta exempel. Vad finns det sedan för kopplingar mellan ämnena när man arbetar med dem i skolan?, säger Ola Helenius.
Presentation av materialet
Materialet kommer att finnas under vårterminen på webben med exempel. Om det är möjligt skulle arbetsgruppen vilja ta fram fler exempel för att lärarna ska få tillgång till mer material.
Materialet kan man använda både som matematiklärare eller naturvetenskaplig lärare och kombinera det men det blir lättare om man är lärare med båda kompetenserna. <br />- Varför måste vi ha med matematik när vi gör det här? brukar vara en vanlig fråga. Det finns en antydan till trend inom naturvetenskapliga kursplaner att man försöker göra sig av med matematiken. Grundidén då är att man inte vill sitta och räkna utan man vill förstå fysiken till exempel. Det är helt korrekt men matematiken är grundläggande om man vill komma lite längre, menar Ola Helenius. <br />- Att försöka använda en problemsituation i något av de naturvetenskapliga ämnena för att bygga upp matematiken samtidigt som man använder den kan vara mer problematiskt än jag trodde innan.
Karborreprojektet försöker bland annat använda grafiska delar av matematiken för att visa att matematiken gör någon nytta innan man måste börja arbeta med den. Det gäller att hitta de bitar där matematiken spelar roll. Hur får man eleverna att komma till insikten att matematiken är nyttig? <br />- De flesta barn tycker om att manipulera, tänka och fixa och då är det bra att låta matematiken vara som den är.<br />- Vi försöker redan med de små barnen att visa att matematiken skapar ett mervärde och det har varit en intressant utmaning, säger Ola Helenius.
Samarbete i projektet
Samarbetet har fungerat bra med de enskilda personerna, tycker Ola. Han har träffat ett center i taget men ibland har de träffats allihop för att ta reda på hur de ska utveckla och presentera materialet. <br />- Det är lätt att tro att alla pratar om samma sak men egentligen har alla sin uppfattning om vad en sak innebär och betyder. Då får man tåla en viss spretighet. <br />- Jag har bättre förståelse för de andra centren nu och hur de arbetar och det har varit bra, säger Ola Helenius.
Det roligaste med projektet har varit att verkligen få fundera på de här frågorna, berättar Ola Helenius. Vissa saker tog han för givet i de här ämnena men det har ändrat sig under tidens gång i en lång tankeprocess. <br />- Om jag fick göra om projektet så skulle jag styra upp det lite mer, men jag tror att det är bättre att de olika inblandade får jobba med det som de tror på än något som jag tror på som projektledare. <br />- Däremot hade det kanske varit bättre att arbeta mer i större grupper för att få fler idéer och vara mer kreativa, säger Ola Helenius.
Materialets nytta
Materialet är även användbart inför kursplanearbetet. Framförallt lärare och lärarutbildare är de som bör använda materialet. <br />- Jag har haft en kurs för lärarstudenter i Örebro och de har fått använda det här materialet som en bas för en examinationsuppgift. De är 80 stycken lärarstudenter som fått jobba med samma grundproblem och fått tolka det i olika situationer och hur skulle använda det i en konkret situation.<br />- Alla har inte matematik och naturvetenskaplig inriktning, men det spelar inte någon roll, säger Ola Helenius.
Materialet är för alla åldrar, även förskolan, för det går att plocka ihop materialet som man vill. <br />Problemen som har varit är att det har dragit ut på tiden. Det har varit sju personer som har arbetat med materialet. Det finns en stor efterfrågan av den här typen av material. <br />Ola Helenius har presenterat materialet i olika sammanhang. På matematikbiennalen 2008 var det många som kom, 250 personer. En del lärare säger att de inte själva riktigt vet hur de ska göra den här typen av samarbete mellan ämnena. <br />- Antingen har det blivit lite för krystat eller också blir det lite för svårt, berättar Ola Helenius.
Mottagandet har varit väldigt bra när de presenterar materialet och alla undrar när projektet kommer. Projektet har presenterats för både politiker, matematikutvecklare och lärare. Ola har även berättat om projektet för lärarstudenter och på kompetensutbildningar. Det här materialet är främst till för dem som har ett behov av ämnesintegrerat material. <br />- I materialet så döljer vi inte vad som är matematik eller vad som är fysik, vi försöker vara tydliga med vad som är vad men vi visar också hur de här ämnena befruktar varandra.
Text och bild: Anna Ström
